Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor: försök i Stockholm - lägesrapport 2002

Ladda ner
Torbjörn Jacobson

I notatet redovisas fem försök med återvinning av asfaltmassor där fräst

asfaltgranulat använts som bärlagermaterial i gångbanor. Sammanlagt ingår 17

prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt

bärlagergruset och/eller AG-lagret. Referenserna utgörs av sträckor med

konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm, det vill säga

bärlagergrus, AG och ABT eller bärlagergrus, AG, sättsand och betongplattor.

För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har

stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. Ett av kriterierna för

utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren

av konstruktionen. Bärigheten kan för konstruktioner med asfaltgranulat öka

med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar

ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen

kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande

lagrens beskaffenhet beaktas eftersom påkänningarna på de övre lagren

påverkas av styvheten i undergrunden.

I många fall uppvisade provsträckorna med asfaltgranulat som obundet bärlager

motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial.

Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och

granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller

undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har

bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall

konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med

tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 och 2002 låg krökningsradien

mellan 34-162 m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid

utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att

använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till

vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfaltgranulat

verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än

bärlagergrus.

Det fanns vissa sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre

bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT.

På en del ställen var resultatet det motsatta med bättre bärighet för

referensen. På en sträcka som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var

bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i

resultaten kan till exempel vara att kvaliteten på utförandet varierat,

skillnader mellan asfaltgranulaten och att beläggningstjockleken avviker mot

det nominella.

Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek

verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning.

Lagertjocklekarna varierade mellan 80-250 mm. Enligt treaxialprovningarna är

det främst stabilitetsegenskaperna (risken för spårbildning) och inte

styvheten som påverkas av lagertjockleken.

Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt

som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande

synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när

den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet

än naturmaterial. Av den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför

tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas.

Efterpackningen på en gång- eller cykelväg blir betydligt mindre än på en

gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning.

Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en

bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta

deformationer genom den förstyvning som lagret får.

TRÄFFA OSS


4-5
sep

Tylösandsseminariet

Tylösandsseminariet arrangeras varje höst sedan 1957 i Tylösand. Temat för årets seminarium är "Så delar vi vägen - Tryggt och säkert. VTI deltar i programkommittén för seminariet.
18
okt

Plusenergiforum

18 oktober arrangerar Energikontor Norra Småland den tredje upplagan av Plusenergiforum på Elmia Kongress- och konserthus. VTI medverkar genom forskaren Jessica Berg.
22-24
okt

Persontrafik 2018

VTI-forskare deltar på konferensen Persontrafik på Svenska mässan 22-24 oktober, 2018. Möt Anders Lindström som deltar i programpunkten "Autonoma fordon i kollektivtrafiken (I)", Maria Börjesson som deltar i programpunkten "Fördelning och rättvisa i...

SENASTE NYTT


2018-07-05

Positivt om laddsträckor för elbuss i Lund

​Elbussar som laddas under vägen kan bidra till ett mer hållbart resande. I Lund överväger man att införa laddsträckor för elfordon och VTI har därför gjort en studie i simulator för att demonstrera hur det skulle kunna se ut och fungera. Resultaten är positiva.


2018-07-04

VTI en av vinnarna i innovationstävling

VTI var med i ett av de vinnande lagen i Naturvårdsverkets innovationstävling för infrastruktur med nollutsläpp. Priset delades ut av miljöminister Karolina Skog under Almedalsveckan i Visby.


2018-07-02

Nationellt cykelbokslut för 2017

Allt fler kommuner har en cykelplan och antalet landsting och regioner med cykelstrategi eller cykelplan ökar. Det framgår av Cykelbokslutet som publiceras i dag.


2018-06-28

Nya beräkningar av flygets samhällsekonomiska kostnader för klimatpåverkan

De samhällsekonomiska kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp från flyget är högre för utrikes än för inrikes passagerarflyg. Kostnaderna skiljer sig också åt mellan olika flyglinjer. Det visar beräkningar som VTI gjort baserade på samtliga flygrörelser från svenska flygplatser under 2016.


2018-06-25

Samma resultat i körtest med eller utan ADHD

I en simulatorstudie har forskare på VTI jämfört bilförare med och utan ADHD. Resultaten påvisade inte skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen. Mindre körsimulatorer skulle kunna användas mer för att studera effekter av funktionsnedsättningar och behov av körträning.


2018-06-21

Fler åtgärder nödvändiga mot olagliga körskolor

Att handledare för övningskörning max får ha 15 handledartillstånd har inte minskat problemet med olagliga körskolor. Detta konstaterar forskare på VTI i en ny rapport. Forskarna föreslår en lång rad åtgärder som behöver kombineras för att få bukt med det växande problemet.


2018-07-05

Positivt om laddsträckor för elbuss i Lund

​Elbussar som laddas under vägen kan bidra till ett mer hållbart resande. I Lund överväger man att införa laddsträckor för elfordon och VTI har därför gjort en studie i simulator för att demonstrera hur det skulle kunna se ut och fungera. Resultaten är positiva.


2018-07-04

VTI en av vinnarna i innovationstävling

VTI var med i ett av de vinnande lagen i Naturvårdsverkets innovationstävling för infrastruktur med nollutsläpp. Priset delades ut av miljöminister Karolina Skog under Almedalsveckan i Visby.


2018-07-02

Nationellt cykelbokslut för 2017

Allt fler kommuner har en cykelplan och antalet landsting och regioner med cykelstrategi eller cykelplan ökar. Det framgår av Cykelbokslutet som publiceras i dag.


2018-06-28

Nya beräkningar av flygets samhällsekonomiska kostnader för klimatpåverkan

De samhällsekonomiska kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp från flyget är högre för utrikes än för inrikes passagerarflyg. Kostnaderna skiljer sig också åt mellan olika flyglinjer. Det visar beräkningar som VTI gjort baserade på samtliga flygrörelser från svenska flygplatser under 2016.


2018-06-25

Samma resultat i körtest med eller utan ADHD

I en simulatorstudie har forskare på VTI jämfört bilförare med och utan ADHD. Resultaten påvisade inte skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen. Mindre körsimulatorer skulle kunna användas mer för att studera effekter av funktionsnedsättningar och behov av körträning.


2018-06-21

Fler åtgärder nödvändiga mot olagliga körskolor

Att handledare för övningskörning max får ha 15 handledartillstånd har inte minskat problemet med olagliga körskolor. Detta konstaterar forskare på VTI i en ny rapport. Forskarna föreslår en lång rad åtgärder som behöver kombineras för att få bukt med det växande problemet.