Digitalt utbildningsprotokoll: en pilotstudie av ett verktyg vid privat övningskörning

Ladda ner

Statistik från Trafikverket visar att mindre än hälften av aspiranterna blir godkända på sitt körprov. En viktig förklaring till detta är att en stor andel av körkortstagarna med underkänt prov inte förbereder sig tillräckligt inför provet. Både i forskningssammanhang och hos aktörer inom branschen har man därför efterlyst nya lösningar och verktyg för en bättre utbildningsprocess. En önskad effekt är att fler klarar körprovet och att väntetiderna för körprovet därmed kortas.

Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) frågade sig därför om ett digitalt utbildningsprotokoll skulle kunna vara en metod för att få ner antalet omprov vid uppkörning. En tid därefter inleddes arbetet med att utveckla ett sådant protokoll, först och främst genom diskussioner i en workshop med intressenter och nyckelpersoner och därefter intervjuer med handledare, trafiklärare och forskare. I det slutliga utbildningsprotokollet (DUP) ingick 15 utbildningsblock/moment där text, bilder och filmer förklarade och beskrev ett övningsområde, allt i enlighet med den nationella kursplanens mål. När målet för ett specifikt moment ansågs vara uppfyllt, det vill säga allt material var genomläst och de praktiska övningarna genomförda, skulle det godkännas av den privata handledaren eller trafikläraren.

För att undersöka hur DUP:en introducerats av trafikskolorna, hur det sedan använts och om den lett till färre omprov, genomfördes en processanalys och en effektutvärdering. Metoder som användes var enkäter samt ett register som uppdaterades varje gång en handledare anmälde att de ville delta i försöket. Trafikskolorna ansvarade för rekryteringen vilken skedde i samband med handledarnas introduktionsutbildning. Rekryteringen startade senhösten 2015 och pågick till hösten 2017 då drygt 350 handledare hade anmält sig. I början av 2017 var det enligt registerdata väldigt få som hade godkänt några moment. För att få svar på varför skickades en kort webbenkät ut till handledarna. Resultaten visade att den största andelen inte börjat övningsköra med sin elev men det fanns även handledare som hade tekniska problem. Som resultat av denna utvärdering reviderades manualen och informationsmaterial togs fram som trafikskolorna kunde använda i samband med introduktionsutbildning.

Ett år senare avslutades rekryteringen och de 369 handledare som vid denna tidpunkt registrerat sig fick en ny webbenkät som mätte effekten av DUP:en och hur den använts. Svarsfrekvensen var låg, ca 10 procent. Av svaren från 47 handledare framgick att hälften inte hade tagit del av materialet i DUP. De främsta anledningarna till det var att man hade glömt bort att man anmält intresse för att delta, att man inte hade påbörjat övningskörningen med eleven och att man ångrade sig och inte längre ville använda verktyget. Av de som hade använt sig av DUP:en, menade en tredjedel att DUP var ett stort stöd vid handledningen. Verktyget användes som en inspirationskälla till övningar men det var få som hade godkänt ett moment, det vill säga angett att momentet var slutfört. Anledningarna var bland annat att handledaren misslyckades med det, att momentet inte fullföljdes eller att man inte såg någon poäng med det. Fjorton procent av handledarna som besvarade enkäten ansåg att det digitala utbildningsprotokollet skulle bli obligatoriskt vid privat handledning. Samtidigt som flera gav positiva omdömen om DUP beskrev några handledare de problem av teknisk art som hade inträffat. Det hade underlättat om verktyget var mer anpassat för att användas som en mobilapplikation menade några handledare. Enligt denna pilotstudie fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna som använt respektive inte använt DUP under handledningen beträffande hur många omprov av kör- och kunskapsproven som krävdes för dem som fick körkortet.

Slutsatsen från detta projekt är att ett utbildningsprotokoll kan vara till hjälp för handledare men att ytterligare åtgärder behövs för att öka användningen. Rent tekniskt behöver den bli enklare att använda och detta oavsett vilket hjälpmedel man använder. Eftersom några ansåg att handboken räckte bör innehållet ses över och erbjuda sådant som en tryckt handbok inte kan förmedla lika lätt. Exempelvis feedback och flera länkar till filmer. De som deltog i pilotstudien kan inte anses vara representativa då antalet omprov var betydligt färre och antalet privat anmälda prov i princip obefintligt. Detta innebär att man måste vidta ytterligare åtgärder för att få med den grupp som kanske mest skulle behöva det stöd som en DUP kan ge. En sådan åtgärd skulle kunna vara att man inför ett obligatorium som innebär att DUP skall ingå i utbildningen. Ett annat att man förutom detta även inför ett krav på att alla moment måste vara godkända, antingen av handledaren eller trafikläraren, innan man kan genomföra körprovet. För att ytterligare förstärka värdet av DUP rekommenderar vi att användandet av DUP görs i samråd med en trafiklärare och att det blir betydligt tydligare att både handledare och trafiklärare kan godkänna moment.

TRÄFFA OSS


8-9
jan

Transportforum 2020

Transportforum hålls 8-9 januari 2020 i Linköping Konsert & Kongress.
12-13
feb

Winter Road Congress 2020

Arrangeras i Tempere, Finland. Anna Niska, senior forskare på VTI, föreläser om sopsaltning av cykelvägar.
18-19
mar

Vintervägforum 2020

I över 50 år har Vintervägforum varit en naturlig mötesplats för alla aktörer inom vinterväghållning. Flera forskare från VTI medverkar.

SENASTE NYTT


2019-12-06

Nu rullar en självkörande buss i Linköping

Idag börjar en eldriven, självkörande buss att rulla på universitetsområdet i Linköping. VTI har haft en ledande roll i förverkligandet av bussarna som kommer att vara en öppen plattform för forskning.


2019-12-03

Bränsleskatt mest verksamt för att minska koldioxidutsläpp – men drabbar låginkomsttagare på landsbygd

Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Samtidigt slår höjda bränsleskatter relativt mest mot låginkomsttagare i landsbygd. Det indikerar resultaten i en ny studie från forskningsprogrammet Transportekonomi.


2019-11-27

Höga hastigheter på genomfartsgator i tätort

​Mer än var tredje bilist kör för fort i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. Sämst är det på genomfartsgator i villa- och ytterområden. Men det finns sätt att få ned hastigheten.


2019-10-30

Kilometerskatt beräknas ha största miljöeffekt

Hur kan miljöstyrande avgifter och andra åtgärder minska godstransporternas miljöpåverkan? VTI har deltagit i ett forskningsprojekt som har undersökt just detta.


2019-10-28

Mer och säkrare cykling för äldre

Att cykla är bra både för hälsa och miljö. Det kan ge frihet och möjlighet att ta sig ut, inte minst för äldre. Men med åldern kan tröskeln för att ta cykeln istället för bilen bli högre. Kanske har orken och balansen försämrats, eller så har man blivit rädd...


2019-10-24

VTI och SAFER anordnar världens största konferens om trafik- och transportpsykologi i Göteborg

I augusti 2020 arrangerar VTI tillsammans med SAFER den internationella konferensen om trafik- och transportpsykologi (ICTTP) i Göteborg. ICTTP arrangeras vart fjärde år och den här är den sjunde i ordningen.


2019-12-06

Nu rullar en självkörande buss i Linköping

Idag börjar en eldriven, självkörande buss att rulla på universitetsområdet i Linköping. VTI har haft en ledande roll i förverkligandet av bussarna som kommer att vara en öppen plattform för forskning.


2019-12-03

Bränsleskatt mest verksamt för att minska koldioxidutsläpp – men drabbar låginkomsttagare på landsbygd

Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Samtidigt slår höjda bränsleskatter relativt mest mot låginkomsttagare i landsbygd. Det indikerar resultaten i en ny studie från forskningsprogrammet Transportekonomi.


2019-11-27

Höga hastigheter på genomfartsgator i tätort

​Mer än var tredje bilist kör för fort i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. Sämst är det på genomfartsgator i villa- och ytterområden. Men det finns sätt att få ned hastigheten.


2019-10-30

Kilometerskatt beräknas ha största miljöeffekt

Hur kan miljöstyrande avgifter och andra åtgärder minska godstransporternas miljöpåverkan? VTI har deltagit i ett forskningsprojekt som har undersökt just detta.


2019-10-28

Mer och säkrare cykling för äldre

Att cykla är bra både för hälsa och miljö. Det kan ge frihet och möjlighet att ta sig ut, inte minst för äldre. Men med åldern kan tröskeln för att ta cykeln istället för bilen bli högre. Kanske har orken och balansen försämrats, eller så har man blivit rädd...


2019-10-24

VTI och SAFER anordnar världens största konferens om trafik- och transportpsykologi i Göteborg

I augusti 2020 arrangerar VTI tillsammans med SAFER den internationella konferensen om trafik- och transportpsykologi (ICTTP) i Göteborg. ICTTP arrangeras vart fjärde år och den här är den sjunde i ordningen.