Många var intresserade av att höra vad Trafikverket och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hade att säga. Hon talade bland annat om vad som behöver göras inom den närmaste tiden men även vilka mål som ska siktas mot år 2050.

– Först var det fokus på järnvägen men nu gäller det alla trafikslagen; väg, järnväg, sjö och flyg, sa Catharina Elmsäter-Svärd.

Hon berättade också om fyrstegsprincipen som är en viktig del av arbetet. Det första steget handlar om att tänka på hur vi kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen och det handlar om att bygga nytt.

Trafikverket har bland annat tittat på hur det nuvarande systemet kan utnyttjas på ett bättre sätt, samt vilka nya investeringar som behövs.
– Vi jobbar nu med tre tidsperspektiv: planperioden fram till 2021, 2025 och mot 2050, sa Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket och ansvarig för Kapacitetsutredningen.

Trafikverket berättade också om utredningen av olika höghastighetsalternativ och stambanealternativ för järnvägen.
– Vi har valt att utgå från Långtidsutredningen från 2008 i grunden som regeringen har ställt sig bakom. Alla prognoser har brister och så kommer även denna ha, man ska komma ihåg att år 2050 ligger ganska långt fram, sa hon.

Olika exempel på kapacitetsbrister gavs av LKAB, Swedavia och Västra Götalandsregionen.

Utredningen kommer att användas som underlag för regeringens kommande infrastrukturproposition. Hela utredningen ska vara klar den 30 april 2012.