Vinterväghållning

Bil kör på en vinterväg.
Foto: Katja Kircher

Inom forskningsområdet vinterväghållning arbetar VTI med frågor för att optimera vinterväghållningen några av de senaste projekten beskrivs nedanför. I ämnet ingår även väghållning i tätort, speciellt med inriktning på säkerhet och framkomlighet för gående och cyklister.

Exempel på projekt inom vinterväghållning:

Projektet Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning har pågått sen 2016 i olika faser.

Vinterväghållningens uppgift är att se till att vägar är tillräckligt framkomliga och säkra att åka på. Rent praktiskt innebär detta att med hjälp av plogning, sand- och saltspridning hålla vägarna tillräckligt snö- och isfria enligt de gällande reglerna.

Inom operativ vinterväghållning är erfarenhet ofta en bristvara, det beror bland annat på den allt rörligare arbetsmarknaden med korta kontraktsperioder men även på de stora pensionsavgångarna som varit de senaste åren. För att beredskapshavaren ska bibehålla och samtidigt kunna öka produktiviteten är det väsentligt att beslutsstöd utvecklas.

Det finns idag ett antal vägväderprognostjänster som kan leverera kvalificerat stöd till beslutstagare inom vinterväghållning. Som underlag används bland annat aktuell väderinformation från Trafikverkets VViS stationer (VägVäderinformationsSystem) som är utplacerade längs de statliga vägarna. Vissa tjänster använder även data från sensorer i bilar. Tjänsterna levererar dynamiska väglagsprognoser och i vissa fall även förslag på åtgärd för olika vägavsnitt. De levererar geografisk och tidsmässigt detaljerade beslutsunderlag som möjliggör högkvalitativa beslut för att göra rätt åtgärd i rätt tid på rätt plats. Den kanske främsta fördelen med prognoserna är att de tydligt påvisar att endast delar av vägnätet behöver åtgärdas och ger förslag på hur mycket och var saltet ska spridas.

Projektet har lett till en förändring av den preventiva vinterväghållningen i ett flertal driftområden i Sverige. Utifrån en vägväderprognos och antalet tillgängliga väghållningsfordon beräknas rutterna för att täcka in sträckor där det finns risk för halka, den aktuella föraren får ett meddelande och om hen godkänner körningen skickas navigering och åtgärder till fordonet. Därefter kan föraren koncentrera sig på att navigera och fordonet sprider salt på de vägsträckor där det behövs.

Projektet har varit ett samarbete mellan VTI, Svevia och BM system tillsammans med övriga branschen och har blivit en del av Trafikverkets Digital Vinter.

Några av slutsatserna i projektet är att projektet kan bidra till att:

  • Minska saltanvändningen
  • Minska utsläpp och föroreningar
  • Minska stressen för förarna av väghållningsfordonen
  • Öka framkomligheten och minska restiderna för trafikanterna

Utgivna rapporter i projektet:

Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning – fas 3 & 4: restsaltmodeller och automatisk saltspridning (2021, Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift: Fas 2 (2018, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift: Summering av Fas 1 (2017, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Sedan 2001 driver VTI ett projekt med syfte att skapa en vintermodell (Winter maintenance management system, WMMS). Vintermodellen kommer att leda till att det blir möjligt att beräkna och värdera de väsentligaste konsekvenserna för trafikanter, väghållare och samhälle av olika strategier och åtgärder inom vinterväghållningen.

Mer om vintermodellen

Genom att använda kunskapen som finns om ojämnheter, vibrationer och buller på vägar med barmark kan nya tillståndsmått utvecklas som kan vara gällande för vintervägar och de effekter som uppstår när man kör på vägar som har en beläggning av snö och is.

Åkkvalitet på vinterväg (2014, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Syftet med projektet är att ta fram ett underlag för nya regler för att få en effektivare vinterväghållning.

Idag kostar vinterväghållningen årligen ca 2 miljarder. Ett bra uppföljningsverktyg för hur dessa pengar fördelas och hur de används saknas idag. Med ny teknik går det att optimera vinterväghållningen och med en mer effektiv vinterväghållning minskas även samhällskostnaderna.

Nya regler för en effektivare vinterväghållning: En förstudie (2013, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Syftet med det här projektet är att beräkna hur trafikens bränsleförbrukning förändras när nivån eller inriktningen på vinterväghållningen, det vill säga driftstandardklassen eller metoden, ändras.

Tema Vintermodell: val av standardklass på vinterväghållning med hänsyn till energieffektivitet (2015, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Under 2011 startades ett nordiskt forskningssamarbete inom NordFoU med projektakronymen MORS som står för ”Modelling residual salt”. Projektet syftar till att uppnå ett operationellt verktyg som beskriver den förväntade utvecklingen av saltmängden på vägytan utifrån tillgänglig information om de faktorer som påverkar nedbrytningen. Projektet pågår 2011-2013 och aktivt deltagande länder är förutom Sverige även Danmark, Norge och Island.

  • Sträckprognoser E6
  • Kalibrering och vidareutveckling av Vintermodellen
  • Ersättningsmodell
  • Fallolyckor utformning och ytans betydelse.

Slutrapporter från projektet MORS på NordFoU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Rapporter från tidigare projekt:

Skadade fotgängare – betydelsen av utförare av vinterväghållningen respektive kostnader för fotgängarskador (2012, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll (2012, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Winter Maintenance and Surface Transportation Weather (2012, The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: