Mobilitet, aktörer och planering

Forskningen inom transportpolicy och transportplanering studerar de processer och beslut som påverkar möjligheten att skapa hållbara, effektiva och rättvisa transportsystem och möjligheten att uppnå politiskt beslutade miljö- och klimatmål. Både person- och godstransporter studeras.

Vi forskar om politik, policy och planering på internationell, nationell, regional och lokal nivå. En central del är studier av policy- och planeringsaktörers arbete i komplexa planeringsprocesser, liksom samverkan mellan olika aktörer som myndigheter, företag och organisationer. Utöver att fokusera på aktörer med formella uppdrag att styra och planera studeras en bredare uppsättning aktörer såsom medborgare, företag och intresseorganisationer, och deras perspektiv och möjligheter att påverka planeringsprocesser kring transporter eller samhällsplanering i stort. Här ingår även forskning om olika styrningsansatser såsom deliberativa processer, experimental governance och offentlig-privat samverkan.

Integrering av jämställdhets- och genusperspektiv och forskning om hur olika kunskapstraditioner och analysmetoder påverkar transportplaneringen ingår i forskningen. Vi studerar även hur olika styrmedel används, såsom skatter, subventioner, regleringar samt andra åtgärder som syftar till att styra beteenden och investeringar för att uppnå olika hållbarhetsmål.

I dagens värld är kriser och hot som klimatförändringar, ekonomiska och demografiska svängningar och geopolitiska händelser starka drivkrafter för förändring inom transportsektorn och därför en viktig del av vår forskning. Vi studerar koncept såsom post-growth och sufficiency samt cirkularitet, exempelvis i samband med byggnation. Det handlar om att förstå hur resurser kan återanvändas och transportsystem kan utformas för att minimera efterfrågan på nya material, minska avfall och onödiga transporter. För att hantera konsekvenser och framtida utmaningar med klimatförändringar och andra kriser är resiliens avgörande, där transportsystemet behöver vara anpassningsbart, motståndskraftigt och robust för att klara både tillfälliga händelser och långsiktiga strukturella förändringar.

Policy och planeringsprocesser för resiliens inom samhällsplaneringen och transportplaneringen är ett växande forskningsområde på enheten.

Teoretiska perspektiv som används är bland andra governance, kritiska policystudier, institutionell teori, organisationsteori, transformativ kapacitet, makt och legitimitet.

Kontaktperson: Karolina Isaksson och Linnea Eriksson

Inom detta område studeras hur människor reser i vardagen och de faktorer och omständigheter som påverkar möjligheter att resa, färdmedelsval och erfarenheter av vardagsmobilitet. Vi forskar exempelvis om hur kollektivtrafik fungerar och används av olika grupper och hur olika typer av delade transportlösningar och aktiv mobilitet kan bidra till ökad tillgänglighet och minskad miljöpåverkan.

Välfärd och delaktighet är centrala frågor i forskningen, då mobilitet påverkar människors livskvalitet och möjlighet att delta i samhället. Ett tillgängligt och inkluderande transportsystem kan bidra till social och ekonomisk utveckling, medan begränsad mobilitet och tillgänglighet kan skapa exkludering och hinder för att kunna delta i samhället och nå arbete, utbildning och fritidsaktiviteter.

Socioekonomiska perspektiv är i centrum i våra studier. Ekonomiska resurser och social status påverkar vilka färdsätt olika grupper har tillgång till, hur stort avståndet mellan arbete och bostad är samt hur infrastrukturen påverkar tillgängligheten. Detta hänger samman med olika gruppers villkor, där ålder, kön, funktionsnedsättning och inkomstnivå kan skapa ojämlika transportmöjligheter. Rättvisa är därmed en central aspekt—hur kan transportlösningar utformas i samförstånd och samverkan med medborgare och resenärer för att bidra till rättvis tillgänglighet för alla samhällsgrupper? Hur görs medborgarna delaktiga i beslut och processer som rör dem?

Den geografiska dimensionen, rumslighet, handlar om hur den fysiska miljön påverkar mobilitet och hur stadsplanering kan forma människors mobilitet. Beteenden, praktiker och normer påverkar hur människor förhåller sig till olika transportalternativ—vad som uppfattas som "naturligt" eller "praktiskt" kan skilja sig åt beroende på kulturella och sociala sammanhang.

Vi studerar mobilitet och tillgänglighet utifrån olika teoretiska perspektiv, exempelvis genom sociala praktiker, genusteori, socialpsykologi och tidsgeografi.

Kontaktperson: Malin Henriksson

Vår forskning kring trygghet och säkerhet kopplat till trafik, transporter och infrastruktur fokuserar på hur individer upplever och påverkas av sin omgivning när de reser men också på individers egna beteenden som trafikanter.

Trygghet och säkerhet omfattar både fysiska risker, såsom trafikolyckor och brott, samt den subjektiva känslan av trygghet, vilket kan variera beroende på plats, tid på dygnet och sociala faktorer.

Beteenden och praktiker studeras för att förstå hur individer och grupper hanterar och upplever trygghet och säkerhet. Hur sociala normer, vanor och kulturella faktorer påverkar hur människor beter sig i transportmiljöer och hur de anpassar sitt resande för att maximera säkerhet och komfort studeras, liksom hur förändringar i trafiksystem och andra miljöer påverkar resenärers och exempelvis bilförares, beteenden.

Arbetsvillkor i transportsektorn är ett växande område på enheten, där faktorer som arbetstider, stress och arbetsmiljö påverkar säkerheten för både anställda och resenärer. För yrkeschaufförer och kollektivtrafikpersonal kan arbetsförhållanden ha direkt inverkan på olycksrisken och kvaliteten på transporttjänster.

Färdvägsval och färdmedelsval är avgörande för att förstå hur resenärer navigerar och väljer mellan olika transportalternativ utifrån upplevd säkerhet, tillgänglighet och bekvämlighet. Detta hänger samman med olika gruppers villkor och förutsättningar, där ålder, kön, funktionsnedsättningar och socioekonomi påverkar upplevelsen av trygghet och säkerhet i transportsystemet.

Utifrån ett geografiskt perspektiv, så kallad rumslighet, studeras den fysiska utformningen av platser och infrastruktur och hur den kan påverka trygghet och säkerhet. Belysning, närhet till andra människor och övervakningssystem är exempel på aspekter som studeras. Även temporalitet beaktas eftersom trygghet under resan kan skilja sig beroende på tid på dygnet, veckodag eller säsong, där exempelvis nattliga resor eller resor under särskilda högtider kan medföra olika typer av risker.

Inom detta område används exempelvis socialpsykologi, teorier om individens påverkansfaktorer, rättviseteorier, diskursteori och teorier om tidsrumslighet.

Kontaktperson: Malin Henriksson och Sonja Forward