VTI 50 år

Tomas Eneroth: Viktigt att nå ut med transportforskning för att nå klimatmålen

Forskning behövs för att klara utmaningarna av den gröna omställningen inom transportsektorn, anser Tomas Eneroth. Forskningen måste dessutom bli bättre på att både kommunicera och se konsekvenserna av den gröna omställning Sverige står inför. Infrastrukturministern förklarar också varför frågan om jämlikhet och jämställdhet är viktig för transportforskningen.

Med grön omställning menar Tomas Eneroth och regeringen en omställning till ett fossilfritt samhälle. När det gäller transporter kan det handla om elektrifiering, att ersätta fossila bränslen med biobränsle, automatisering, digitalisering med mera.

”Vi måste sluta bygga utifrån män och bilar” sade infrastrukturministern när han inledningstalade på Transportforum 2020. Ett uttalande som enligt honom själv irriterat en del, men det är något han vill fortsätta att vara tydlig med. Frågan om jämlikhet och jämställdhet är minst lika viktig som grundläggande mål om jobb, tillväxt och klimatomställning, menar han.

– Frågan om jämlikhet och jämställdhet måste bli en angelägenhet både inom forskning och politik. Risken att vi inte klarar uppdraget att ställa om transportsektorn utifrån klimatmålen ökar dramatiskt om vi inte gör en rättvis och jämställd klimatomställning.

Måste alltid finnas med

Det är två parametrar som alltid måste finnas med i forskningen för att kunskapen ska nå ut, menar Tomas Eneroth.

– När vi tittar på viktiga investeringar som både leder till klimatnytta och till vidgade arbetsmarknadsregioner måste det vara med både jämställdhets- och jämlikhetsglasögonen på. Har vi inte det kommer det att växa ett motstånd mot det som då kommer beskrivas som elitens projekt.

Det finns en växande misstro mot och, av olika skäl, ibland medvetna kampanjer mot forskarsamhället, menar Tomas Eneroth.

– Det finns inte brist på forskningsresultat eller brist på bevis för att vi behöver ställa om. Däremot måste forskningen bli bättre på att både kommunicera och se konsekvenserna av den omställning vi står inför.

Risk att inte bli lyssnad på

Sedan inser han att det kan vara svårt att se kopplingen till jämlikhet och jämställdhet när forskningen handlar om sådant som kvaliteteten i gummit på vinterdäck. Men generellt måste forskningen se till att jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven verkligen finns med i alla forskningssammanhang. Annars riskerar mycket god kunskap, mycket sanning och vetenskap att ändå inte bli lyssnad på.

VTI fick utökat anslag inför budgetåret 2021 och infrastrukturpropositionen lyfter specifikt fram VTI när det gäller forskning inom Horisont Europa, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Att VTI har fått utökat anslag är en tydlig signal från regeringen, enligt Tomas Eneroth som oroas av en utveckling där alltmer av forskningen om transporter görs utifrån kommersiella intressen med bakomliggande ekonomiska agendor. Där är VTI en viktig motvikt, ett oberoende forskningsinstitut som, utan egna intressen, kan ge underlag för beslut.

EU:s gemensamma forskningsprogram

Tomas Eneroth betonar vikten av att Sverige deltar i EU:s gemensamma forskningsprogram, dels för att ta del av de resurser som Sverige bidrar med genom sitt medlemskap i EU, dels för att vara med och forma kunskapsunderlag för framtida ställningstaganden.

– För mig är VTI en möjlighet att utväxla den forskning som finns internationellt. Det är också ett skäl till att vi skjuter till extra resurser så att VTI ska kunna ta del av de gemensamma forskningsprogram som finns inom EU. Tillsammans med Trafikverket går det nu att i ännu större utsträckning medverka i europeiska forskningsprogram, som till exempel gäller digitaliseringen av transportsektorn eller hållbara material som klarar den klimatomställning vi står inför.

VTI:s arbete med krocksäkerhet och utvecklingen av den kvinnliga krockdockan är en av de insatser som Tomas Eneroth särskilt lyfter fram. Att det råder ojämställdhet när det gäller krocksäkerhet för kvinnor och män är oacceptabelt, menar han.

Driva frågan internationellt

Det är ett bra exempel på hur framsynt forskning och utveckling visar vad som faktiskt är möjligt. Här går det att öka insatserna, både genom att forska och driva frågan internationellt, men också att synliggöra och skapa en samhällsdebatt om den ojämställdhet som finns, anser Tomas Eneroth.

– VTI är för viktigt för att bara bli en angelägenhet för dem som är djupt engagerade i transportforskning. Det omkringliggande samhället och andra samhällsaktörer är beroende av vilka vägval Transportsverige tar. Då måste också VTI i större utsträckning göra sig känt och ta anspråk utanför infrastrukturbubblan. Det tycker jag också ligger i uppdraget att främja och öka kunskapen om forskningsresultaten.

Vilka utmaningar ser du för transportforskningen generellt och med hanteringen av samhällsutmaningar kopplade till transporter och transportsektorn?

– Att hitta balansen i bedömningen av det som behöver forskas fram för att få fram rätt underlag och att kunna fatta kloka beslut som gäller omställningen i transportsektorn och samtidigt göra det på ett sätt som är transparent, att folk känner att de får sina perspektiv belysta.

Senaste tiden har det varit mycket fokus på styrmedel för Agenda 2030 för att reducera utsläppen. Mycket forskning och analysarbete har handlat om biodrivmedel, elektrifiering och transporteffektivitet.

Målet inom räckhåll

– Samtidigt ska vi nå netto noll 2045. Då är det egentligen andra strategiska beslut vi behöver fatta nu. Det är inte så att de står i konflikt med varandra men det gäller att hålla koll på både det korta och det långa perspektivet, säger Tomas Eneroth.

Målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland är något som Tomas Eneroth ofta återkommer till. Och det är något som han tror ligger inom räckhåll. Han är optimistisk när det gäller elektrifiering och ser möjligheterna att elektrifiera huvuddelen av vägtransporterna. Inom sjöfarten sker en omställning till biobränsleinblandning, elektrifiering och till viss del även segel. När det gäller flyget sker utveckling både mot elektrifiering och biobränsle.

– Jag tror det är möjligt att visa omvärlden att det faktiskt går att ställa om och att omställningen inte är något som leder till tappad tillväxt eller utveckling, utan snarare tvärtom. Att vi skapar en starkare ekonomisk utveckling, men utan påverkan på klimat och natur. Många har använt pandemin som ursäkt för att vi ska sänka klimatambitionerna för att det hävdas att de är tillväxthämmande eller hotar sysselsättningen eller andra nationella intressen, men jag tror det är precis tvärtom. Det är nu vi ska rivstarta.

VTI 50 år

VTI 50 år jubileums logotype.

År 2021 fyller VTI 50 år! Läs mer om VTI:s historia, framtid och om jubileet.

VTI:s 50-årsjubileum

Senast uppdaterad: