Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet -: nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar

Ladda ner

Automatisering,  elektrifiering,  integrerad  mobilitet  samt  plattforms-  och  delnings-ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika  fenomen  och  trender.  Smart  mobilitet  anses  kunna  bidra  till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på  transportområdet  och  erbjuder  olika  typer  av  mobilitetstjänster.  Frågan  är  hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.

I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas  kombinerad  mobilitet  eller  Mobility  as  a  Service  (MaaS),  samt  pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark)  samt  från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner  (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare.

Analyserna  i  projektet  har  lett  fram  till  en  tydlig  bild  av  att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga.

Rapportens analyservisar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling.

Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för  övrigt  lika  förhållanden,  ett  större  samordningsarbete  än  initiativ  med  autonoma bussar.  

Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet  att  lämna  över  viktiga strategiska  och principiella vägval  till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet  med  nya  aktörer  och  för  att  kunna  ställa  krav  på  nya  leverantörer  av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet  med  smart  mobilitet  som  MaaS,  autonoma  bussar,  privata  självkörande  bilar (delade  eller  ej),  elsparkcyklar  m.m.  Om  man  inte  kan  precisera  syftet  med  smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga.  En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.

TRÄFFA OSS


18-19
mar

Vintervägforum 2020

I över 50 år har Vintervägforum varit en naturlig mötesplats för alla aktörer inom vinterväghållning. Flera forskare från VTI medverkar.
12-13
maj

Electric Road Systems Conference (ERSC2020)

Välkommen till den fjärde Electric Road Systems Conference (ERSC2020). Konferensen hålls i Lund 12-13 maj 2020.
10-12
jun

Via Nordica 2020

VTI deltar med monter på Via Nordica 2020 som arrangeras i Malmö 10–12 juni av Nordiskt vägforum, NVF.

SENASTE NYTT


2020-02-13

Varning för höjning av trängselskatter

Trängselskatterna i Stockholm och Göteborg har haft avsedd effekt, även på lång sikt. Men effekten av att höja avgiften har varit liten, och höjningarna ser dessutom ut att ha försvagat stödet för trängselskatten i båda städerna.


2020-02-10

Fotgängarperspektiv i nya projekt

Två projekt med fokus på säkerhet för gångtrafikanter har nyligen startat på VTI, Smarta urbana trafikzoner (SUT) samt Säkerhet för fotgängare. Det finns kopplingar till EU-projektet Virtual som forskningschef Astrid Linder är koordinator för.


2020-02-06

Belysa kastar ljus på belysning

Tillsammans med Lunds universitet ska forskare från VTI undersöka hur utomhusbelysning kan förbättra kvaliteten på gång- och cykelresor vid skymning och mörker.


2020-01-31

Antalet omkomna fotgängare och cyklister i EU-trafiken minskar långsamt

Minst 51 300 fotgängare och 19 450 cyklister dödades på vägarna inom EU mellan 2010 och 2018. Minskning av antalet omkomna cyklister var åtta gånger långsammare än minskningen av antalet omkomna som färdas med bil. Det visar en rapport från den europeiska...


2020-01-27

Studie avråder från hastighetsbegränsningar för cykel

Cyklisters hastighet bör inte begränsas genom ytterligare lagstiftning eller genom cykelbanans utformning. Däremot kan det av trafiksäkerhetsskäl vara motiverat att dämpa cyklisters hastighet på kortare sträckor, i vissa situationer.


2020-01-13

Transportforum en kraft i omställningens tidevarv

Årets Transportforum samlade många deltagare kring den forskning och utveckling som blir allt mer angelägen, inte minst ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv. Konferensen är den största i sitt slag och arrangerades av VTI för 37:e gången.


2020-02-13

Varning för höjning av trängselskatter

Trängselskatterna i Stockholm och Göteborg har haft avsedd effekt, även på lång sikt. Men effekten av att höja avgiften har varit liten, och höjningarna ser dessutom ut att ha försvagat stödet för trängselskatten i båda städerna.


2020-02-10

Fotgängarperspektiv i nya projekt

Två projekt med fokus på säkerhet för gångtrafikanter har nyligen startat på VTI, Smarta urbana trafikzoner (SUT) samt Säkerhet för fotgängare. Det finns kopplingar till EU-projektet Virtual som forskningschef Astrid Linder är koordinator för.


2020-02-06

Belysa kastar ljus på belysning

Tillsammans med Lunds universitet ska forskare från VTI undersöka hur utomhusbelysning kan förbättra kvaliteten på gång- och cykelresor vid skymning och mörker.


2020-01-31

Antalet omkomna fotgängare och cyklister i EU-trafiken minskar långsamt

Minst 51 300 fotgängare och 19 450 cyklister dödades på vägarna inom EU mellan 2010 och 2018. Minskning av antalet omkomna cyklister var åtta gånger långsammare än minskningen av antalet omkomna som färdas med bil. Det visar en rapport från den europeiska...


2020-01-27

Studie avråder från hastighetsbegränsningar för cykel

Cyklisters hastighet bör inte begränsas genom ytterligare lagstiftning eller genom cykelbanans utformning. Däremot kan det av trafiksäkerhetsskäl vara motiverat att dämpa cyklisters hastighet på kortare sträckor, i vissa situationer.


2020-01-13

Transportforum en kraft i omställningens tidevarv

Årets Transportforum samlade många deltagare kring den forskning och utveckling som blir allt mer angelägen, inte minst ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv. Konferensen är den största i sitt slag och arrangerades av VTI för 37:e gången.