Modellering av järnvägstransporter: en översikt kring datakällor

Ladda ner

Information om flöden av gods och passagerare är viktig för att utveckla kunskapsunderlaget om järnvägstransporter. Förutom att ge en nulägesbeskrivning kan informationen användas i transportmodeller för att genomföra prognoser av flöden, bland annat i syfte att planera och utvärdera åtgärder såsom infrastrukturinvesteringar, införande av olika begränsningar eller förändrade styrmedel. I Sverige består transportstatistiken främst av aggregerade data, vilket innebär att prognoser av transportflöden och andra typer av skattningar och analyser blir osäkrare. Det finns därför anledning att beskriva hur modelleringen av järnvägstransporter ser ut idag, samt dess utveckling och möjligheter att kombinera olika (och nya) datakällor för att ta fram den information om järnvägstransporter som efterfrågas.

Sampers och Samgods är de svenska nationella trafikslagsövergripande modellerna för personrespektive godstransporter. Tre olika typer av indata används i Sampers: data som beskriver resebeteenden, data som beskriver trafiknätet och utbudet av kollektivtrafik samt data för hur attraktivt det är att resa till de områden (eller zoner) som finns i modellen. Resultatet från Sampers efterfrågemodell är passagerarflöden per färdmedel och destination. I fördelningen av tågpassagerare används nät- och linjekodning som motsvarar trafikeringen för nulägesåret (till prognoserna används prognostidtabeller). Detta ger exempelvis information om antalet resor per länk under ett år (det vill säga mellan stationer eller noder på linjer) samt antal på- och avstigande på de olika stationerna. Dessa resultat behöver valideras, vilket bland annat Trafikverkets regioner gör med hjälp av resandestatistik.

Indata i Samgods är information om transportnätverket, kostnadsdata, regler, uppgifter om produktion och konsumtion samt varuflöden. Information om varuflöden kommer från utrikeshandelsstatistiken och varuflödesundersökningen. Uppgifterna om produktion och konsumtion används tillsammans med uppgifter om varuflöden för att ta fram en beräknad godsvolym för 34 varugrupper som ska transporteras mellan 464 zoner (varav 290 är kommuner i Sverige). För att ta fram transportdata för järnvägstrafiken i form av godsflöden och antal tåg fördelat på olika bandelar på järnvägsnätet, används modellverktyget Bangods. Detta sker bland annat via information om trafikering, som dock inte innehåller fullständig information om typ av godståg eller om typ av gods och godsmängd per tåg. I nuläget består utdata av godsflöden under ett helt år uppdelat på antal fjärr-, lokal-, system-, malm-, och kombitåg, 12 varugrupper och järnvägsnätets olika bandelar (cirka 300 stycken).

Modelleringen av järnvägstransporter (som oftast ingår i trafikslagsövergripande modeller) går mot mer disaggregerade ansatser. På persontransportsidan går utvecklingen mot aktivitetsbaserade modeller, medan modellering av logistikbeslut på företagsnivå blir vanligare i godsmodeller. Denna utveckling innebär att det finns ett behov av dissaggregerade data, med en finare detaljnivå i både tid och rum. Samtidigt har den snabba teknikutvecklingen inneburit nya möjligheter för insamling av dissaggregerade data, framförallt genom låga priser och bättre funktion hos de tekniska enheter som behövs för att registrera och kommunicera information om positionering. Exempel på datakällor är satellitnavigationssystem (Global Positioning System, GPS), mobilnätsdata, Radio Frequency Identification (RFID) eller andra typer av sensorer (för exempelvis tågets vikt eller antal på- och avstigande).

De olika datakällorna till transportmodelleringen har sina för- och nackdelar; en och samma datakälla kan inte täcka det behov av information som behövs. En kombination av de olika datakällorna kan därför vara en lösning. Exempelvis kan GPS-data och mobilnätsdata vara bra komplement då den förra har en hög detaljnivå, men större vita fläckar jämfört med den senare datakällan. Ett generellt problem med den automatiserade datainsamlingen är dock att den oftast fångar en del av resorna; även om den ger betydligt mer detaljerad information om resornas position och tid jämfört med traditionella undersökningar, så finns det ett snedvridet urval. Därutöver saknas det ofta socioekonomisk information samt information om syftet med resan, även om det via rörelsemönster från GPS- eller mobilnätsdata är möjligt att dra slutsatser om jobbets och hemmets position samt koppla denna information till (åtminstone övergripande) socioekonomiska data. Oavsett detta kan information om passagerarflöden och godsflöden vara användbara i kalibrering och validering av resultat. Detektorer för tågens vikt kan exempelvis användas för att ta fram information om antal passagerare på varje tåg (potentiellt mellan alla stationer om detektorn finns på tåget, eller om tillräckligt många stationära detektorer finns utplacerade). Även om godstågets vikt inte ger information om godstyp, så kan den informationen vara användbar i kalibreringen av Samgods och ge en tillförlitligare beskrivning av godsflöden fördelat på olika tåg och bandelar.

Det finns med andra ord en stor potential att ta fram mer disaggregerade data över transportflöden med hjälp av ny teknik och datainsamlingsmetoder.

TRÄFFA OSS


18
okt

Plusenergiforum

18 oktober arrangerar Energikontor Norra Småland den tredje upplagan av Plusenergiforum på Elmia Kongress- och konserthus. VTI medverkar genom forskaren Jessica Berg.
22-24
okt

Persontrafik 2018

VTI-forskare deltar på konferensen Persontrafik på Svenska mässan 22-24 oktober, 2018. Möt Anders Lindström som deltar i programpunkten "Autonoma fordon i kollektivtrafiken (I)", Maria Börjesson som deltar i programpunkten "Fördelning och rättvisa i...
5-6
dec

Vision Zero for Sustainable Road Safety in the Baltic Sea Region

Konferensen Vision Zero for Sustainable Road Safety in the Baltic Sea Region arrangeras i Vilnius. VTI medverkar i organiserandet av konferensen och som talare.

SENASTE NYTT


2018-10-15

VTI utvecklar effektivare halkbekämpning

Genom rätt åtgärder på rätt plats och tid kan halkbekämpning rädda liv, säkra arbetsmiljön och minska samhällskostnaderna. Nu finns digital teknik som ska förbättra vinterväghållningen. VTI har tagit fram systemet tillsammans med Svevia och B&M systemutveckling.


2018-10-02

Mobilitetstjänster möjliga även i landsbygd

Tjänster som bilpooler och cykeluthyrning växer i städerna med syfte att öka mobiliteten och samtidigt minska behovet av egen bil. Men hur kan sådana tjänster införas även på landsbygd? Nu har en förstudie presenterats som visar på vägen framåt mot...


2018-10-01

Mer kunskap om ambulansvård under utryckning

Ambulanspersonal har tuffa utmaningar. Utryckningsfordonets framfart och arbetsmiljö påverkar de flesta vårdmomenten som utförs i ambulansen. Det visar en forskningsrapport från VTI, Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet.


2018-09-28

Livspusslet påverkar bilism och parkering i Göteborg

Ju mer komplext vardagsliv, desto viktigare är det att kunna parkera i centrala Göteborg. Den slutsatsen drar forskare från VTI i studien där bilåkande göteborgare får tycka till.


2018-09-27

Positivt besked för elvägsprojekt i Skåne

Ett konsortium kallat Elväg Syd, har gått vidare i en upphandling med mål att demonstrera en lösning för elväg i Skåne. VTI ingår i konsortiet.


2018-09-26

VTI:s simulatorer används för att skapa tjänst för utryckningsfordon 

Bättre framkomlighet och kortare utryckningstider för utryckningsfordon – det kan standardiserade trafikmeddelanden som sänds över 5G-nätet bidra till. Inom EU-projektet Nordic Way 2 håller en fungerande prototyp till en sådan tjänst på att utvecklas med hjälp av körsimulatorer från VTI.


2018-10-15

VTI utvecklar effektivare halkbekämpning

Genom rätt åtgärder på rätt plats och tid kan halkbekämpning rädda liv, säkra arbetsmiljön och minska samhällskostnaderna. Nu finns digital teknik som ska förbättra vinterväghållningen. VTI har tagit fram systemet tillsammans med Svevia och B&M systemutveckling.


2018-10-02

Mobilitetstjänster möjliga även i landsbygd

Tjänster som bilpooler och cykeluthyrning växer i städerna med syfte att öka mobiliteten och samtidigt minska behovet av egen bil. Men hur kan sådana tjänster införas även på landsbygd? Nu har en förstudie presenterats som visar på vägen framåt mot...


2018-10-01

Mer kunskap om ambulansvård under utryckning

Ambulanspersonal har tuffa utmaningar. Utryckningsfordonets framfart och arbetsmiljö påverkar de flesta vårdmomenten som utförs i ambulansen. Det visar en forskningsrapport från VTI, Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet.


2018-09-28

Livspusslet påverkar bilism och parkering i Göteborg

Ju mer komplext vardagsliv, desto viktigare är det att kunna parkera i centrala Göteborg. Den slutsatsen drar forskare från VTI i studien där bilåkande göteborgare får tycka till.


2018-09-27

Positivt besked för elvägsprojekt i Skåne

Ett konsortium kallat Elväg Syd, har gått vidare i en upphandling med mål att demonstrera en lösning för elväg i Skåne. VTI ingår i konsortiet.


2018-09-26

VTI:s simulatorer används för att skapa tjänst för utryckningsfordon 

Bättre framkomlighet och kortare utryckningstider för utryckningsfordon – det kan standardiserade trafikmeddelanden som sänds över 5G-nätet bidra till. Inom EU-projektet Nordic Way 2 håller en fungerande prototyp till en sådan tjänst på att utvecklas med hjälp av körsimulatorer från VTI.