Does the official strategy protect or destroy our cultural heritage?: corrosion of archaeological artefacts exposed to de-icing salt in Sweden

Ladda ner
Hans Antonson

When new roads are built today, the Swedish official strategy is to leave in situ the cultural layers that are not directly affected by the road construction, rather than to excavate the entire layer even if it stretches outside the verge of the planned road. This strategy has its roots in the Act concerning Ancient Monuments and Finds and is built on the assumption that the soil layers protect the archaeological artefacts far better than the national archives and museum shelves. The cultural layers are looked upon as a national archive in situ. However, recently excavated metal artefacts generally exhibit greater deterioration than those excavated many years ago, implying that recent pollution is responsible for accelerating the corrosion. Unfortunately, the de-icing salt used in winter maintenance operations does not stay on the road surface, where it has its desired effects on traffic safety and accessibility, but is transported - by different mechanisms - to the sides of the road where it may have undesired effects on e.g. vegetation, soil and groundwater, and possibly also on archaeological artefacts (metal, wood, cloth, bone, leather etc). The mechanisms responsible for the roadside exposure to salt are influenced by many factors such as wind, road surface condition, topography and surrounding vegetation. In many cases the salt will spread several tens of meters from the road, and in the worst cases raised levels of salt may be found up to some hundred meters from the road. When transported by groundwater, salt may be moved very far and may reach cultural layers in discharge areas where the ground water reaches the soil surface layers. This paper describes the problem of exposure to de-icing salt and the possible corrosion of archaeological artefacts with reference to a literature review and suggests some ways in which the extent of the suggested problem can be investigated by field studies under semi-controlled conditions and by a GIS survey.

TRÄFFA OSS


27
feb

Lunchseminarium i transportekonomi

Associate Professor Henrik Andersson, Toulouse School of Economics, föreläser i ämnet "Valuation of Safety in Transport: Experiences and Challenges".
7
mar

Barn, liv och trafik 2019

Barn, liv och trafik 2019: Säkrare trafikvardag för barn och unga  
15-17
mar

Svenska Cykelmässan

Svenska Cykelmässan, anordnas 15-17 mars 201, i Svenska Mässan, Göteborg. Cykelcentrum vid VTI deltar.

SENASTE NYTT


2019-02-21

Hur förutses konsekvenser av politiska beslut?

Lena Nerhagen, forskare på VTI, har tillsammans med andra forskare undersökt om och hur svenska myndigheter arbetar med konsekvensanalyser. De har speciellt tittat på de som kan få stort inflytande över hur styrmedel inom transport- och miljöområdet används –...


2019-02-11

Prognosmodell om framtida behov nödvändig när järnvägen uppgraderar

Järnvägen kräver betydligt mer resurser och kompetenser de närmaste åren. För att öka beredskapen har Trafikverket gett VTI i uppdrag att ta fram en prognosmodell. Nu finns en första ansats och ett underlag för mer ingående modellstudier.


2019-01-31

Vägmärken och vägmarkeringar – så bra syns de

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.


2019-01-25

Bättre kunskap om förseningar ska ge effektivare godstransporter

Forskare på VTI har undersökt förseningar för godståg – hur ofta de sker, varför och vad det får för konsekvenser. Syftet är att ta fram en metod utifrån ett begränsat material som sedan kan användas i större undersökningar.


2019-01-24

Så kan fordon undvika olyckor på nylagd väg

Friktion på vägar är en viktig egenskap för trafiksäkerheten. VTI har undersökt hur vägar förändras de första veckorna efter en beläggningsåtgärd. Forskarna förordar uppsättning av varningsskyltar när vägen öppnas och kontroll av vägbanans friktion tidigast efter tre veckor.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.


2019-02-21

Hur förutses konsekvenser av politiska beslut?

Lena Nerhagen, forskare på VTI, har tillsammans med andra forskare undersökt om och hur svenska myndigheter arbetar med konsekvensanalyser. De har speciellt tittat på de som kan få stort inflytande över hur styrmedel inom transport- och miljöområdet används –...


2019-02-11

Prognosmodell om framtida behov nödvändig när järnvägen uppgraderar

Järnvägen kräver betydligt mer resurser och kompetenser de närmaste åren. För att öka beredskapen har Trafikverket gett VTI i uppdrag att ta fram en prognosmodell. Nu finns en första ansats och ett underlag för mer ingående modellstudier.


2019-01-31

Vägmärken och vägmarkeringar – så bra syns de

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.


2019-01-25

Bättre kunskap om förseningar ska ge effektivare godstransporter

Forskare på VTI har undersökt förseningar för godståg – hur ofta de sker, varför och vad det får för konsekvenser. Syftet är att ta fram en metod utifrån ett begränsat material som sedan kan användas i större undersökningar.


2019-01-24

Så kan fordon undvika olyckor på nylagd väg

Friktion på vägar är en viktig egenskap för trafiksäkerheten. VTI har undersökt hur vägar förändras de första veckorna efter en beläggningsåtgärd. Forskarna förordar uppsättning av varningsskyltar när vägen öppnas och kontroll av vägbanans friktion tidigast efter tre veckor.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.