Infrastruktur och tillväxt: en litteraturöversikt

Ladda ner
Gunnar Isacsson
Lars Hultkrantz

En av efterkrigstidens stora gåtor kring den ekonomiska utvecklingen i Nordamerika och Västeuropa har varit hur man skall förklara att tillväxttakten i ekonomiernas bruttonationalprodukt (BNP) dämpades avsevärt från 1970-talet och framåt. Efter ett par decennier av stark ekonomisk tillväxt försvagades den ekonomiska utvecklingen i dessa ekonomier på ett mer eller mindre förvånansvärt sätt. Vad förklarar detta trendbrott? Ett antal tänkbara faktorer som skulle kunna vara relevanta för utvecklingen har lyfts fram bland ekonomer: en minskad takt i den teknologiska utvecklingen, ett skift från tillverkningsbaserad ekonomi till en mer tjänstebaserad, brister i mätningen av BNP (t.ex. vad avser kvalitetsmätning), förändringar i arbetskraftens sammansättning, för låg investeringstakt i både privat och offentlig verksamhet, m.m. Alla dessa förklaringar har undersökts på olika sätt och en del är ännu föremål för aktiv forskning. Vi kommer i det följande att presentera en översikt av den del av litteraturen som sökt förklaringen till den dämpade tillväxttakten i alltför låga offentliga investeringar, och då i synnerhet investeringar i transportinfrastrukturen. Grundfrågan för denna litteratur är om den försvagade ekonomiska utvecklingen på något sätt berodde på att samhället med tiden blev underförsörjt med transportinfrastruktur. Forskningsområdet fick en stark initial skjuts av en flitigt citerad uppsats av Aschauer (1989). Han visade i en statistisk modell av USA:s ekonomi att det verkade som att ökningar i den offentliga investeringstakten ger upphov till stora produktionsvinster i ekonomin.1 De av Aschauer beräknade effekterna var anmärkningsvärt höga. Hans resultat indikerade bl.a. att offentliga investeringar betalade sig själva inom loppet av ett år. De efterföljande studierna och diskussionerna visade att Aschauers pionjärinsats på detta område led av flera viktiga metod- och tolkningsproblem. De första uppsatserna inom den forskning som följde betonade samhälleliga intäkter av infrastrukturinvesteringar (i form av exempelvis ökad produktion). Denna inledande forskning kom till stor del att handla om hur sådana intäkter skulle mätas på den mer eller mindre aggregerade (nationell eller regional) nivå som studierna rörde sig. Senare har forskningen försökt ställa sådana positiva effekterna på produktionen mot infrastrukturens kostnader. Denna forskning försöker helt enkelt genomföra en samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys på en aggregerad nivå. I denna uppsats ger vi en kort översikt av viktiga delar av den litteratur som relaterar ekonomisk utveckling till investeringar i transportinfrastruktur. Forskningsområdet är mycket stort så vi har inte försökt redovisa varenda uppsats som behandlat frågan, utan fokuserar på några uppsatser som vi anser har bidragit att utveckla området på ett signifikant sätt, t.ex. genom att belysa frågorna ur en ny och relevant synvinkel

TRÄFFA OSS


25
sep

Seminarium om transporters samhällskostnader

VTI bjuder in till ett seminarium 25 september 2018. Seminariet behandlar internalisering av godstrafikens externa effekter och internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader. Seminariet ingår i regeringsuppdraget Samkost 3.
15-16
okt

Innovationsseminarium med InfraSweden2030

Inför den kommande utlysningen, som stänger i februari, arrangerar InfraSweden2030 två innovationsseminarier: I Göteborg 15 oktober kl 13.00-15.00 (Ramböll, Vädursgatan 6) och i Stockholm 16 oktober kl 13.00-15.00 (KTH Campus, Teknikringen 72).
15-16
okt

Nationell konferens i transportforskning 2018

VTI deltar i konferensen. Projekten Mosel och Morötter och piskor presenteras bland annat.

SENASTE NYTT


2018-09-24

Öka användningen av bälte i buss

Användningen av bälte i buss behöver bli bättre. Det visar en studie som VTI har tagit fram på uppdrag av Transportstyrelsen.


2018-09-24

Bäst med morän i vägarnas stödremsor

Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-24

Öka användningen av bälte i buss

Användningen av bälte i buss behöver bli bättre. Det visar en studie som VTI har tagit fram på uppdrag av Transportstyrelsen.


2018-09-24

Bäst med morän i vägarnas stödremsor

Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...