Costs in Swedish Public Transport

Costs in Swedish Public Transport: An analysis of cost drivers and cost efficiency in public transport contracts

Ladda ner
Svante Mandell
Johan Holmgren

De senaste sju åren har de totala kostnaderna för att bedriva kollektivtrafik i Sverige ökat med över 30 procent i reala termer enligt siffror från myndigheten Trafikanalys. Jämförs en längre tidsperiod hittas samma mönster. En del av kostnadsökningen kan förklaras med ett ökat utbud under perioden, och en del med ökade priser på insatsfaktorer vilket kan mätas med ett prisindex sammansatt av kollektivtrafikbranschen. Det faktum att ungefär hälften av kollektivtrafikens kostnader täcks av offentliga medel ställer krav på ett ansvarsfullt utnyttjande, vilket i sin tur kräver information om hur kostnader och kostnadseffektivitet påverkas. Dylik information är begränsad för svensk kollektivtrafik, vilket är den huvudsakliga motiveringen till de två papperen i denna uppsats.

I den tillhörande kappan beskrivs de senaste decenniernas utveckling i den svenska kollektivtrafiken, med ett större fokus på de senaste tio åren med branschens fördubblingsprojekt samt marknadsöppningen år 2012. Som nämndes tidigare har kostnaderna som helhet, samt olika typer av styckkostnader såsom kostnad per körd utbudskilometer, ökat i reala termer sedan 2007. Även om delar av kostnadsökningarna kan attribueras till ett ökat utbud eller prisökningar i insatsfaktorer kan utvecklingen ändå vara problematisk av åtminstone två anledningar. För det första verkar branschens ambition att fördubbla resandet till år 2020 ha gett en utbudsökning under åren kring 2010, och en resandeökning något år senare. Vad som är tydligt är dock att både kostnaden per utbudskilometer och passagerare ökat. I ljuset av detta blir det tveksamt om utbudsökningarna skett på rätt ställen. För det andra är det oklart om en prisökning i insatsfaktorerna kan ses som ”acceptabla” anledningar till branschens kostnadsökning. I den mån kollektivtrafikmyndigheter och/eller operatörer kan påverka priset på insatsfaktorer såsom bussar (särkrav, miljökrav etc.) eller personal (personalövertagande etc.) riskerar man ett endogent samband vilket gör att dessa, potentiellt kostnadsdrivande, faktorer lätt kan sorteras bort som allmänna prisökningar. I slutet av kappan förs även en diskussion om den bristande tillgången på offentlig data i svensk kollektivtrafik, och att kollektivtrafikmyndigheterna inte följer uppsatta EU förordningar relaterat till detta. Ett större utbud av data, och helst ett öppet sådant, skulle möjliggöra för mer jämförelser mellan kontrakt, utförare och kollektivtrafikmyndigheter, vilket i förlängningen tydligare skulle kunna påvisa bra och dåliga exempel i branschen och bidra ett bättre resursutnyttjande av skattemedel.

Nedan följer en sammanfattning av de två papper som ingår i licentiatuppsatsen.

Papper I, “Costs for Swedish Public Transport Authorities”, använder data från år 2012 på kontraktsnivå för att med ekonometriska metoder analysera hur olika kontraktsfaktorer påverkar kostnaderna i busskontrakt. Analysen utgår från en teoretisk modell visar på kostnadsmekanismer i de två vanligaste kontraktstyperna, och som ger några insikter om vilka resultat som kan förväntas från den empiriska analysen. De viktigaste resultaten från den ekonometriska analysen är att kostnaderna är högre om kontraktet körs i ett område med hög befolkningstäthet, eller om operatören av ett kontrakt har en offentlig ägare (kommun eller landsting). Incitamentsersättning till operatören kan inte påvisas ha en statistiskt signifikant påverkan på kostnaderna.

Papper II, “Cost Efficiency in Swedish Public Transport” , har en liknande utgångspunkt som Papper I, men använder stokastisk frontanalys för att fokusera på kostnadseffektivitet och skillnader i denna mellan kollektivtrafikmyndigheter. Data från år 2013 används tillsammans med ett antal andra datakällor för att ta fram en kostnadsfront, där vissa avvikelser från denna attribueras som kostnadsineffektivitet. Resultaten påminner om de i Papper I, nämligen att kostnadseffektiviteten är lägre i tätbefolkade områden, samt i kontrakt som direkttilldelas en offentligt ägd operatör. En jämförelse av kollektivtrafikmyndigheternas (länens) kostnadseffektivitet visar att de flesta län inte skiljer sig åt. Skillnaden mellan den mest effektiva och 15e mest effektiva länet är ca 8 procent. Skillnaden är något större till Stockholms och Skåne län, som har tredje respektive näst lägsta kostnadseffektivitet, samt det sist placerade länet, Västmanland, som är cirka 30 procent mer ineffektiv än det bäst placerade.

TRÄFFA OSS


4-5
sep

Tylösandsseminariet

Tylösandsseminariet arrangeras varje höst sedan 1957 i Tylösand. Temat för årets seminarium är "Så delar vi vägen - Tryggt och säkert. VTI deltar i programkommittén för seminariet.
18
okt

Plusenergiforum

18 oktober arrangerar Energikontor Norra Småland den tredje upplagan av Plusenergiforum på Elmia Kongress- och konserthus. VTI medverkar genom forskaren Jessica Berg.
22-24
okt

Persontrafik 2018

VTI-forskare deltar på konferensen Persontrafik på Svenska mässan 22-24 oktober, 2018. Möt Anders Lindström som deltar i programpunkten "Autonoma fordon i kollektivtrafiken (I)", Maria Börjesson som deltar i programpunkten "Fördelning och rättvisa i...

SENASTE NYTT


2018-07-05

Positivt om laddsträckor för elbuss i Lund

​Elbussar som laddas under vägen kan bidra till ett mer hållbart resande. I Lund överväger man att införa laddsträckor för elfordon och VTI har därför gjort en studie i simulator för att demonstrera hur det skulle kunna se ut och fungera. Resultaten är positiva.


2018-07-04

VTI en av vinnarna i innovationstävling

VTI var med i ett av de vinnande lagen i Naturvårdsverkets innovationstävling för infrastruktur med nollutsläpp. Priset delades ut av miljöminister Karolina Skog under Almedalsveckan i Visby.


2018-07-02

Nationellt cykelbokslut för 2017

Allt fler kommuner har en cykelplan och antalet landsting och regioner med cykelstrategi eller cykelplan ökar. Det framgår av Cykelbokslutet som publiceras i dag.


2018-06-28

Nya beräkningar av flygets samhällsekonomiska kostnader för klimatpåverkan

De samhällsekonomiska kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp från flyget är högre för utrikes än för inrikes passagerarflyg. Kostnaderna skiljer sig också åt mellan olika flyglinjer. Det visar beräkningar som VTI gjort baserade på samtliga flygrörelser från svenska flygplatser under 2016.


2018-06-25

Samma resultat i körtest med eller utan ADHD

I en simulatorstudie har forskare på VTI jämfört bilförare med och utan ADHD. Resultaten påvisade inte skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen. Mindre körsimulatorer skulle kunna användas mer för att studera effekter av funktionsnedsättningar och behov av körträning.


2018-06-21

Fler åtgärder nödvändiga mot olagliga körskolor

Att handledare för övningskörning max får ha 15 handledartillstånd har inte minskat problemet med olagliga körskolor. Detta konstaterar forskare på VTI i en ny rapport. Forskarna föreslår en lång rad åtgärder som behöver kombineras för att få bukt med det växande problemet.


2018-07-05

Positivt om laddsträckor för elbuss i Lund

​Elbussar som laddas under vägen kan bidra till ett mer hållbart resande. I Lund överväger man att införa laddsträckor för elfordon och VTI har därför gjort en studie i simulator för att demonstrera hur det skulle kunna se ut och fungera. Resultaten är positiva.


2018-07-04

VTI en av vinnarna i innovationstävling

VTI var med i ett av de vinnande lagen i Naturvårdsverkets innovationstävling för infrastruktur med nollutsläpp. Priset delades ut av miljöminister Karolina Skog under Almedalsveckan i Visby.


2018-07-02

Nationellt cykelbokslut för 2017

Allt fler kommuner har en cykelplan och antalet landsting och regioner med cykelstrategi eller cykelplan ökar. Det framgår av Cykelbokslutet som publiceras i dag.


2018-06-28

Nya beräkningar av flygets samhällsekonomiska kostnader för klimatpåverkan

De samhällsekonomiska kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp från flyget är högre för utrikes än för inrikes passagerarflyg. Kostnaderna skiljer sig också åt mellan olika flyglinjer. Det visar beräkningar som VTI gjort baserade på samtliga flygrörelser från svenska flygplatser under 2016.


2018-06-25

Samma resultat i körtest med eller utan ADHD

I en simulatorstudie har forskare på VTI jämfört bilförare med och utan ADHD. Resultaten påvisade inte skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen. Mindre körsimulatorer skulle kunna användas mer för att studera effekter av funktionsnedsättningar och behov av körträning.


2018-06-21

Fler åtgärder nödvändiga mot olagliga körskolor

Att handledare för övningskörning max får ha 15 handledartillstånd har inte minskat problemet med olagliga körskolor. Detta konstaterar forskare på VTI i en ny rapport. Forskarna föreslår en lång rad åtgärder som behöver kombineras för att få bukt med det växande problemet.