Trötthet hos förare

Trötthet hos förare bidrar varje år till ett stort antal trafikolyckor. Undersökningar tyder på att trötthet kan vara en bidragande orsak i omkring 10 till 40 procent av alla olyckor.

I enkätstudier uppger till exempel 30 procent av förare i åldern 20 till 24 år att de somnat eller nästan somnat i samband med bilkörning under det senaste året. Att ha sovit för lite, att ha varit vaken för länge eller att köra sent på natten eller tidigt på morgonen ökar risken för en trötthetsrelaterad olycka. Riskgrupper är framförallt unga förare, yrkesförare, skiftarbetare och förare med sömnstörningar.

En grundläggande uppgift inom trötthetsforskningen är att kartlägga förekomsten av trötta förare och trötthetsrelaterade olyckor för att sedan kunna identifiera riskfaktorer och arbeta förebyggande. En viktig forskningsfråga inom det förebyggande arbetet är att undersöka faktorer som påverkar förarens prestation:

  • tid på dygnet
  • vaken tid
  • antalet sömntimmar
  • arbetstider och körtider
  • ljusförhållanden, vägutformning, aktivering
  • köruppgiftens komplexitet.

En central frågeställning är hur man kan mäta och detektera trötthet hos förare på ett tillförlitligt sätt. Detta är intressant dels för att ta fram mätmetoder för forskningsändamål, dels för att bidra till utvecklingen av förarstödsystem som syftar till att varna föraren när han/hon blir för trött.

Om vår forskning

Forskningen på VTI kring trötthet kan delas in i fem områden:

  1. kartläggning av förekomsten av trötta förare och trötthetsrelaterade olyckor
  2. arbetstider och dess inverkan på trötthet hos professionella förare, i synnerhet bussförare
  3. fysiologiska metoder för att mäta förekomsten av trötthet hos förare
  4. kartläggning av faktorer som påverkar uppkomsten av trötthet
  5. trötthetens påverkan på körprestation

Under de senaste åren har vi genomfört ett flertal studier inom trötthetsområdet. Bland annat har vi:

  • utrett begreppet "uttröttning" och tydliggjort vad som krävs enligt lag för att en förare som orsakat en olycka där uttröttning varit en bidragande faktor ska kunna straffas
  • i simulator studerat effekter av ljusförhållanden, vägmiljö samt frästa räfflor i vägbanan och andra varningssystem har på trötta förare
  • i verklig trafik studerat hur förar- och körbeteende förändras när föraren blir trött
  • i simulator undersökt hur så kallad lokal sömn, där inslag av sömn påverkar hjärnan även i vaket tillstånd, inverkar på körprestation
  • genomfört enkätstudier om sömnvanor och hälsa för att lära mer om faktorer som kan leda till olyckor
  • i simulator och på väg studerat potentialen av autonoma funktioner för att stötta trötta förare och för att verka för säker överföring av kontroll från automation till manuell körning.

Framtida forskning

Framtida forskningsområden handlar om att bättre förstå kopplingarna mellan trötthet och andra tillstånd hos föraren, att öka kunskapen om individuella skillnader, att lära mer om hur hjärnans funktion påverkas av trötthet under körning, samt att ta fram kunskap som bidrar till att övergången mellan autonomkörning och manuell körning endast sker då föraren är tillräckligt vaken.

Samarbete

Inom trötthetsforskningen samarbetar VTI bland annat med Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, Institutionen för Medicinsk Teknik vid Linköpings universitet samt med fordonsindustrin och tillverkare av fordonskomponenter.

Referenser till senast publicerade resultat inom trötthet hos förare:

Mårtensson H, Keelan O, Ahlstrom C: Driver sleepiness classification based on physiology and driving performance in real traffic, IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems. 2019. 20(2):421-430.
Driver sleepiness classification based on physiology and driving performance in real traffic (2019, DiVA) Länk till annan webbplats.

Silveira C S, Cardoso J S, Lourenco A R, Ahlström C: The importance of subject-dependent classification and imbalanced class distributions in driver sleepiness detection in realistic conditions, IET Intelligent Transport Systems. 2019. 13(2):347-355.
The importance of subject-dependent classification and imbalanced class distributions in driver sleepiness detection in realistic conditions (2019, DiVA) Länk till annan webbplats.

Barua S, Ahmed M U, Ahlstrom C, Begum S: Automatic Driver Sleepiness Detection using EEG, EOG and Contextual Information, Expert Systems with Applications. 2019. 115:121-135.
Automatic Driver Sleepiness Detection using EEG, EOG and Contextual Information (2019, DiVA) Länk till annan webbplats.

Barua S, Ahmed M U, Ahlstrom C, Begum S, Funk P: Automated EEG Artifact Handling with Application in Driver Monitoring, IEEE Journal of Biomedical and Health Informatics. 2018. 22(5):1350-1361.
Automated EEG Artifact Handling with Application in Driver Monitoring (2018, DiVA) Länk till annan webbplats.

Ahlstrom C, Fors C, Anund A, Åkerstedt T: The effect of daylight versus darkness on driver sleepiness: a driving simulator study, Journal of Sleep Research. 2018. 27(3):1-9.
The effect of daylight versus darkness on driver sleepiness: a driving simulator study (2018, DiVA) Länk till annan webbplats.

Ahlstrom C, Fors C, Anund A, Åkerstedt T: Effects of the visual road environment on the development of driver sleepiness in young male drivers, Accident Analysis and Prevention. 2018. 112:127-134.
Effects of the visual road environment on the development of driver sleepiness in young male drivers (2018, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Fors C, Ahlstrom C, Åkerstedt T: Are professional drivers less sleepy than non-professional drivers?, Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. 2018. 44(1):88-95.
Are professional drivers less sleepy than non-professional drivers? (2018, DiVA) Länk till annan webbplats.

Fors C, Ahlstrom C, Anund A: A comparison of driver sleepiness in the simulator and on the real road, Journal of Transportation Safety & Security. 2018. 10(1-2):72-87.
A comparison of driver sleepiness in the simulator and on the real road (2018, DiVA) Länk till annan webbplats.

Ahlstrom C, Jansson S, Anund A: Local changes in the wake electroencephalogram precedes lane departures, Journal of Sleep Research. 2017. 26:816-819.
Local changes in the wake electroencephalogram precedes lane departures (2017, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Fors C, Ahlstrom C: The severity of driver fatigue in terms of line crossing: a pilot study comparing day- and night time driving in simulator, European Transport Research Review. 2017. 9:31.
The severity of driver fatigue in terms of line crossing: a pilot study comparing day- and night time driving in simulator (2017, DiVA) Länk till annan webbplats.

Mårdh S, Mårdh P, Anund A. Driving restrictions post-stroke: Physicians’ compliance with regulations. Traffic Inj Prev. 2017.
Driving restrictions post-stroke: Physicians’ compliance with regulations (2017, DiVA) Länk till annan webbplats.

Ruben B, Anund A. Posters From AAAM's 60th Annual Scientific Conference. Traffic Injury Prevention. 2016;17(sup1):222-3.

Hughes B, Anund A, Falkmer T. A comprehensive conceptual framework for road safety strategies. Accid Anal Prev. 2016;90:13-28.
A comprehensive conceptual framework for road safety strategies (2016, DiVA) Länk till annan webbplats.

Fors C, Ahlstrom C, Anund A. A comparison of driver sleepiness in the simulator and on the real road. Journal of Transportation Safety & Security. 2016:1-16.
A comparison of driver sleepiness in the simulator and on the real road (2016, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Ihlström J, Fors C, Kecklund G, Filtness A. Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers. Industrial health. 2016;54:1-10.
Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers (2016, DiVA) Länk till annan webbplats.

Watling CN, Akerstedt T, Kecklund G, Anund A. Do repeated rumble strip hits improve driver alertness? J Sleep Res. 2015
Do repeated rumble strip hits improve driver alertness? (2015, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Lahti E, Fors C, Genell A. The effect of low-frequency road noise on driver sleepiness and performance. PLoS One. 2015;10(4):e0123835.
The effect of low-frequency road noise on driver sleepiness and performance (2015, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Fors C, Kecklund G, Leeuwen W, Åkerstedt T. Countermeasures for fatigue in transportation: a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation. Statens väg- och transportforskningsinstitut.; 2015. Report No.: VTI report 852A.
Countermeasures for fatigue in transportation: a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation (2015, DiVA) Länk till annan webbplats.

Ahlstrom C, Fors C, Anund A, Hallvig D. Video-based observer rated sleepiness versus self-reported subjective sleepiness in real road driving. European Transport Research Review. 2015;7(38).
Video-based observer rated sleepiness versus self-reported subjective sleepiness in real road driving (2015, DiVA) Länk till annan webbplats.

Åkerstedt T, Anund A, Axelsson J, Kecklund G. Subjective sleepiness is a sensitive indicator of insufficient sleep and impaired waking function. J Sleep Res. 2014;23(3):240-52.
Subjective sleepiness is a sensitive indicator of insufficient sleep and impaired waking function (2014, DiVA) Länk till annan webbplats.

Hallvig D, Anund A, Fors C, Kecklund G, Åkerstedt T. Real driving at night - Predicting lane departures from physiological and subjective sleepiness. Biological Psychology. 2014;101(1):18-23.
Real driving at night - Predicting lane departures from physiological and subjective sleepiness (2014, DiVA) Länk till annan webbplats.

Filtness AJ, Anund A, Fors C, Ahlstrom C, Akerstedt T, Kecklund G. Sleep-related eye symptoms and their potential for identifying driver sleepiness. J Sleep Res. 2014;23(5):568-75.
Sleep-related eye symptoms and their potential for identifying driver sleepiness (2014, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Kecklund G, Fors C, Ihlström J, Ingre M, Radun I, et al. Bussförares arbetstider kopplat till trötthet. 2014. Report No.: VTI report 830-2014.
Bussförares arbetstider kopplat till trötthet (2014, DiVA) Länk till annan webbplats.

Anund A, Fors C, Hallvig D, Akerstedt T, Kecklund G. Observer rated sleepiness and real road driving: an explorative study. PLoS One. 2013;8(5):e64782.
Observer rated sleepiness and real road driving: an explorative study (2013, DiVA) Länk till annan webbplats.

Akerstedt T, Hallvig D, Anund A, Fors C, Schwarz J, Kecklund G. Having to stop driving at night because of dangerous sleepiness--awareness, physiology and behaviour. J Sleep Res. 2013;22(4):380-8.
Having to stop driving at night because of dangerous sleepiness--awareness, physiology and behaviour (2013, DiVA) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: