Vägytans inverkan på trafikbulleremissionen: –korrektionstabell för effektsambandsmodeller. Delrapportering inom VTI/VV-projekt ”Vägbeläggningars bulleregenskaper” under ramprojektet ”Vägytans trafikeffekter”

Ladda ner

Vägtrafikbullret påverkas i hög grad av typen av vägbeläggning samt

konditionen hos denna.

Skillnaden mellan ”bästa” och ”sämsta” fall kan vara upp till 10 dB(A). En

sådan skillnad

motsvarar en tiofaldig ökning eller minskning av trafikvolymen om man

studerar effekten på

ljudets ekvivalentnivå, LAeq, eller en tiofaldig ökning/minskning av

avståndet från vägen. I

modeller för beräkning av olika effekter av vägunderhåll och/eller

vägkonstruktion kan därför

stora fel avseende beräkning av kostnader för bullerexponering uppkomma om

man inte tar

hänsyn till vägytans egenskaper.

Syftet med detta notat är att ge förslag till kvantifiering av

bulleregenskaper hos vägbeläggningar

som kan användas i Vägverkets modeller. Bulleregenskaperna uttrycks i

A-viktad

ljudnivå och utgår från vilken skillnad i sådan ljudnivå man kan förvänta sig

för beläggningen

ifråga i förhållande till ljudnivån på en referensbeläggning, dvs. en

"korrektion" i förhållande

till denna referens. Referensbeläggningen har utvalts att vara en stenrik

asfaltbetong

("skelettasfalt") med maximal stenstorlek 16 mm (ABS16).

I notatet diskuteras hur de föreslagna korrektionerna skiljer sig från vad

som idag finns i den

nordiska trafikbullermodellen, samt motiven för att övergå till skelettasfalt

som referensbeläggning

istället för den i nordiska modellen använda täta asfaltbetongen. En kort

redovisning

görs över vilka nya data om bulleregenskaper hos vägbeläggningar som

framkommit i

de nordiska länderna under de senaste åren. Brister i bakgrundsdata

identifieras. Det

diskuteras även vilka alternativa sätt att ta hänsyn till beläggningars

bulleregenskaper som kan

finnas eller kan komma att finnas i framtiden.

En detaljerad tabell över bullerkorrektionsvärden redovisas (utgående från

den valda referensbeläggningen).

Denna utgår från data om vägbeläggningstyp, vägbeläggningens ålder, maximala

stenstorleken i beläggningen, skyltad hastighet och andel tunga fordon. Det

finns även

en tabell som redovisar hur de i Vägverkets databas PMS förekommande

vägbeläggningsbeteckningarna

skall översättas till beläggningstyper som finns i den förstnämnda tabellen.

Avsikten är att man med ingångsdata från PMS skall kunna beräkna ett typvärde

för bulleregenskapen

hos i stort sett varje aktuell vägbeläggning (i förhållande till

referensbeläggningen).

På så sätt blir det möjligt att schablonmässigt kartlägga bulleregenskaperna

hos i

princip hela det vägnät för vilket man har beläggningsdata.

Några förslag till mått som kan beskriva vägnätets kvalitet vad avser

trafikbullerpåverkan,

utifrån den föreslagna bullerkorrektionstabellen och tillämpad i

PMS-databasen, lämnas.

Slutligen görs några intressanta observationer baserade på

bullerkorrektionstabellen. Till

exempel är det uppenbart att den idag dominerande beläggningstypen i Sverige,

tillika föreslagen

referensbeläggning, är en av de sämre vad avser bullerpåverkan. En övergång

till

beläggningar med mindre stenstorlek förordas; i vart fall där bulleremission

kan vara ett

problem. Det konstateras även att man genom att använda dränerande

beläggning, i synnerhet

av typen Duradrän eller av en ny typ kallad Twin-lay som f.n. provas i

Danmark, kan åstadkomma

betydande bullerreduktioner.

Även om uppdraget är entydigt svenskt finns i notatet en strävan att se ämnet

i ett nordiskt

perspektiv, eftersom man av tradition har sökt en nordisk samordning av

beräkningsmodeller

för trafikbuller. Det kommer även i en nära framtid att bli aktuellt att

beakta förslaget i ett

europeiskt perspektiv eftersom ett europeiskt projekt inom området kommer att

genomföras.

TRÄFFA OSS


10-11
jan

Transportforum 2018

Transportforum 2018 hålls i Linköping den 10-11 januari på Konsert & Kongress. Välkommen!

SENASTE NYTT


2017-12-07

Så kan hot och våld mot bussförare och tågvärdar minska

Bussförare och tågvärdar upplever hög stress och uppfattar sitt jobb som ett lågstatusyrke. Det framgår av en ny forskningrapport om hot och våld. I rapporten ger forskarna också förslag på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för bussförare och tågvärdar.


2017-12-05

Fart i försäljningen av tågsimulatorer

VTI har fått sin hittills största beställning av tågsimulatorer. Green Cargo har köpt 9 bärbara simulatorer för träning av lokförare som kör godståg.


2017-12-05

Fria resor i kollektivtrafiken för äldre

I Västra Götalandsregionen erbjuder flera kommuner fria kollektivtrafikresor för pensionärer. Ändå är det många som avstår att åka kollektivt. VTI undersöker i ett projekt vad som påverkar äldres resande.


2017-12-04

Nytt projekt utvärderar priser och utbud i kollektivtrafik

Ett nytt projekt ska utvärdera hur pris och utbud kan anpassas efter variationer i efterfrågan och samtidigt ge maximal samhällsnytta. Projektet genomförs av VTI tillsammans med kollektivtrafikförvaltningen i Region Uppsala, Örebro Universitet och Scania...


2017-11-30

Bilen bra för kollektivt resande på landsbygd

Kollektivtrafik i traditionell mening kan inte självt bidra till ökad mobilitet och tillgänglighet, istället måste flera olika trafikformer integreras i samma system. Där är bilen en viktig del. VTI avrapporterar idag ett regeringsuppdrag om kollektivtrafik på landsbygd.


2017-11-29

Prövar ny metod för planering av tågtidtabeller

Planering av tågtidtabeller sker varje år med mycket manuellt arbete. Eftersom det idag saknas optimeringshjälpmedel är det omöjligt att veta om tidtabellen skulle kunna vara bättre. VTI ska nu pröva en ny metod att lägga tågtidtabeller som ger samhället största möjliga nytta


2017-11-28

Plankorsningar utredda av VTI

Forskare på VTI har undersökt hur olycksrisken och olyckskostnaden förändras om vägskyddet i en plankorsning byggs om eller om plankorsningen tas bort. Korsningar där vägtrafikflödet är stort och vägskyddet är mindre avancerat har högst förväntad...


2017-11-28

App styr tjänsteresa mot hållbarhet

Tjänsteresor med bil är en stor källa till utsläpp av klimatgaser. VTI är en av aktörerna i ett projekt finansierat av Vinnova, vars syfte är att öka andelen tjänsteresor med kollektiva, mindre klimatbelastande färdmedel. Att utveckla en app är en viktig del...


2017-12-07

Så kan hot och våld mot bussförare och tågvärdar minska

Bussförare och tågvärdar upplever hög stress och uppfattar sitt jobb som ett lågstatusyrke. Det framgår av en ny forskningrapport om hot och våld. I rapporten ger forskarna också förslag på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för bussförare och tågvärdar.


2017-12-05

Fart i försäljningen av tågsimulatorer

VTI har fått sin hittills största beställning av tågsimulatorer. Green Cargo har köpt 9 bärbara simulatorer för träning av lokförare som kör godståg.


2017-12-05

Fria resor i kollektivtrafiken för äldre

I Västra Götalandsregionen erbjuder flera kommuner fria kollektivtrafikresor för pensionärer. Ändå är det många som avstår att åka kollektivt. VTI undersöker i ett projekt vad som påverkar äldres resande.


2017-12-04

Nytt projekt utvärderar priser och utbud i kollektivtrafik

Ett nytt projekt ska utvärdera hur pris och utbud kan anpassas efter variationer i efterfrågan och samtidigt ge maximal samhällsnytta. Projektet genomförs av VTI tillsammans med kollektivtrafikförvaltningen i Region Uppsala, Örebro Universitet och Scania...


2017-11-30

Bilen bra för kollektivt resande på landsbygd

Kollektivtrafik i traditionell mening kan inte självt bidra till ökad mobilitet och tillgänglighet, istället måste flera olika trafikformer integreras i samma system. Där är bilen en viktig del. VTI avrapporterar idag ett regeringsuppdrag om kollektivtrafik på landsbygd.


2017-11-29

Prövar ny metod för planering av tågtidtabeller

Planering av tågtidtabeller sker varje år med mycket manuellt arbete. Eftersom det idag saknas optimeringshjälpmedel är det omöjligt att veta om tidtabellen skulle kunna vara bättre. VTI ska nu pröva en ny metod att lägga tågtidtabeller som ger samhället största möjliga nytta


2017-11-27

Snabb utveckling av självkörande bilar

på Statens väg- och transportforskningsinstitut, vti....exempel om det är isiga vägar, säger Jonas Jonsson på vti:......Källa: Sveriges Radio


2017-11-17

Forskare: dubbdäck ger alltid bäst grepp

forskare på Väg och transportforskningsinstitutet, vti.......Källa: Sveriges Radio


2017-11-13

Sopsaltning och lånecyklar ska få fler att cykla i vinter

väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, vti. Saltar tio mil cykelväg......Källa: svt.se


2017-11-06

Forskare tonar ner miljölarm om dieselbilar

Lena Nerhagen, forskare på vti, Statens Väg och transportforskningsinstitut, är kritisk till debatten:......Källa: Dagens Nyheter


2017-10-20

Gummi en bristfälligt utnyttjad resurs

mer än i dag i anläggningsverksamheten, enligt vti. Drygt 85 000 ton uttjänta dack samlas årligen...energiutvinning, en alldeles för hög andel anser vti som ser stora möjligheter att använda gummits u...Källa: Entreprenad


2017-10-11

Forskare: Vi måste göra det svårare att köra in i stadskärnan

Vad krävs? Enligt Sonja Forward, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, vti, måste det bli mer attraktivt och enkelt att cykla....Sonja Forward, forskare vti......Källa: Sveriges Radio