ROMA: State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017–2021

Erik Kjellman
Sven-Olof Lundkvist
Berne Nielsen
Trond Cato Johansen
Christian Nilsson

Vägmarkeringarnas tillstånd studeras regelbundet i olika omfattning i de nordiska länderna. Det huvudsakliga syftet med före-liggande studie är att med tillståndmätningar visa på eventuella skillnader avseende vägmarkeringsprestanda mellan Dan-mark, Norge och Sverige. Då 2018 är projektets andra år, görs även en jämförelse mellan resultaten mellan 2017 och 2018.

Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial har nyligen införts i Norge och Danmark och kommer att införas i Sverige under 2019. Detta innebär att ett dokumenterat produktgodkännande (certifiering) kommer att krävas för att materi-alet ska få användas på vägar som förvaltas av de nationella vägmyndigheterna. De nya kraven införs succesivt efter att de befintliga entreprenaderna löper ut. Ett annat syfte med föreliggande studie är därför att få en bra bild av vägmarkeringarnas funktion dels innan det nya certifieringssystemet börjar tillämpas, dels att med fortsatta mätningar under 2019 – 2021 stu-dera utvecklingen och effekterna av certifieringens införande.

Studien baseras på fysikaliska mobila tillståndsmätningar utförda i Danmark, Norge och Sverige av Ramböll. Totalt mättes 71 vägobjekt i Danmark, 124 i Norge och 434 i Sverige. Följande variabler studerades: retroreflexion för torra och våta vägmarke-ringar, relativ synbarhet för torra och våta vägmarkeringar, relativ pre-view-time (pvt) för torra och våta vägmarkeringar samt vägmarkeringens täckningsgrad.

Resultaten visar att retroreflexionskravet för nya, torra vägmarkeringar (150 mcd/m2/lx) är uppfyllt för ca 50 % av de stude-rade vägobjekten. Vägmarkeringar i Danmark har lägre retroreflektion än Norge och Sverige. Speciellt låg retroreflexion kan ses på kantlinjer på motorvägar i Danmark. Detta kompenseras dock av att dessa vägmarkeringar har en stor area, vilket inne-bär att synbarheten ändå blir god. För tvåfältsvägar i Sverige är situationen den omvända, där har kantlinjerna hög retrore-flexion, men arean är liten och synbarheten blir därmed lägre än i Danmark och Norge. När våta vägmarkeringar studeras har Norge högre retroreflexion än både Danmark och Sverige. Detta gäller även för relativ synbarhet och pvt. En förklaring till den höga retroreflektionen kan vara att Norge, till skillnad från Danmark och Sverige, ofta har nedfrästa vägmarkeringar vilket minskar slitaget. Det bör dock påpekas att resultaten för retroreflektion på våta vägmarkeringar bör tolkas försiktigt eftersom stora avvikelser registrerades mellan de mobila mätningarna och de manuella referensmätningarna under 2017 och 2018.

En jämförelse mellan retroreflexionen på det TransEuropeiska Transportvägnätet (TEN-T) och andra vägar visade att det endast finns mindre skillnader mellan TEN-T vägnätets och övrigt vägnäts vägmarkeringar i Danmark, medan retroreflexionen i Norge och Sverige är något högre för TEN- T-vägnätet. Resultaten avseende synbarhet visar större skillnader mellan TEN-T eller icke-TEN-T och för alla ingående länder är synbarheten längre för TEN-T-vägnätet. Studerar man skillnader i relativ pvt är den genomgående kortare på TEN-T vägnätet, främst på grund av att hastigheten är högre på TEN-T vägnätet än på övrigt vägnät. För Norge och Sverige är skillnaderna dock små, men för Danmark är pvt ungefär 0,6 sekunder kortare på TEN-T än övrigt vägnät.

Under projektets andra år är det inte möjligt att studera någon effekt av det nordiska certifieringssystemet, men förhopp-ningsvis kommer vi kunna se effekter längre fram i projektet.

Jämför man resultaten mellan 2017 och 2018 är skillnaden i funktion liten. Sammanfattningsvis är det ganska små skillnader i vägmarkeringarnas funktion när man jämför Danmark, Norge och Sverige. Undantagen är den relativt låga synbarheten hos kantlinjerna på svenska tvåfältsvägar, trots en hög retroreflexion, och en hög synbarhet hos våta vägmarkeringar i Norge.

TRÄFFA OSS


3
jun

Cykelcentrum webinar – Cykelns dag 3 juni

Cykelcentrum bjuder in till webbinarium på Cykelns dag 3 juni.
4
jun

Invigning Evolution Road

Den 4:e juni invigs elvägen i Lund. Välkommen att ta del av premiärturen på elvägen, intervjuer, invigning med bandklippning och mycket mer.
25-27
aug

ICTTP 2020

ICTTP, International Conference on Traffic and Transport Psychology, 2020 skjuts upp till augusti 2021.

SENASTE NYTT


2020-06-01

Nytt projekt utvecklar sjöfarten i Göteborgs skärgård

VTI, Linköpings universitet och Sjöfartsverket har startat ett gemensamt projekt för att vidareutveckla sjöfarten inom Göteborgs skärgård. Projektet, kallat OSKAR, pågår fram till 2023 och syftar till en säkrare och smartare sjöfart.


2020-05-26

Dödsolyckor med tunga fordon i Europa minskar långsamt

En fjärdedel av olyckor med dödlig utgång på vägar inom EU sker vid kollisioner med lastbilar som kör gods. Det framgår av en rapport från European Transport Safety Council, ETSC. Forskare från VTI har bidragit till rapporten med data från Sverige.


2020-05-26

Behov av standarder när system för elvägar utvecklas

Behovet av standardisering ökar när tekniker för elvägssystem når högre nivåer av mognad. En större del av de standarder för intelligenta transportsystem (ITS) som bedömts i en ny studie från VTI och SIS ansågs vara potentiellt användbara för elvägssystem,...


2020-04-29

För höga hastigheter på Sveriges gator i tätort även 2019

Hela 35 procent av trafikanterna på väg kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar den årliga mätningen av hastigheter på gator i tätort som genomfördes 2019. Den genomsnittliga hastigheten i de områden där mätningen görs har däremot minskat stadigt sedan mätningarna startade 2012.


2020-04-27

Ytterligare styrmedel krävs för att nå miljömål för sjöfarten

​För att nå de nationella och internationella miljömålen för sjöfartens utsläpp till luft krävs det en kombination av nya och kraftigare styrmedel. De som redan införts räcker inte. Det är en av slutsatserna i ett forskningsprojekt, lett av VTI, som nu presenterats.


2020-04-17

Sjöfartsverkets avgiftssystem utvärderat

VTI har utvärderat effekterna av Sjöfartsverkets nya modell för farleds- och lotsavgifter som infördes 2018. VTI har även studerat hur känslig godstrafiken i Vänern och Mälaren är för ändringar i Sjöfartsverkets avgifter.


2020-06-01

Nytt projekt utvecklar sjöfarten i Göteborgs skärgård

VTI, Linköpings universitet och Sjöfartsverket har startat ett gemensamt projekt för att vidareutveckla sjöfarten inom Göteborgs skärgård. Projektet, kallat OSKAR, pågår fram till 2023 och syftar till en säkrare och smartare sjöfart.


2020-05-26

Dödsolyckor med tunga fordon i Europa minskar långsamt

En fjärdedel av olyckor med dödlig utgång på vägar inom EU sker vid kollisioner med lastbilar som kör gods. Det framgår av en rapport från European Transport Safety Council, ETSC. Forskare från VTI har bidragit till rapporten med data från Sverige.


2020-05-26

Behov av standarder när system för elvägar utvecklas

Behovet av standardisering ökar när tekniker för elvägssystem når högre nivåer av mognad. En större del av de standarder för intelligenta transportsystem (ITS) som bedömts i en ny studie från VTI och SIS ansågs vara potentiellt användbara för elvägssystem,...


2020-04-29

För höga hastigheter på Sveriges gator i tätort även 2019

Hela 35 procent av trafikanterna på väg kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar den årliga mätningen av hastigheter på gator i tätort som genomfördes 2019. Den genomsnittliga hastigheten i de områden där mätningen görs har däremot minskat stadigt sedan mätningarna startade 2012.


2020-04-27

Ytterligare styrmedel krävs för att nå miljömål för sjöfarten

​För att nå de nationella och internationella miljömålen för sjöfartens utsläpp till luft krävs det en kombination av nya och kraftigare styrmedel. De som redan införts räcker inte. Det är en av slutsatserna i ett forskningsprojekt, lett av VTI, som nu presenterats.


2020-04-17

Sjöfartsverkets avgiftssystem utvärderat

VTI har utvärderat effekterna av Sjöfartsverkets nya modell för farleds- och lotsavgifter som infördes 2018. VTI har även studerat hur känslig godstrafiken i Vänern och Mälaren är för ändringar i Sjöfartsverkets avgifter.