Forskarna samlade en expertgrupp med representanter från universitet, industri, åkerier, Transportarbetareförbundet och myndigheter till en workshop.
- Vi tyckte att det var viktigt att samla personer från olika organisationer för att få med fler perspektiv på till exempel lagstiftning, teknik, cybersäkerhet och sociala frågor. Vi behöver en gemensam plattform som man kan diskutera kring, säger Ida Kristoffersson.
Utifrån diskussionerna med expertgruppen identifierade forskarna möjligheter med självkörande fordon och hinder för att de ska få genomslag.
- Åkeriföretagen skulle spara på om föraren kan arbeta med andra uppgifter under färden eller genom att inte ha en förare alls. Nya funktioner kan även ge förarna bättre arbetsmiljö, men det finns också en rädsla för förlorade förarjobb. Å andra sidan är det brist på förare idag, så en del ser det inte som ett hinder.
Sverige har många små åkerier med få fordon. För dem kan det vara en stor investering med den nya dyra tekniken.
- Självkörande fordon kan potentiellt göra transporterna säkrare. De kan även köra bränsleeffektivare, vilket är bra ur kostnads- och miljösynpunkt. Lägre transportkostnad kan dock leda till att transporterna ökar.
Resultatet av undersökningen kommer att presenteras vid Transportation Research Arena (TRA) i Wien 16-19 april och kommer sedan att publiceras i proceedings. Arbetet har skett i samarbete med projektet ”Scenarier för självkörande fordon i Sverige” på Integrated Transport Research Lab (ITRL), KTH. Regeringskansliet och ITRL var finansiärer.
Text: Annika Johansson. Foto: Mostphotos