Statliga Produktivitetskommittén bildades hösten 2009 och har i uppdrag att följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen.

– Regeringen vill få ut mer av de pengar som satsas, förtydligade Malin Löfsjögård, riksdagsledamot och tillika Produktivitetskommitténs ordförande.

Forskare granskat projekt

Forskare i bland annat Lund och Luleå har fått till uppgift att granska olika projekt, och en del av vad de kommit fram till redovisades på Transportforum som hölls i Linköping under veckan. Mycket tyder på att kostnader kan pressas om man har möjlighet att arbeta industrialiserat vid väg- och järnvägsbyggen, det vill säga att man i större utsträckning än i dag använder sig av standardiserade och prefabricerade produkter. Det är också av vikt att nyckelaktörer upphandlas i ett så tidigt skede som möjligt och att noggranna utvärderingar och uppföljningar görs.

Kostnadskontrollen i stora infrastrukturprojekt är inte alltid den bästa, det visar forskning från KTH. I genomsnitt blir kostnaden för vägprojekt 20 procent mer än vad som var tänkt, medan den genomsnittliga kostnadsökningen för järnvägsprojekt är hela 40 procent.

Riksrevisionens granskning bekräftar forskningsresultat

Riksrevisionens granskning av flera olika infrastruktursatsningar bekräftar KTH:s forskningsresultat. Men vad ligger bakom kostnadsökningarna?

Enligt Riksrevisionen har varken staten eller Trafikverket gjort tillräckligt för att säkerställa god kostnadskontroll. Kostnadsökningar framstår till exempel som mindre än vad de är eftersom man alltid jämför med den senaste plankostnaden och inte den ursprungliga. Rena glädjekalkyler görs också. Ibland medvetet. För projekt som väl kommit igång avbryts sällan, fastän man ser att de blir mycket dyrare än vad som var tänkt från början.

Utvecklad rapportering och extern kvalitetssäkring rekommenderas

Trots att både staten och Trafikverket hävdar att åtgärder vidtagits för att skärpa kostnadskontrollerna anser Riksrevisionen att riskerna inte undanröjts helt. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att utveckla rapporteringen till riksdagen, samt utveckla formerna för extern kvalitetssäkring.