ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017–2021

Sven-Olof Lundkvist
Berne Nielsen
Trond Cato Johansen
Christian Nilsson

Vägmarkeringarnas tillstånd studeras regelbundet i olika omfattning i de nordiska länderna. Det huvudsakliga syftet med före-liggande studie är att med tillståndmätningar visa på eventuella skillnader avseende vägmarkeringsprestanda mellan Dan-mark, Norge och Sverige. Då 2018 är projektets andra år, görs även en jämförelse mellan resultaten mellan 2017 och 2018.

Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial har nyligen införts i Norge och Danmark och kommer att införas i Sverige under 2019. Detta innebär att ett dokumenterat produktgodkännande (certifiering) kommer att krävas för att materi-alet ska få användas på vägar som förvaltas av de nationella vägmyndigheterna. De nya kraven införs succesivt efter att de befintliga entreprenaderna löper ut. Ett annat syfte med föreliggande studie är därför att få en bra bild av vägmarkeringarnas funktion dels innan det nya certifieringssystemet börjar tillämpas, dels att med fortsatta mätningar under 2019 – 2021 stu-dera utvecklingen och effekterna av certifieringens införande.

Studien baseras på fysikaliska mobila tillståndsmätningar utförda i Danmark, Norge och Sverige av Ramböll. Totalt mättes 71 vägobjekt i Danmark, 124 i Norge och 434 i Sverige. Följande variabler studerades: retroreflexion för torra och våta vägmarke-ringar, relativ synbarhet för torra och våta vägmarkeringar, relativ pre-view-time (pvt) för torra och våta vägmarkeringar samt vägmarkeringens täckningsgrad.

Resultaten visar att retroreflexionskravet för nya, torra vägmarkeringar (150 mcd/m2/lx) är uppfyllt för ca 50 % av de stude-rade vägobjekten. Vägmarkeringar i Danmark har lägre retroreflektion än Norge och Sverige. Speciellt låg retroreflexion kan ses på kantlinjer på motorvägar i Danmark. Detta kompenseras dock av att dessa vägmarkeringar har en stor area, vilket inne-bär att synbarheten ändå blir god. För tvåfältsvägar i Sverige är situationen den omvända, där har kantlinjerna hög retrore-flexion, men arean är liten och synbarheten blir därmed lägre än i Danmark och Norge. När våta vägmarkeringar studeras har Norge högre retroreflexion än både Danmark och Sverige. Detta gäller även för relativ synbarhet och pvt. En förklaring till den höga retroreflektionen kan vara att Norge, till skillnad från Danmark och Sverige, ofta har nedfrästa vägmarkeringar vilket minskar slitaget. Det bör dock påpekas att resultaten för retroreflektion på våta vägmarkeringar bör tolkas försiktigt eftersom stora avvikelser registrerades mellan de mobila mätningarna och de manuella referensmätningarna under 2017 och 2018.

En jämförelse mellan retroreflexionen på det TransEuropeiska Transportvägnätet (TEN-T) och andra vägar visade att det endast finns mindre skillnader mellan TEN-T vägnätets och övrigt vägnäts vägmarkeringar i Danmark, medan retroreflexionen i Norge och Sverige är något högre för TEN- T-vägnätet. Resultaten avseende synbarhet visar större skillnader mellan TEN-T eller icke-TEN-T och för alla ingående länder är synbarheten längre för TEN-T-vägnätet. Studerar man skillnader i relativ pvt är den genomgående kortare på TEN-T vägnätet, främst på grund av att hastigheten är högre på TEN-T vägnätet än på övrigt vägnät. För Norge och Sverige är skillnaderna dock små, men för Danmark är pvt ungefär 0,6 sekunder kortare på TEN-T än övrigt vägnät.

Under projektets andra år är det inte möjligt att studera någon effekt av det nordiska certifieringssystemet, men förhopp-ningsvis kommer vi kunna se effekter längre fram i projektet.

Jämför man resultaten mellan 2017 och 2018 är skillnaden i funktion liten. Sammanfattningsvis är det ganska små skillnader i vägmarkeringarnas funktion när man jämför Danmark, Norge och Sverige. Undantagen är den relativt låga synbarheten hos kantlinjerna på svenska tvåfältsvägar, trots en hög retroreflexion, och en hög synbarhet hos våta vägmarkeringar i Norge.

TRÄFFA OSS


14
nov

Workshop: Goda exempel för en ökad andel kollektivtrafik

K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik), Lunds universitet och VTI ordnar en gemensam halvdagsworkshop kring goda exempel för en ökad kollektivtrafik i regioner och kommuner. Under workshopen presenteras resultat från forskningsprojektet "Modeller...
4-5
dec

Vision Zero for Sustainable Road Safety in the Baltic Sea Region

Konferensen Vision Zero for Sustainable Road Safety in the Baltic Sea Region arrangeras 2019 i Tallin, Estland. VTI medverkar i organiserandet av konferensen.
12-13
feb

Winter Road Congress 2020

Arrangeras i Tempere, Finland. Anna Niska, senior forskare på VTI, föreläser om sopsaltning av cykelvägar.

SENASTE NYTT


2019-10-15

Vinterdäck – ”Gör ett aktivt val utifrån dina behov”

Funderar du på vilka däck som är bäst? Dubbade vinterdäck har överlägset bäst grepp på halt väglag, men är sämre än dubbfria vinterdäck vad gäller miljö och hälsa. VTI:s forskning ger handledning vid val av däck.


2019-09-17

Digitalt stöd kan vara en hjälp vid körkortsutbildning

Ett digitalt stöd för handledare och trafiklärare vid körkortsutbildning skulle kunna vara en hjälp för att fler elever ska klara körprovet. Men då behövs ytterligare åtgärder för att öka användningen.


2019-09-11

Ökad vintercykling och färre olyckor med sopsaltmetoden

Snöröjningsmetoden där cykelbanan sopas ren från snö kombinerat med halkbekämpning med saltlösning kan ha lett till en ökning av cyklandet vintertid. Det kan också ha bidragit till minskat antal halkolyckor.


2019-09-03

Taxibolagen fortsätter att köra för fort

Trots aktiva insatser och dialog med de stora taxibolagen fortsätter de att höra till de värsta fartsyndarna på våra vägar. En studie som gjorts av VTI visar att hastighetsöverträdelserna ligger på ungefär samma nivåer som 2017.


2019-09-03

Försök med ny metod för nykterhetskontroller utvärderad

Ett förändrat sätt att genomföra nykterhetskontroller samtidigt som polisen berättar om kontrollerna i bland annat sociala medier har förutsättningar att ändra trafikanters känsla för att bli upptäckta vid trafikbrott. Hittills har man dock inte kunnat se några förbättringar. Det visar en utvärdering som VTI gjort av ett försök vid polisregion Mitt.


2019-08-30

Mätning av trötthet hos bussförare i London ger redskap för ökad trafiksäkerhet

VTI har deltagit I en studie av trötthet hos bussförare i London. Studien har gett Transport for London verktyg för att kunna sätta in åtgärder som hanterar trötthet hos bussförare i staden.


2019-08-26

”Kvinnors och mäns transportbehov måste beaktas lika”

Jämställdhet är en viktig del inom transportpolitiken, men många utvecklingsprojekt saknar ett genus- och mångfaldsperspektiv. VTI bedriver forskning om jämställdhet inom transportsystemet som är en del av regeringen transportpolitiska mål.


2019-08-23

Målet är mer mångfald och jämställda transporter i Europa

VTI medverkar i forskningsprojektet TInnGO – Transport Innovation Gender Observatory. Det är det första stora EU-projektet i sitt slag som handlar om transportsektorn, jämställdhet och mångfald. Projektledaren Lena Levin uppskattar betoningen av den sociala...


2019-10-15

Vinterdäck – ”Gör ett aktivt val utifrån dina behov”

Funderar du på vilka däck som är bäst? Dubbade vinterdäck har överlägset bäst grepp på halt väglag, men är sämre än dubbfria vinterdäck vad gäller miljö och hälsa. VTI:s forskning ger handledning vid val av däck.


2019-09-17

Digitalt stöd kan vara en hjälp vid körkortsutbildning

Ett digitalt stöd för handledare och trafiklärare vid körkortsutbildning skulle kunna vara en hjälp för att fler elever ska klara körprovet. Men då behövs ytterligare åtgärder för att öka användningen.


2019-09-11

Ökad vintercykling och färre olyckor med sopsaltmetoden

Snöröjningsmetoden där cykelbanan sopas ren från snö kombinerat med halkbekämpning med saltlösning kan ha lett till en ökning av cyklandet vintertid. Det kan också ha bidragit till minskat antal halkolyckor.


2019-09-03

Taxibolagen fortsätter att köra för fort

Trots aktiva insatser och dialog med de stora taxibolagen fortsätter de att höra till de värsta fartsyndarna på våra vägar. En studie som gjorts av VTI visar att hastighetsöverträdelserna ligger på ungefär samma nivåer som 2017.


2019-09-03

Försök med ny metod för nykterhetskontroller utvärderad

Ett förändrat sätt att genomföra nykterhetskontroller samtidigt som polisen berättar om kontrollerna i bland annat sociala medier har förutsättningar att ändra trafikanters känsla för att bli upptäckta vid trafikbrott. Hittills har man dock inte kunnat se några förbättringar. Det visar en utvärdering som VTI gjort av ett försök vid polisregion Mitt.


2019-08-30

Mätning av trötthet hos bussförare i London ger redskap för ökad trafiksäkerhet

VTI har deltagit I en studie av trötthet hos bussförare i London. Studien har gett Transport for London verktyg för att kunna sätta in åtgärder som hanterar trötthet hos bussförare i staden.


2019-08-26

”Kvinnors och mäns transportbehov måste beaktas lika”

Jämställdhet är en viktig del inom transportpolitiken, men många utvecklingsprojekt saknar ett genus- och mångfaldsperspektiv. VTI bedriver forskning om jämställdhet inom transportsystemet som är en del av regeringen transportpolitiska mål.


2019-08-23

Målet är mer mångfald och jämställda transporter i Europa

VTI medverkar i forskningsprojektet TInnGO – Transport Innovation Gender Observatory. Det är det första stora EU-projektet i sitt slag som handlar om transportsektorn, jämställdhet och mångfald. Projektledaren Lena Levin uppskattar betoningen av den sociala...