Costs in Swedish Public Transport: An analysis of cost drivers and cost efficiency in public transport contracts

Ladda ner
Svante Mandell
Johan Holmgren

De senaste sju åren har de totala kostnaderna för att bedriva kollektivtrafik i Sverige ökat med över 30 procent i reala termer enligt siffror från myndigheten Trafikanalys. Jämförs en längre tidsperiod hittas samma mönster. En del av kostnadsökningen kan förklaras med ett ökat utbud under perioden, och en del med ökade priser på insatsfaktorer vilket kan mätas med ett prisindex sammansatt av kollektivtrafikbranschen. Det faktum att ungefär hälften av kollektivtrafikens kostnader täcks av offentliga medel ställer krav på ett ansvarsfullt utnyttjande, vilket i sin tur kräver information om hur kostnader och kostnadseffektivitet påverkas. Dylik information är begränsad för svensk kollektivtrafik, vilket är den huvudsakliga motiveringen till de två papperen i denna uppsats.

I den tillhörande kappan beskrivs de senaste decenniernas utveckling i den svenska kollektivtrafiken, med ett större fokus på de senaste tio åren med branschens fördubblingsprojekt samt marknadsöppningen år 2012. Som nämndes tidigare har kostnaderna som helhet, samt olika typer av styckkostnader såsom kostnad per körd utbudskilometer, ökat i reala termer sedan 2007. Även om delar av kostnadsökningarna kan attribueras till ett ökat utbud eller prisökningar i insatsfaktorer kan utvecklingen ändå vara problematisk av åtminstone två anledningar. För det första verkar branschens ambition att fördubbla resandet till år 2020 ha gett en utbudsökning under åren kring 2010, och en resandeökning något år senare. Vad som är tydligt är dock att både kostnaden per utbudskilometer och passagerare ökat. I ljuset av detta blir det tveksamt om utbudsökningarna skett på rätt ställen. För det andra är det oklart om en prisökning i insatsfaktorerna kan ses som ”acceptabla” anledningar till branschens kostnadsökning. I den mån kollektivtrafikmyndigheter och/eller operatörer kan påverka priset på insatsfaktorer såsom bussar (särkrav, miljökrav etc.) eller personal (personalövertagande etc.) riskerar man ett endogent samband vilket gör att dessa, potentiellt kostnadsdrivande, faktorer lätt kan sorteras bort som allmänna prisökningar. I slutet av kappan förs även en diskussion om den bristande tillgången på offentlig data i svensk kollektivtrafik, och att kollektivtrafikmyndigheterna inte följer uppsatta EU förordningar relaterat till detta. Ett större utbud av data, och helst ett öppet sådant, skulle möjliggöra för mer jämförelser mellan kontrakt, utförare och kollektivtrafikmyndigheter, vilket i förlängningen tydligare skulle kunna påvisa bra och dåliga exempel i branschen och bidra ett bättre resursutnyttjande av skattemedel.

Nedan följer en sammanfattning av de två papper som ingår i licentiatuppsatsen.

Papper I, “Costs for Swedish Public Transport Authorities”, använder data från år 2012 på kontraktsnivå för att med ekonometriska metoder analysera hur olika kontraktsfaktorer påverkar kostnaderna i busskontrakt. Analysen utgår från en teoretisk modell visar på kostnadsmekanismer i de två vanligaste kontraktstyperna, och som ger några insikter om vilka resultat som kan förväntas från den empiriska analysen. De viktigaste resultaten från den ekonometriska analysen är att kostnaderna är högre om kontraktet körs i ett område med hög befolkningstäthet, eller om operatören av ett kontrakt har en offentlig ägare (kommun eller landsting). Incitamentsersättning till operatören kan inte påvisas ha en statistiskt signifikant påverkan på kostnaderna.

Papper II, “Cost Efficiency in Swedish Public Transport” , har en liknande utgångspunkt som Papper I, men använder stokastisk frontanalys för att fokusera på kostnadseffektivitet och skillnader i denna mellan kollektivtrafikmyndigheter. Data från år 2013 används tillsammans med ett antal andra datakällor för att ta fram en kostnadsfront, där vissa avvikelser från denna attribueras som kostnadsineffektivitet. Resultaten påminner om de i Papper I, nämligen att kostnadseffektiviteten är lägre i tätbefolkade områden, samt i kontrakt som direkttilldelas en offentligt ägd operatör. En jämförelse av kollektivtrafikmyndigheternas (länens) kostnadseffektivitet visar att de flesta län inte skiljer sig åt. Skillnaden mellan den mest effektiva och 15e mest effektiva länet är ca 8 procent. Skillnaden är något större till Stockholms och Skåne län, som har tredje respektive näst lägsta kostnadseffektivitet, samt det sist placerade länet, Västmanland, som är cirka 30 procent mer ineffektiv än det bäst placerade.

TRÄFFA OSS


1
mar

Seminarium samhällsekonomiska kostnader sjöfart och luftfart

VTI bjuder in till ett seminarium den 1 mars 2018. Jan-Eric Nilsson och Magnus Johansson, VTI, redovisar ett underlag för att integrera de samhällsekonomiska kostnaderna för gränsöverskridande luft- och sjöfart.
25-26
apr

Workshop, frågor kring samhällsekonomisk kalkyl

Den 25-26 april 2018 anordnas ett öppet seminarium och workshop i Stockholm som behandlar användningen av samhällsekonomiska kalkyler som en grund för beslutsfattande i offentlig sektor. Workshopen organiseras av bland andra professor Jan-Eric Nilsson, VTI.
16-18
maj

Road Safety on Five Continents (RS5C)

VTI arrangerar RS5C i Sydkorea i maj 2018.

SENASTE NYTT


2018-02-20

Bättre utvärderingsmetoder bidrar till målet om energieffektivitet

För att nå energieffektiviseringsmålen i transportsektorn krävs en framgångsrik energi- och transportpolitik. För att lyckas med detta behövs bättre metoder för att utvärdera effekter av möjliga åtgärder.


2018-02-19

Överflyttning av gods för att uppnå miljömål?

För att nå de miljö- och klimatmål som Sverige satt upp till 2030 föreslås att en större andel gods transporteras på miljövänligare sätt än med dagens vägtransporter. VTI leder nu ett projekt för att ta reda på hur en överflyttning kan bidra till målen, vilka styrmedel som finns idag och vilka som behöver tillkomma.


2018-02-13

Automation och digitalisering ger järnvägen konkurrenskraft

Vägtransporterna utvecklas i snabbt tempo och produktiviteten har ökat kraftigt. Men järnvägstransporterna utvecklas inte alls i samma takt. Automatisering och digitalisering är en förutsättning för att godstransporter på järnväg i Europa ska överleva.


2018-02-02

VTI bidrar till standardisering av HCT-fordon

Om man ska tillåta större och längre lastfordon, så kallade HCT-fordon, på svenska vägar så kan man inte begränsa dem enbart utifrån längd och vikt. Fordonens prestanda i olika trafikmiljöer bör vara avgörande och Sogol Kharrazi, forskare på VTI, har lett ett...


2018-01-31

Även mindre hastighetssänkning sparar liv

En nyutgiven rapport från VTI visar vad som händer om vi sänker hastigheterna i tätort. Om hastighetsbegränsningen på alla 50-sträckor sänks till 40 km/timme beräknar forskarna att minst fem liv kan sparas varje år. Dessutom slipper ungefär 83 trafikanter att bli allvarligt skadade.


2018-01-30

Rapport om fisketurism presenteras på konferens

Den 31 januari 2018 anordnar Jordbruksverket, i samverkan med Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare (SeFF), en nationell konferens om fisketurism. VTI medverkar och presenterar en rapport om fisketurism. 


2018-02-20

Bättre utvärderingsmetoder bidrar till målet om energieffektivitet

För att nå energieffektiviseringsmålen i transportsektorn krävs en framgångsrik energi- och transportpolitik. För att lyckas med detta behövs bättre metoder för att utvärdera effekter av möjliga åtgärder.


2018-02-19

Överflyttning av gods för att uppnå miljömål?

För att nå de miljö- och klimatmål som Sverige satt upp till 2030 föreslås att en större andel gods transporteras på miljövänligare sätt än med dagens vägtransporter. VTI leder nu ett projekt för att ta reda på hur en överflyttning kan bidra till målen, vilka styrmedel som finns idag och vilka som behöver tillkomma.


2018-02-13

Automation och digitalisering ger järnvägen konkurrenskraft

Vägtransporterna utvecklas i snabbt tempo och produktiviteten har ökat kraftigt. Men järnvägstransporterna utvecklas inte alls i samma takt. Automatisering och digitalisering är en förutsättning för att godstransporter på järnväg i Europa ska överleva.


2018-02-02

VTI bidrar till standardisering av HCT-fordon

Om man ska tillåta större och längre lastfordon, så kallade HCT-fordon, på svenska vägar så kan man inte begränsa dem enbart utifrån längd och vikt. Fordonens prestanda i olika trafikmiljöer bör vara avgörande och Sogol Kharrazi, forskare på VTI, har lett ett...


2018-01-31

Även mindre hastighetssänkning sparar liv

En nyutgiven rapport från VTI visar vad som händer om vi sänker hastigheterna i tätort. Om hastighetsbegränsningen på alla 50-sträckor sänks till 40 km/timme beräknar forskarna att minst fem liv kan sparas varje år. Dessutom slipper ungefär 83 trafikanter att bli allvarligt skadade.


2018-01-30

Rapport om fisketurism presenteras på konferens

Den 31 januari 2018 anordnar Jordbruksverket, i samverkan med Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare (SeFF), en nationell konferens om fisketurism. VTI medverkar och presenterar en rapport om fisketurism. 


2018-01-24

Ministern lovar krav på kvinnlig krockdocka

vid Väg- och transportforskningsinstitutet (vti). Inte kommit upp...Källa: Motormännens Riksförbund, Statens Väg- och transportforskningsinstitut (vti). Publicerad : 24 januari 2018 20.21......Källa: svt.se


2018-01-21

VTI: Landsbygden underprioriteras i kollektivtrafikplaneringen

vti: Landsbygden underprioriteras i kollektivtrafikplaneringen...Det visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut. vti - alltså Statens väg och transportforskningsinstitut......Källa: Sveriges Radio


2018-01-17

E-handel sämre för klimatet än vanlig handel

...nsportforskningsinstitut. Hushåll som e-handlar mat fortsätter åka lika...Men just bilresorna har inte minskat, säger Malin Henriksson, forskare vid statens väg- och transportforskningsinstitut vti...Källa: Sveriges Radio


2018-01-12

Mer trakasserier, mindre våld mot bussförare

som har gjorts av forskaren Johan Ihlström vid vti, Statens väg- och transportforskningsinstitut.......Källa: Bussmagasinet


2017-12-26

Sopsaltning som miljöbov

vid statens väg- och transportforskningsinstitut, vti.......Källa: svt.se


2017-12-15

Små medel för vinterväghållning orskar högre kostnader för halkolyckor

vinterväghållningen, säger forskaren Anna Arvidsson vid vti....med ett motorfordon, enligt forskning vid vti.......Källa: Infrasverige.se