Busskörfält och bussgator har blivit allt vanligare under senare år. Tack vare att bussen får fri väg ökar medelhastigheten och restidssäkerheten. En nackdel är däremot att den totala kapaciteten i trafiken minskar. Nu tror forskarna att en lösning på dilemmat kan vara att använda sig av dynamiska busskörfält, körfält som endast är reserverade när kollektivtrafiken behöver det. I övrigt är de tillgängliga för alla fordon.
I rapporten Dynamic bus lanes in Sweden - a pre-study (K2 Research 2015:5) presenteras en förstudie som undersökt vilken potential som dynamiska körfält har. Tidigare har två fältförsök genomförts, ett i Lissabon och ett i Melbourne. Det finns även undersökningar av dynamiska busskörfält med hjälp av trafikmodellsanalyser och trafiksimuleringsxperiment.
Förarnas stress minskar
Tidigare studier visar att dynamiska busskörfält gör att bussarna inte tappar lika mycket tid som är fallet utan dynamiska busskörfält. Samtidigt är fördröjningen för övriga fordon begränsad, till skillnad från vanliga busskörfält. Resultat från exempelberäkningar från K2-rapporten visar att detta kan vara sant även för svenska förhållanden. I rapporten framgår också att bussförarnas stressnivå kan komma att minska.
Projekt inom K2
Projektet, inom vilket rapporten är skriven, har genomförts av K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och parterna VTI, Viktoria Swedish ICT, Linköping universitet, Lunds universitet, Trafikverket, Transportstyrelsen, Volvo, Scania, FältCom samt Lund, Malmö, Stockholm och Göteborgs stad. Johan Olstam, forskare vid VTI, har varit projektledare.
Läs mer om rapporten i nyhet på K2:s webbpalts