Bytesmotstånd och ruttval i kollektivtrafiken: En översyn av modeller för kollektivtrafikanalyser

Ladda ner
Jenny Widell
Linda Isberg
Lei Guo
Staffan Bergström
Johannes Östlund
Mats Sandin

Denna rapport är resultatet av arbetet i forskningsprojektet (Bytesmotstånd och ruttval i kollektivtrafiken. En översyn av modeller för kollektivtrafikanalyser), vilket fångat upp och arbetat vidare med frågor som identifierats i tidigare forskningsprojekt. Till exempel identifierade forskningsprojektet Modeller för kollektivtrafikanalyser – dess brister och utvecklingsbehov hanteringen av byten i kollektivtrafikmodeller som en osäkerhetsfaktor och som en av de komponenter i nuvarande modellsystem som behöver utvecklas (Harders et al. 2015).

Rapporten ökar kunskapen om hur ruttval hanteras i kollektivtrafikmodeller genom en litteraturstudie inklusive en jämförande studie av bytesmotståndets skattade storlek, genom expertintervjuer med forskare, konsulter och beställare av kollektivtrafikanalyser, samt genom ett stort antal modelltester där bytesmotståndets påverkan analyserats både för enskilda utpekade relationer och totalt för hela Stockholmsregionen.

I rapporten definieras bytesmotstånd som ”den uppoffring det innebär för en resenär att inte åka direkt till målpunkten med ett och samma kollektiva färdmedel”. Rapporten visar att variationen är stor när det gäller vikter för bytesmotstånd i litteraturen. Det är därför svårt att ge någon specifik rekommendation för bytesmotståndets storlek. En generell slutsats från litteraturstudien är att bytesmotståndet verkar vara större för byten buss-buss jämfört med tunnelbana-tunnelbana.

Även genomförda expertintervjuer visade på stor variation kring vad som behöver analyseras gällande bytesmotstånd i kollektivtrafiken. Enighet råder kring att kollektivtrafik är eftersatt jämfört med biltrafik när det gäller kalibrering och validering av nätutläggning. Flera av de intervjuade experterna ville gärna se bättre möjligheter till nodspecifika bytesmotstånd. Även önskemål om ökad konsistens mellan prognos- och nätutläggningsmodell finns med på experternas önskelista, såväl som möjligheten att beakta både realtidsinformation, komfort och trygghetsaspekter.

Resultaten av modelltesterna visar hur nätutläggningsalgoritmerna för kollektivtrafik fungerar i praktiken tillsammans med olika nätkodning. När det gäller nätkodning i Emme är ett viktigt val huruvida hållplatser med olika kollektiva färdmedel kodas som en gemensam nod eller inte. Resultaten visar också att med dagens nät med isärkodade noder och användning av standard transit assignment-algoritmen i Emme kan små ändringar i kodning göra att alla resenärer istället väljer en annan rutt. Trots ovan nämnda allt-eller-inget beteende är dagens Sampers/Emme-modell förvånansvärt bra på att återskapa färdmedelsfördelning vid större bytespunkter i Stockholm.

Resultaten visar mycket bra överensstämmelse generellt för tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg, medan resultaten stämmer något sämre för buss. På en aggregerad nivå verkar påstigningsstraffet ha relativt liten påverkan på resultaten. De färdmedel som påverkas mest är buss och tunnelbana som ser ut att samverka mer än övriga färdmedel. Ett påstigningsstraff för buss på cirka 5 – 10 minuter verkar ge en relativt bra fördelning av resenärerna. Straffet för tunnelbana bör vara något lägre än för buss. Påstigningsstraffet för pendeltåg ansätts i nuvarande version av Sampers till 3 min, men tester med 10 minuter påverkar inte resultaten på aggregerad nivå i någon större utsträckning. Ju högre påstigningsstraff som ansätts desto längre distanser går resenärerna i modellen. Nodspecifika påstigningsstraff är svårt att implementera då det kräver detaljerad kodning. Resultaten påverkas inte mycket med undantag för om högre påstigningsstraff ansätts ju större stationen är.

När liknande tester görs i Visum visar det sig att till skillnad från allt-eller-inget beteende i Emme så sprider Visum oftast resenärer på flera ruttval. Anledning till detta är att resenärer i Visum antas komma till hållplatser slumpmässigt då väntetid för en linje varierar mellan 0 och linjens turtäthet, i stället för en genomsnittlig väntetid som är hälften av turtätheten. Rutten med kortast genomsnittliga restid är inte snabbaste rutt för alla resenärer. Visum beräknar sannolikheten att väljas för alla attraktiva rutter. För att begränsa antalet rutter som väljs, finns en möjlighet i modellen att ändra gränsvärdet för när en rutt sorteras bort till följd av för låg sannolikhet att väljas. Gränsvärdet i trafikförvaltningens modell i Visum är satt till 0,1%. Tester har gjorts med ändrat gränsvärde till 1%, 5% respektive 10% i Visum för att ta reda på hur fördelning ändras mellan olika ruttval.

De övergripande resultaten har jämförts mot statistik över fördelningen av påstigande per färdmedel vid större bytespunkter i Stockholms Län. Trots dessa skillnader mellan Visum och Emme så visar resultaten för Visum också mycket bra överensstämmelse generellt. Överensstämmelsen (mätt via R2-värden) är bättre för buss och pendeltåg i Visum jämfört med Emme, medan Emme visar på högre R2-värden för lokaltåg. Generellt kan konstateras att själva nätkodningen och dess detaljer är betydligt viktigare än påstigningsstraffet. Oavsett hur straffet varieras kommer resultaten på en aggregerad nivå inte påverkas särskilt mycket. Detta är förväntat med tanke på de algoritmer som finns i modellerna och de principer för kodning av trafiknäten som har använts.

TRÄFFA OSS


6
feb

Lunchseminarium i transportekonomi

Professor Maria Börjesson, VTI, föreläser under rubriken "Wider Economic Benefits – What is it and how large are they?". Plats är VTI:s lokaler på Campus KTH i Stockholm.
7
mar

Barn, liv och trafik 2019

Barn, liv och trafik 2019: Säkrare trafikvardag för barn och unga  
25-27
aug

ICTTP 2020

ICTTP, International Conference on Traffic and Transport Psychology, arrangeras i Göteborg. 

SENASTE NYTT


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.


2019-01-10

Automatisering och cykel i fokus

Automatisering och dess förutsättningar var temat för en av sessionerna på Transportforum 2019 i Linköping 9 till 10 januari 2019. Cykling var ett annat ämnesområde som tog allt mer plats på Nordens största transportkonferens.


2019-01-09

Ljusare bild mötte mörkare om elektrifieringens roll för klimatet

Elektrifiering och dess möjligheter och utmaningar för att nå klimatmålen var temat för första sessionen på Transportforum 2019 i Linköping 9 januari, arrangerat av VTI. Av inledningstalarna hade Mattias Goldman en mer optimistisk hållning medan Per Kågeson...


2019-01-08

Elektrifiering och hållbarhet vid årets upplaga av Transportforum

9-10 januari är det dags för Transportforum, Nordens största konferens för transportsektorn, med 90 sessioner och över 360 presentationer, workshops och mingel. Temat för årets inledande session är elektrifiering – möjligheter och utmaningar att nå klimatmålen.


2019-01-04

Branschintresse för flytande biogas

Klimatskäl är den viktigaste drivkraften för att gå över till flytande biogas som drivmedel för tunga lastbilstransporter. Fordonsbranschen vill satsa, men största hindren är ekonomin och osäkerhet om styrmedlen. Det är några av de slutsatser VTI-forskarna...


2018-12-17

Välkommen till pressträff vid Transportforum 2019

I samband med öppnandet av Transportforum 2019, Nordens största årliga konferens för transportsektorn, håller VTI en pressträff den 9 januari. Här berättar vi och andra aktörer om ny kunskap inom transportområdet. Konferensen och pressträffen hålls i Konsert och kongress i Linköping.


2018-12-17

Förekomst av alkohol och droger hos förare av lastbil och buss vid svåra olyckor

VTI har undersökt hur ofta lastbils- och bussförare i svåra olyckor varit påverkade av alkohol eller droger. Problemen var främst relaterade till förare av lätta lastbilar.


2018-12-11

VTI i studie om äldre bilförare och olyckor

VTI har på uppdrag av och tillsammans med Transportstyrelsen deltagit i en studie om äldre bilförare och samband mellan sjukdom och olyckor. Transportstyrelsen har nu presenterat resultatet.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.


2019-01-10

Automatisering och cykel i fokus

Automatisering och dess förutsättningar var temat för en av sessionerna på Transportforum 2019 i Linköping 9 till 10 januari 2019. Cykling var ett annat ämnesområde som tog allt mer plats på Nordens största transportkonferens.


2019-01-09

Ljusare bild mötte mörkare om elektrifieringens roll för klimatet

Elektrifiering och dess möjligheter och utmaningar för att nå klimatmålen var temat för första sessionen på Transportforum 2019 i Linköping 9 januari, arrangerat av VTI. Av inledningstalarna hade Mattias Goldman en mer optimistisk hållning medan Per Kågeson...


2019-01-08

Elektrifiering och hållbarhet vid årets upplaga av Transportforum

9-10 januari är det dags för Transportforum, Nordens största konferens för transportsektorn, med 90 sessioner och över 360 presentationer, workshops och mingel. Temat för årets inledande session är elektrifiering – möjligheter och utmaningar att nå klimatmålen.


2019-01-04

Branschintresse för flytande biogas

Klimatskäl är den viktigaste drivkraften för att gå över till flytande biogas som drivmedel för tunga lastbilstransporter. Fordonsbranschen vill satsa, men största hindren är ekonomin och osäkerhet om styrmedlen. Det är några av de slutsatser VTI-forskarna...


2018-12-17

Välkommen till pressträff vid Transportforum 2019

I samband med öppnandet av Transportforum 2019, Nordens största årliga konferens för transportsektorn, håller VTI en pressträff den 9 januari. Här berättar vi och andra aktörer om ny kunskap inom transportområdet. Konferensen och pressträffen hålls i Konsert och kongress i Linköping.


2018-12-17

Förekomst av alkohol och droger hos förare av lastbil och buss vid svåra olyckor

VTI har undersökt hur ofta lastbils- och bussförare i svåra olyckor varit påverkade av alkohol eller droger. Problemen var främst relaterade till förare av lätta lastbilar.


2018-12-11

VTI i studie om äldre bilförare och olyckor

VTI har på uppdrag av och tillsammans med Transportstyrelsen deltagit i en studie om äldre bilförare och samband mellan sjukdom och olyckor. Transportstyrelsen har nu presenterat resultatet.