Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2013–2014

Ladda ner
Sara Janhäll
Christer Johansson
Michael Norman

Sedan 2011 pågår ett intensifierat arbete för att sänka halterna av PM10 i Stockholm, där problemen är omfattande. Denna rapport presenterar resultat och utvärdering av insatserna gjorda under vintersäsongen 2013–2014. De lägsta PM10-halterna sedan mätningarna startade i Stockholm, uppmättes under säsongen och miljökvalitetsnormen klaras med bred marginal, vilket åtminstone delvis kan bedömas vara en effekt av de intensifierade åtgärderna. Vintern var dock ovanligt mild och snöfattig och har sannolikt bidragit till att de vanligtvis stora dammängder som ansamlas på vägytan i snö och fukt under vintern kunnat lämna systemet genom suspension, städning och avrinning utan att resultera i höga partikelhalter. Under de torra perioderna har dessutom frekvent dammbindning dämpat halterna. Den vanligtvis kraftiga PM10-toppen på våren har därför i stort sett uteblivit. Den kvartersvisa behandlingen visade sig ge ytterligare effekt på PM10-halterna, medan CMA (kalciummagnesiumacetat) + KF (kaliumformiat) inte kunde visas ha någon extra effekt. Mätningarna av vägdammsförrådet uppvisar samma säsongsvariationer som tidigare år, med stora mängder under vintern och mindre mängder under höst och sen vår. Alla gator, utom Hornsgatan, uppvisar en successiv sänkning av vägdammsmängderna under de tre säsonger som mätningar utförts. Andelen partiklar mindre än 10 μm i vägdammet stiger från höst till vinter och avtar igen under våren. Den organiska andelen varierar i genomsnitt mellan 10 och 20 viktprocent av DL180 (dust load mindre än 180 μm).och uppvisar också en säsongsvariation, där andelen är högre på hösten och som lägst tidig vår. I en specifik utvärdering av städmaskinens effekt på vägdammsförrådet kunde en minskning observeras.

TRÄFFA OSS


27
feb

Lunchseminarium i transportekonomi

Associate Professor Henrik Andersson, Toulouse School of Economics, föreläser i ämnet "Valuation of Safety in Transport: Experiences and Challenges".
7
mar

Barn, liv och trafik 2019

Barn, liv och trafik 2019: Säkrare trafikvardag för barn och unga  
15-17
mar

Svenska Cykelmässan

Svenska Cykelmässan, anordnas 15-17 mars 201, i Svenska Mässan, Göteborg. Cykelcentrum vid VTI deltar.

SENASTE NYTT


2019-02-11

Prognosmodell om framtida behov nödvändig när järnvägen uppgraderar

Järnvägen kräver betydligt mer resurser och kompetenser de närmaste åren. För att öka beredskapen har Trafikverket gett VTI i uppdrag att ta fram en prognosmodell. Nu finns en första ansats och ett underlag för mer ingående modellstudier.


2019-01-31

Vägmärken och vägmarkeringar – så bra syns de

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.


2019-01-25

Bättre kunskap om förseningar ska ge effektivare godstransporter

Forskare på VTI har undersökt förseningar för godståg – hur ofta de sker, varför och vad det får för konsekvenser. Syftet är att ta fram en metod utifrån ett begränsat material som sedan kan användas i större undersökningar.


2019-01-24

Så kan fordon undvika olyckor på nylagd väg

Friktion på vägar är en viktig egenskap för trafiksäkerheten. VTI har undersökt hur vägar förändras de första veckorna efter en beläggningsåtgärd. Forskarna förordar uppsättning av varningsskyltar när vägen öppnas och kontroll av vägbanans friktion tidigast efter tre veckor.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.


2019-01-10

Automatisering och cykel i fokus

Automatisering och dess förutsättningar var temat för en av sessionerna på Transportforum 2019 i Linköping 9 till 10 januari 2019. Cykling var ett annat ämnesområde som tog allt mer plats på Nordens största transportkonferens.


2019-02-11

Prognosmodell om framtida behov nödvändig när järnvägen uppgraderar

Järnvägen kräver betydligt mer resurser och kompetenser de närmaste åren. För att öka beredskapen har Trafikverket gett VTI i uppdrag att ta fram en prognosmodell. Nu finns en första ansats och ett underlag för mer ingående modellstudier.


2019-01-31

Vägmärken och vägmarkeringar – så bra syns de

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.


2019-01-25

Bättre kunskap om förseningar ska ge effektivare godstransporter

Forskare på VTI har undersökt förseningar för godståg – hur ofta de sker, varför och vad det får för konsekvenser. Syftet är att ta fram en metod utifrån ett begränsat material som sedan kan användas i större undersökningar.


2019-01-24

Så kan fordon undvika olyckor på nylagd väg

Friktion på vägar är en viktig egenskap för trafiksäkerheten. VTI har undersökt hur vägar förändras de första veckorna efter en beläggningsåtgärd. Forskarna förordar uppsättning av varningsskyltar när vägen öppnas och kontroll av vägbanans friktion tidigast efter tre veckor.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.


2019-01-10

Automatisering och cykel i fokus

Automatisering och dess förutsättningar var temat för en av sessionerna på Transportforum 2019 i Linköping 9 till 10 januari 2019. Cykling var ett annat ämnesområde som tog allt mer plats på Nordens största transportkonferens.