Bör kollektivtrafik subventioneras?

Ladda ner
Kjell Jansson
Harald Lang
Chris Halldin

Detta arbete analyserar motiv för subventionering av lokal och regional kollektivtrafik, baserat på ekonomisk teori och på numeriska modellberäkningar, med den huvudsakliga slutsatsen att det är samhällsekonomiskt lönsamt att subventionera kollektivtrafik och att öka turtätheten där efterfrågan är hög. Att lokal och regional kollektivtrafik subventioneras i första hand med skattemedel är vanligt i de flesta industrialiserade länder, ofta i storleksordningen 40–60 procent. I dag subventionerar regionala kollektivtrafikmyndigheter i Sverige kollektivtrafiken med mellan 44 och 80 procent av kostnaderna.

Det vi framför som det huvudsakliga samhällsekonomiska motivet för subventionering är att kollektivtrafik utmärks av en positiv extern effekt som kommersiella operatörer inte beaktar (är extern för dem) beroende på deras behov av finansiell vinst. Den positiva externa effekten, ofta kallad Mohring-effekten, består av att befintliga trafikanters väntetid minskar om priset sänks och ytterligare trafikanter motiverar ökad turtäthet. Med optimal nivå på pris och turtäthet täcks inte ens kollektivtrafikens rörliga kostnader, varför kompletterande finansiering via beskattning krävs.

För att uppskatta det optimala priset och den optimala subventionsnivån gör vi beräkningar för varje linje med dels en särskild optimeringsmodell för en kollektivtrafiklinje dels en simuleringsmodell för efterfrågberäkningar. De numeriska modellberäkningarna söker välfärdsoptima för priser, turtätheter (frekvenser) och subventioner med hänsyn till väntetider och trängsel i fordonen. För att finna dessa optima kombineras beräkningar med simuleringsmodellen och optimeringsmodellen.

Pris, turtäthet och subvention har optimerats för sju olika linjer i Stockholms läns kollektivtrafik, allt ifrån en lågbelastad busslinje i landsbygd till de hårdbelastade linjerna: busslinje 4 i Stockholms innerstad samt en tunnelbane- och en pendeltågslinje. De optimeringsmetoder som används är generellt användbara. De kan dock förväntas ge olika resultat beroende på lokala efterfrågenivåer, tidsvärderingar och driftskostnader. Jämfört med utgångsläget innebär välfärdsoptimum lägre priser än i dag för samtliga sju studerade linjer och högre frekvenser för de flesta, med undantag av busslinjer i mindre tättbefolkade områden med låg efterfrågan.

Känslighetsanalyser visar att antaganden om väntetidsvärderingar och samhällsekonomisk kostnad för skattefinansiering (skattefaktor) spelar stor roll för nivån för optimal subvention, pris, turintervall och för välfärdsförändring. Med lägre tidsvärderingar och/eller större skattefaktor är optimal subvention mindre, optimalt pris högre och optimal turtäthet lägre.

TRÄFFA OSS


17-20
jun

Rail Norrköping 2019

ICROMA, International Conference on Railway Operations Modelling and Analysis, anordnas 2019 av Linköpings universitet under namnet Rail Norrköping 2019. VTI deltar i programkommittén och i konferensens utställning. 
8-9
okt

Social sustainability and just mobility

Welcome to a research workshop on Social sustainability and just mobility, 8–9 October 2019 in Linköping, Sweden.
16-18
okt

European Road Profile User's Group, ERPUG

ERPUG hålls i Vilnius, Litauen. Välkommen att träffa kollegor för att diskutera och lyssna på presentationer från experter, användare och tillverkare.

SENASTE NYTT


2019-06-19

Långsam minskning av antalet omkomna i EU-trafiken

Irland vinner European Transport Safety Councils, ETSC, utmärkelse för sitt arbete med att minska antalet döda på vägarna. Landet står i kontrast till EU som helhet, där minskningen av antalet omkomna i trafiken var så liten som 1 procent jämfört med 2017....


2019-06-17

Större uppmärksamhetskrav på cyklist än bilist

Vilka krav på uppmärksamhet ställer den omgivande miljön på olika trafikantgrupper? Hur hämtar man in information i bilen, på cykeln och i lastbilen? Och hur lätt är det för de olika trafikantgrupperna att förstå varandra?


2019-06-14

Försök pågår i VTI:s nya cykelsimulator

Just nu pågår ett projekt där VTI:s nyutvecklade cykelsimulator används för att studera interaktion mellan cyklister och fordonsförare. Syftet är att undersöka hur olika utformning av infrastruktur och olika typer av fordon påverkar cyklisters beteende i...


2019-05-08

Så ska punktligheten för tåg bättre följas upp

I en forskningsrapport från VTI föreslås tolv indikatorer för förbättrad järnvägspunktlighet. Indikatorerna ska hjälpa TTT, ett samarbete inom järnvägsbranschen för ökad punktlighet, att analysera och förbättra punktlighetsarbetet.


2019-05-07

Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik

Infrastrukturen behöver förberedas för självkörande fordon – framför allt i början när allt är nytt. Det medverkar forskare till genom CoEXist, ett EU-finansierat forskningsprojekt där VTI deltar som största partner.


2019-05-06

Hastighet fortsatt problem på Europas vägar

Hastigheter fortsätter att vara den enskilt viktigaste orsaken till trafikolyckor i många europeiska länder. Det framgår av en rapport som Europeiska transportsäkerhetsrådet, ETSC, gav ut tidigare i våras.


2019-06-19

Långsam minskning av antalet omkomna i EU-trafiken

Irland vinner European Transport Safety Councils, ETSC, utmärkelse för sitt arbete med att minska antalet döda på vägarna. Landet står i kontrast till EU som helhet, där minskningen av antalet omkomna i trafiken var så liten som 1 procent jämfört med 2017....


2019-06-17

Större uppmärksamhetskrav på cyklist än bilist

Vilka krav på uppmärksamhet ställer den omgivande miljön på olika trafikantgrupper? Hur hämtar man in information i bilen, på cykeln och i lastbilen? Och hur lätt är det för de olika trafikantgrupperna att förstå varandra?


2019-06-14

Försök pågår i VTI:s nya cykelsimulator

Just nu pågår ett projekt där VTI:s nyutvecklade cykelsimulator används för att studera interaktion mellan cyklister och fordonsförare. Syftet är att undersöka hur olika utformning av infrastruktur och olika typer av fordon påverkar cyklisters beteende i...


2019-05-08

Så ska punktligheten för tåg bättre följas upp

I en forskningsrapport från VTI föreslås tolv indikatorer för förbättrad järnvägspunktlighet. Indikatorerna ska hjälpa TTT, ett samarbete inom järnvägsbranschen för ökad punktlighet, att analysera och förbättra punktlighetsarbetet.


2019-05-07

Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik

Infrastrukturen behöver förberedas för självkörande fordon – framför allt i början när allt är nytt. Det medverkar forskare till genom CoEXist, ett EU-finansierat forskningsprojekt där VTI deltar som största partner.


2019-05-06

Hastighet fortsatt problem på Europas vägar

Hastigheter fortsätter att vara den enskilt viktigaste orsaken till trafikolyckor i många europeiska länder. Det framgår av en rapport som Europeiska transportsäkerhetsrådet, ETSC, gav ut tidigare i våras.