Tema Vintermodell: olycksrisker under för-, hög- och senvinter

Ladda ner

Syftet med denna studie är att undersöka om förekomsten av ett is-/snöväglag

utgör en högre olycksrisk i början och slutet av en vinter, i jämförelse med

själva "högvintern". Orsaken till detta skulle kunna vara, att förarna under

högvintern är mer förberedda på och vana att hantera ett is-/snöväglag än vad

de är i början och slutet av vintern. För att undersöka detta har

olyckskvoter beräknats, för tre olika långa för- och senvinterperioder. Dessa

olyckskvoter har sedan jämförts med olyckskvoten för motsvarande

högvinterperiod. Längden på högvinterperioderna varierade för olika delar av

landet. Olyckskvoterna uttrycks i antal olyckor dividerat med trafikarbetet,

där olycksmaterialet omfattar samtliga polisrapporterade olyckor på det

statliga vägnätet exklusive viltolyckor. Olyckskvotsberäkningarna har

differentierats på de fem väglag, som förekommer vid polisens

olycksrapportering: torr barmark, fuktig eller våt barmark, packad snö eller

tjock is, tunn is eller rimfrost, lös snö eller snömodd, där de tre

sistnämnda utgör is-/snöväglagen. Beräkningarna har även delats upp i sex

driftstandardklasser A1-A4 samt klass B1-B2 och med landet indelat i fyra

olika klimatzoner: Södra, Mellersta, Nedre norra och Övre norra Sverige. För

att beräkna trafikarbetet per väglag har väglagsfördelningar, baserat på

utförda observationer under vintersäsongerna 1993/94 t.o.m. 1996/97 samt

årsdygnstrafikarbetet använts som underlag. Analyserna visar att

olyckskvoterna för is-/snöväglag under före- och senvinterperioderna i nästan

samtliga fall är högre än för motsvarande högvinterperiod. Olyckskvoterna var

dessutom i de flesta fall högre under senvinterperioderna än under

förvinterperioderna. Det visade sig också att ju kortare för- och

senvinterperiod, desto högre var olyckskvoten i många fall. Dessa samband var

tydligast för vägar i driftstandardklass B1 och B2.

TRÄFFA OSS


15-16
okt

Innovationsseminarium med InfraSweden2030

Inför den kommande utlysningen, som stänger i februari, arrangerar InfraSweden2030 två innovationsseminarier: I Göteborg 15 oktober kl 13.00-15.00 (Ramböll, Vädursgatan 6) och i Stockholm 16 oktober kl 13.00-15.00 (KTH Campus, Teknikringen 72).
15-16
okt

Nationell konferens i transportforskning 2018

VTI deltar i konferensen. Projekten Mosel och Morötter och piskor presenteras bland annat.
18
okt

Plusenergiforum

18 oktober arrangerar Energikontor Norra Småland den tredje upplagan av Plusenergiforum på Elmia Kongress- och konserthus. VTI medverkar genom forskaren Jessica Berg.

SENASTE NYTT


2018-09-24

Öka användningen av bälte i buss

Användningen av bälte i buss behöver bli bättre. Det visar en studie som VTI har tagit fram på uppdrag av Transportstyrelsen.


2018-09-24

Bäst med morän i vägarnas stödremsor

Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-24

Öka användningen av bälte i buss

Användningen av bälte i buss behöver bli bättre. Det visar en studie som VTI har tagit fram på uppdrag av Transportstyrelsen.


2018-09-24

Bäst med morän i vägarnas stödremsor

Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...