VTI-forskaren Anna Arvidsson är projektledare för ett projekt vars syfte är att införa ny teknik och nya regler för effektivare vinterväghållning i Sverige.

– Införandet av ny teknik bland annat för halkövervakning betyder att nya möjligheter ges för utveckling av en effektivare vinterväghållning, förklarar Anna Arvidsson.

SRIS, Slippery road information system, är en av de nyare teknikerna som finns att tillgå på den svenska marknaden. Den bygger på att fordon på våra vägar samlar in information under tiden de kör. Denna information tillsammans med exempelvis VViS-stationer, Vägväderinformationssystem, kan på så sätt ligga till grund för en detaljerad bild av hur vägklimatet ser ut i realtid. En viktig del för att SRIS-tekniken ska kunna vara till användning är att regelverket för vinterväghållning anpassas till de nya möjligheterna som den tekniken medför.

Nära kontakt med entreprenörerna

Projektet syftar till att utveckla det nuvarande regelverket som till stor del styr hur entreprenörernas arbete utförs. Med ett förnyat regelverk ska de kunna uppnå en effektivare vinterväghållning. Arbetet genomförs i nära samarbete med Trafikverket och berörda entreprenörer.

För att få genomslag för en teknikförändring krävs det att entreprenörerna får vara med i utformandet av användandet och på så sätt få en positiv inställning till den förändringen av användandet som ett förnyat regelverk innebär.

– Att ha god kontakt med entreprenörerna och under projektets gång sprida och diskutera resultaten ses som helt avgörande för att det nya regelverket ska bli framgångsrikt.

Inom projektet planeras också en effektiv resultatspridning; förutom seminarier och deltagande i konferenser, workshops etc. även kontakter med de olika entreprenörsgrupper som är tänkta att kopplas mot projektet.

God geografisk och vägteknisk bredd

Projektet sträcker sig över en period på fyra år och i och med detta kan flera testområden användas.

– Detta ger möjligheten att kunna utveckla regler och kriterier gentemot de förutsättningar som finns geografiskt och vägtekniskt. Testområdena skall representera olika typer av vintervägsklasser.

En utveckling av regelverket förväntas vidare ge möjlighet till effektivare vinterväghållning genom att det blir en starkare koppling mellan vad som förväntas och krävs i form av åtgärder och de åtgärder som egentligen utförs på vägen. Användningsområden vad det gäller den nya tekniken och därtill kopplade regelverk blir viktiga delar både i beslutsprocessen för åtgärdsplanering och för uppföljning.

– Projektet är absolut en viktig del i en strategisk satsning mot en mer kostnadseffektiv vinterväghållning, säger Anna Arvidsson.

Projektet räknas vara avslutat mot slutet av år 2015. Projektbudget är över 6 miljoner kronor av vilket största delen är inom branschprogrammet BVFF, Bana väg för framtiden, med finansiering i huvudsak från Trafikverket.

Läs mer om BVFF