Tillståndsstyrd sträckindelning: beskrivning av tillgängliga metoder

Ladda ner
Fridtjof Thomas

Vägverket (VV) lagrar i sitt 'Pavement Management System' uppgifter avseende

trafikmängd, vägbredd, beläggningstyp, osv., om de statliga vägarna. Dessa

uppgifter räcker dock inte för att skapa en indelning av hela det statliga

vägnätet i så kallade homogena sträckor, där sträckorna är homogena även med

avseende på longitudinell ojämnhet och/eller spårdjup. Det är därför önskvärt

att analysera de årligen utförda tillståndsmätningar som registrerar just

ojämnhet och spårdjup på de statliga vägarna, och att identifiera vägsträckor

som är homogena med avseende på - de för trafikanterna viktiga - egenskaperna

ojämnhet och spårdjup direkt utifrån dessa mätserier. Detta notat beskriver

tre metoder som har utvecklats för att identifiera övergångspunkter mellan

homogena sträckor, så kallade brytpunkter. Slutsatsen är att ingen av de

behandlade metoderna går att använda 'rakt av' för att åstadkomma en

tillståndsstyrd sträckindelning av hela det statliga vägnätet. AASHTO (1986)

ger inga detaljer för det egentliga problemet, nämligen tolkningen av de

framräknade kumulativa differenserna. Algoritmen enligt Rübensam och Schulze

(1996) verkar vara svår att 'kalibrera' på ett tillfredställande sätt,

åtminstone för VV:s mätserier. Metoden enligt Thomas (2003) är inte avsedd

att hantera situationer med ett flertal brytpunkter. En möjlig strategi för

en algoritm som åstadkommer en tillståndsstyrd sträckindelning kan dock vara

en kombination av olika idéer, där man kombinerar snabbheten med en 'grov

sortering' av intressanta områden enligt någon metod med exaktheten av

metodiken enligt Thomas (2003). Även en metod som använder sig av Thomas

(2003) som den grundläggande byggstenen och därutöver inkorporerar vissa

heuristiska idéer är för tillfället under utvärdering; detta angreppssätt

kommer att avrapporteras på annan plats. Syftet med detta notat är att

beskriva de olika metodernas uppbyggnad, förväntade prestation och

begränsningar på ett allsidigt sätt. Läsaren bör dock vara medveten om att en

av de tre beskrivna metoderna har utvecklats av författaren till detta notat.

Denna metod skiljer sig ifrån de övriga i några mycket grundläggande

avseenden, vilket självfallet speglar författarens egna preferenser.

TRÄFFA OSS


25
sep

Seminarium om transporters samhällskostnader

VTI bjuder in till ett seminarium 25 september 2018. Seminariet behandlar internalisering av godstrafikens externa effekter och internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader. Seminariet ingår i regeringsuppdraget Samkost 3.
15-16
okt

Innovationsseminarium med InfraSweden2030

Inför den kommande utlysningen, som stänger i februari, arrangerar InfraSweden2030 två innovationsseminarier: I Göteborg 15 oktober kl 13.00-15.00 (Ramböll, Vädursgatan 6) och i Stockholm 16 oktober kl 13.00-15.00 (KTH Campus, Teknikringen 72).
15-16
okt

Nationell konferens i transportforskning 2018

VTI deltar i konferensen. Projekten Mosel och Morötter och piskor presenteras bland annat.

SENASTE NYTT


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-04

God säkerhetskultur viktig för att nå nollvisionen

Det finns en stor potential att förbättra säkerhetskulturen på väg, både inom den yrkesmässiga trafiken som bland privata bilförare. En förbättrad säkerhetskultur inom vägtrafiken behövs för att Sverige ska kunna nå nollvisionen.


2018-09-04

Modell för säker cykling

Anpassa trafikmiljön och trafikreglerna efter cyklisten och utveckla säkrare cyklar anpassade efter användaren. I en rapport sammanfattar forskare på VTI en lång rad åtgärder som bör göras för att öka säkerheten för cyklister.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-04

God säkerhetskultur viktig för att nå nollvisionen

Det finns en stor potential att förbättra säkerhetskulturen på väg, både inom den yrkesmässiga trafiken som bland privata bilförare. En förbättrad säkerhetskultur inom vägtrafiken behövs för att Sverige ska kunna nå nollvisionen.


2018-09-04

Modell för säker cykling

Anpassa trafikmiljön och trafikreglerna efter cyklisten och utveckla säkrare cyklar anpassade efter användaren. I en rapport sammanfattar forskare på VTI en lång rad åtgärder som bör göras för att öka säkerheten för cyklister.