Automatic driver sleepiness detection using EEG, EOG and contextual information

Förlagets fulltext
Shaibal Barua
Mobyen Uddin Ahmed
Shahina Begum

The many vehicle crashes that are caused by driver sleepiness each year advocates the development of automated driver sleepiness detection (ADSD) systems. This study proposes an automatic sleepiness classification scheme designed using data from 30 drivers who repeatedly drove in a high-fidelity driving simulator, both in alert and in sleep deprived conditions. Driver sleepiness classification was performed using four separate classifiers: k-nearest neighbours, support vector machines, case-based reasoning, and random forest, where physiological signals and contextual information were used as sleepiness indicators. The subjective Karolinska sleepiness scale (KSS) was used as target value. An extensive evaluation on multiclass and binary classifications was carried out using 10-fold cross-validation and leave-one-out validation. With 10-fold cross-validation, the support vector machine showed better performance than the other classifiers (79% accuracy for multiclass and 93% accuracy for binary classification). The effect of individual differences was also investigated, showing a 10% increase in accuracy when data from the individual being evaluated was included in the training dataset. Overall, the support vector machine was found to be the most stable classifier. The effect of adding contextual information to the physiological features improved the classification accuracy by 4% in multiclass classification and by and 5% in binary classification.

TRÄFFA OSS


27
feb

Lunchseminarium i transportekonomi

Associate Professor Henrik Andersson, Toulouse School of Economics, föreläser i ämnet "Valuation of Safety in Transport: Experiences and Challenges".
7
mar

Barn, liv och trafik 2019

Barn, liv och trafik 2019: Säkrare trafikvardag för barn och unga  
15-17
mar

Svenska Cykelmässan

Svenska Cykelmässan, anordnas 15-17 mars 201, i Svenska Mässan, Göteborg. Cykelcentrum vid VTI deltar.

SENASTE NYTT


2019-02-21

Hur förutses konsekvenser av politiska beslut?

Lena Nerhagen, forskare på VTI, har tillsammans med andra forskare undersökt om och hur svenska myndigheter arbetar med konsekvensanalyser. De har speciellt tittat på de som kan få stort inflytande över hur styrmedel inom transport- och miljöområdet används –...


2019-02-11

Prognosmodell om framtida behov nödvändig när järnvägen uppgraderar

Järnvägen kräver betydligt mer resurser och kompetenser de närmaste åren. För att öka beredskapen har Trafikverket gett VTI i uppdrag att ta fram en prognosmodell. Nu finns en första ansats och ett underlag för mer ingående modellstudier.


2019-01-31

Vägmärken och vägmarkeringar – så bra syns de

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.


2019-01-25

Bättre kunskap om förseningar ska ge effektivare godstransporter

Forskare på VTI har undersökt förseningar för godståg – hur ofta de sker, varför och vad det får för konsekvenser. Syftet är att ta fram en metod utifrån ett begränsat material som sedan kan användas i större undersökningar.


2019-01-24

Så kan fordon undvika olyckor på nylagd väg

Friktion på vägar är en viktig egenskap för trafiksäkerheten. VTI har undersökt hur vägar förändras de första veckorna efter en beläggningsåtgärd. Forskarna förordar uppsättning av varningsskyltar när vägen öppnas och kontroll av vägbanans friktion tidigast efter tre veckor.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.


2019-02-21

Hur förutses konsekvenser av politiska beslut?

Lena Nerhagen, forskare på VTI, har tillsammans med andra forskare undersökt om och hur svenska myndigheter arbetar med konsekvensanalyser. De har speciellt tittat på de som kan få stort inflytande över hur styrmedel inom transport- och miljöområdet används –...


2019-02-11

Prognosmodell om framtida behov nödvändig när järnvägen uppgraderar

Järnvägen kräver betydligt mer resurser och kompetenser de närmaste åren. För att öka beredskapen har Trafikverket gett VTI i uppdrag att ta fram en prognosmodell. Nu finns en första ansats och ett underlag för mer ingående modellstudier.


2019-01-31

Vägmärken och vägmarkeringar – så bra syns de

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har analyserat livscykelkostnader och bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie. En metod har tagits fram för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.


2019-01-25

Bättre kunskap om förseningar ska ge effektivare godstransporter

Forskare på VTI har undersökt förseningar för godståg – hur ofta de sker, varför och vad det får för konsekvenser. Syftet är att ta fram en metod utifrån ett begränsat material som sedan kan användas i större undersökningar.


2019-01-24

Så kan fordon undvika olyckor på nylagd väg

Friktion på vägar är en viktig egenskap för trafiksäkerheten. VTI har undersökt hur vägar förändras de första veckorna efter en beläggningsåtgärd. Forskarna förordar uppsättning av varningsskyltar när vägen öppnas och kontroll av vägbanans friktion tidigast efter tre veckor.


2019-01-14

Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.