Emissioner av slitage- och resuspensionspartiklar i väg- och gatumiljö: litteraturstudie

Ladda ner

Partiklar från slitage och resuspension i vägmiljön är svårhanterliga i modelleringshänseende av flera skäl. Exempelvis är de primära emissionerna av slitagepartiklar oftast svåra att uppskatta pga. att emissionerna påverkas av ett stort antal faktorer relaterade till materialsammansättning, trafikkaraktäristik och variationer över tid och rum mellan fordonstyper i fordonsflottan. Uppskattningar utifrån mätningar i omgivningsluft inkluderar källfördelningsanalyser medan laboratorieförsök endast blir stickprov av enskilda detaljer under förhållanden som ej är de som förekommer i verkligheten.

Resuspensionen, dvs. återuppvirvling av damm som ansamlats på vägytan, beror förutom av tillflödet av partiklar från slitage även av tillförsel från andra källor såsom avgaspartiklar och partiklar från omgivningen, vägytans egenskaper och meteorologiska förhållanden.

Denna rapport ger en bild av hur några olika modeller hanterar slitage- och resuspension och ger även en överblick av de emissionsfaktorer som används samt sammanställer de faktorer som påverkar emissionen av slitage- och resuspensionspartiklar. De modeller som behandlas är AP-42 (US EPA), Dispersion (SMHI) och VLuft (NILU).

Rapporten konstaterar att det är viktigt att de data som används för direkta emissioner från däck och bromsar är så aktuella som möjligt, då materialsammansättningen varierar och produkterna utvecklas. Förhållandevis bra data finns att tillgå idag. För beläggningsslitage och resuspension är situationen mer komplex. Dels är dessa källor beroende av en avsevärd mängd faktorer, dels är det svårt att separera slitaget från resuspensionen. Fokus i modellutvecklingsarbetet bör därför koncentreras på beläggningsslitage och resuspension. För svenska förhållanden är SMHI:s modell Dispersion en lämplig utgångspunkt, där en stor utvecklingspotential finns för förbättringar och kopplingar till t.ex. drift- och underhållsmodeller under utveckling.

TRÄFFA OSS


25
sep

Seminarium om transporters samhällskostnader

VTI bjuder in till ett seminarium 25 september 2018. Seminariet behandlar internalisering av godstrafikens externa effekter och internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader. Seminariet ingår i regeringsuppdraget Samkost 3.
15-16
okt

Innovationsseminarium med InfraSweden2030

Inför den kommande utlysningen, som stänger i februari, arrangerar InfraSweden2030 två innovationsseminarier: I Göteborg 15 oktober kl 13.00-15.00 (Ramböll, Vädursgatan 6) och i Stockholm 16 oktober kl 13.00-15.00 (KTH Campus, Teknikringen 72).
15-16
okt

Nationell konferens i transportforskning 2018

VTI deltar i konferensen. Projekten Mosel och Morötter och piskor presenteras bland annat.

SENASTE NYTT


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-04

God säkerhetskultur viktig för att nå nollvisionen

Det finns en stor potential att förbättra säkerhetskulturen på väg, både inom den yrkesmässiga trafiken som bland privata bilförare. En förbättrad säkerhetskultur inom vägtrafiken behövs för att Sverige ska kunna nå nollvisionen.


2018-09-04

Modell för säker cykling

Anpassa trafikmiljön och trafikreglerna efter cyklisten och utveckla säkrare cyklar anpassade efter användaren. I en rapport sammanfattar forskare på VTI en lång rad åtgärder som bör göras för att öka säkerheten för cyklister.


2018-09-21

Viltolyckorna fortsätter att öka – så kan du skydda dig

Det sker i genomsnitt mer än en viltolycka var nionde minut i Sverige. Det innebär att över 61 000 förare av fordon årligen är inblandade i en viltolycka. Det uppmärksammas i Nationella Viltolycksrådets landsomfattande insatsvecka mot viltolyckor den 24-30...


2018-09-21

Så påverkas luftmiljön av flygets utsläpp

Flygets klimatpåverkan är stor och bidrar mycket till luftföroreningar. I ett projekt beställt av VTI  har SMHI använt sig av ny metodik och beräknat hur stor påverkan luftföroreningar från flyg i svenskt luftrum har på luftkvalitet, ekosystem, människors...


2018-09-17

Seniorkort bra för hälsan

Säkrare resande, ökad rörlighet och bättre hälsa. Det kan bli effekten av fria resor i kollektivtrafiken för äldre, enligt forskare på VTI.


2018-09-14

Myndigheter, akademi och industri samverkar om högkapacitetsfordon

High Capacity Transport, även kallat HCT-fordon, kan vara svaret på flera problem inom godstransportområdet. Den ökande godsmängden, köbildning på vägarna och miljöpåverkan i form av utsläpp är alla exempel som HCT-fordon kan bidra till att lösa. Dessutom...


2018-09-04

God säkerhetskultur viktig för att nå nollvisionen

Det finns en stor potential att förbättra säkerhetskulturen på väg, både inom den yrkesmässiga trafiken som bland privata bilförare. En förbättrad säkerhetskultur inom vägtrafiken behövs för att Sverige ska kunna nå nollvisionen.


2018-09-04

Modell för säker cykling

Anpassa trafikmiljön och trafikreglerna efter cyklisten och utveckla säkrare cyklar anpassade efter användaren. I en rapport sammanfattar forskare på VTI en lång rad åtgärder som bör göras för att öka säkerheten för cyklister.