Förstudie om antal alkoholutandningsprov i trafiken

Ladda ner

Antal alkoholutandningsprov som utförs varje år har minskat med drygt 50 procent mellan år 2010 och 2015. I den här PM:et belyses frågan om antal alkoholutandningsprov och dess betydelse för rattfylleriets omfattning. PM:et ska ses som ett underlag för fortsatta diskussioner om polisens övervakning men även om vilken ytterligare forskning som behövs inom området. Underlaget baseras på tre delar: (i) en jämförelse mellan antal utandningsprov som görs i Sverige och antalet i andra länder, (ii) en jämförelse av subjektiv och faktisk upptäcktsrisk baserat på data från ESRA–projektet (European Survey of Road Users’ Safety Attitudes) och (iii) en sammanställning av aktuell forskning på området.

Uppgifter om antal utandningsprov saknas i många länder men en jämförelse har kunnat göras mellan Sverige och 13 andra europeiska länder. Resultaten visar att Sverige var det land bland dessa som år 2010 utförde flest prov per invånare. År 2015 var det sex länder som utförde fler prov per invånare än vad Sverige gjorde

Litteraturgenomgången visar att om man ökar antal prov leder det till en högre subjektiv upptäcktsrisk vilket i sin tur leder till en högre allmänpreventiv effekt. Det behövs dock mer forskning om vilken nivå på övervakningens omfattning som ger bäst avvägning mellan polisens resurser och antal rattfylleribrott.

Andra faktorer som till exempel sociala normer är också viktiga. Resultat från ESRA-studien visar bland annat att det är väldigt få som kör rattfulla i Sverige även om den subjektiva upptäcktsrisken är ganska låg jämfört med flera av de andra länderna. En slutsats av det är att det behövs mer forskning om de specifika förhållanden som gäller i Sverige. Senast det gjordes någon större studie om rattfylleriövervakningens effekter i Sverige var i början på 1990-talet. Idag sker en stor del av forskningen i USA och Australien och dess grannländer och det är svårt att direkt översätta dessa resultat till svenska förhållanden.

TRÄFFA OSS


15-16
okt

Innovationsseminarium med InfraSweden2030

Inför den kommande utlysningen, som stänger i februari, arrangerar InfraSweden2030 två innovationsseminarier: I Göteborg 15 oktober kl 13.00-15.00 (Ramböll, Vädursgatan 6) och i Stockholm 16 oktober kl 13.00-15.00 (KTH Campus, Teknikringen 72).
15-16
okt

Nationell konferens i transportforskning 2018

VTI deltar i konferensen. Projekten Mosel och Morötter och piskor presenteras bland annat.
18
okt

Plusenergiforum

18 oktober arrangerar Energikontor Norra Småland den tredje upplagan av Plusenergiforum på Elmia Kongress- och konserthus. VTI medverkar genom forskaren Jessica Berg.

SENASTE NYTT


2018-09-24

Öka användningen av bälte i buss

Användningen av bälte i buss behöver bli bättre. Det visar en studie som VTI har tagit fram på uppdrag av Transportstyrelsen.


2018-09-24

Bäst med morän i vägarnas stödremsor

Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-24

Öka användningen av bälte i buss

Användningen av bälte i buss behöver bli bättre. Det visar en studie som VTI har tagit fram på uppdrag av Transportstyrelsen.


2018-09-24

Bäst med morän i vägarnas stödremsor

Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...