Trafiksäkerhet och trafiksystem

Bildkollage av krockdocka, vajerräcke och cyklist i trafik.

Foton: Elsa Bolling Landtblom, VTI / Michael Erlandsson, Mostphotos / Adobe Stock

Enhetens forskning bidrar till säkrare trafik och färre skadade och dödade i trafiken – både i dagens och i framtidens transportsystem.

Sverige har under lång tid varit ett framgångsrikt land när det gäller trafiksäkerhet. Trots ökade trafikmängder har antalet dödade och skadade i vägtrafikolyckor stadigt minskat i Sverige och idén om ett ”safe system” som introducerades med nollvisionen har spridits till andra länder. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet i Sverige samtidigt som transportsystemet står inför stora utmaningar och behöver ställa om till mer hållbara alternativ med avseende på trafiksäkerhet och folkhälsa, men också med avseende på miljöpåverkan.

Det övergripande målet för verksamheten vid enheten för Trafiksäkerhet och trafiksystem på VTI är säkrare trafik och färre dödade och skadade i trafiken – både i dagens och i framtidens transportsystem. Enheten bedriver forskning och kunskapsuppbyggnad som lyfter fram de aspekter som ger den högsta trafiksäkerheten för användaren av transportsystemet och infrastrukturen. Forskningen inom enheten kan i stor utsträckning kopplas till hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och de nio rekommendationerna som utvecklades av en vetenskaplig expertgrupp i samband med den tredje globala ministerkonferensen om trafiksäkerhet.
Enheten bidrar aktivt till förbättrad trafiksäkerhetsutveckling internationellt genom deltagande i EU projekt och internationella nätverk, samt nationellt genom att stötta myndigheter med expertis och kunskapsbaserade underlag.

Fokus i forskningen ligger på säker mobilitet för användare av transportsystemet genom bland annat åtgärder för att förhindra och förebygga trafiksäkerhetsproblematik kopplat till påverkan av alkohol och droger; hållbara hastigheter; ny teknik och nya transportlösningars roll i trafiksäkerhetsarbetet; krocksäkerhet och biomekanik; safe system; statistik och olycksanalys med hjälp av traditionella och alternativa datakällor, samt säker aktiv mobilitet. Nedan följer beskrivningar av våra forskningsinriktningar.

Forskningsinriktningar

Vår forskning inom området alkohol och droger i trafiken innefattar flera olika aspekter såsom rattfylleriets omfattning, utvärdering av åtgärder och detektion av påverkade förare.

Att köra påverkad av alkohol eller droger innebär en stor riskökning för olyckor och rattfylleri är ett betydande trafiksäkerhetsproblem i många länder. I Sverige har vi hög regelefterlevnad och de allra flesta är nyktra när de kör. Trots det är ca 25 procent av alla dödsolyckor alkohol- eller drogrelaterade.

VTI:s arbete inom området syftar dels till att kartlägga och följa upp problemets omfattning och konsekvenser för olika trafikantgrupper, dels att utvärdera åtgärder och bidra till detektionssystem för påverkade förare för att kunna förebygga rattfylleri.

Exempel på projekt inom området är:

  • Förekomst av alkohol och droger i trafikolyckor för olika trafikantgrupper såsom personbilister, motorcyklister, förare av A-traktor och cyklister
  • Utvärdering av åtgärder för att förebygga rattfylleri och återfall i rattfylleri, till exempel alkolås efter rattfylleri och polisövervakning
  • Insamling och analys av data från alkoholpåverkade förare på testbana
  • Studera hur alkoholintag påverkar förmågan att cykla och synen på nykterhet i samband med cykling.

Målet med forskningen inom det här området på VTI är att bidra med kunskap som leder till förbättrade åtgärder för att förebygga och minska konsekvenserna av alkohol och droger i vägtrafiken.

Kontaktperson: Åsa Forsman

Hållbara hastigheter bidrar till en säker trafikmiljö för alla trafikanter och sparar liv och allvarligt skadade i vägtrafiken.

Hållbara hastigheter är ett brett forskningsområde som omfattar att man sätter rätt hastighet på rätt väg och att trafikanterna håller hastighetsgränsen. Det innebär att anpassa hastighetsgränsen till infrastrukturen i samspel med vilka trafikanter som nyttjar den. Området innefattar även att man ställer krav på den organiserade trafiken och att hastighet är en aspekt som ska komma med i företagens hållbarhetsredovisningar. Utifrån det perspektivet blir det även en viktig arbetsmiljöfråga. Med hållbara hastigheter kan vi spara liv och svårt skadade i vägtrafiken, minska miljöbelastning och kostnader för drivmedel. Hållbara hastigheter bidrar även till att skapa en säkrare arbetsmiljö för de som har trafiken och/eller vägen som arbetsplats och ökad trygghet för de som bor och rör sig i trafikerade områden.

VTI har lång erfarenhet och expertis inom området då det gäller att utvärdera effekter av genomförda åtgärder, men också på grund av vår breda kompetens och möjlighet att belysa frågan utifrån t.ex. olycksanalys, förändrat beteende, acceptans och juridiska aspekter.

Exempel på projekt inom området är:

För att minska allvarligt skadade och dödade i linje med Nollvisionens mål behövs mer forskning inom området hållbara hastigheter och om hur man uppnår största möjliga trafiksäkerhetsnytta samtidigt som andra hållbarhets- och arbetsmiljömål uppnås.

Kontaktperson: Anna Vadeby

Intelligenta transportsystem kan bidra till ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och komfort. På VTI bedriver vi forskning och utredningsverksamhet för att förstå hur trafiksäkerhet och framkomlighet påverkas av ITS-lösningar.

Forskningen fokuserar på att undersöka hur människan anpassar sig till befintliga och nya ITS med målet att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet. Vi gör detta genom att integrera forskning i utvecklingen av ITS, samt genom fältförsök och utvärdering i verkliga trafikmiljöer. Exempel på ITS-system vi analyserar inkluderar variabel hastighet, kövarning, trafiksignaler, förarstödssystem, geofencing, självkörande fordon och uppkopplade fordon. Dessutom forskar vi på digitaliseringens roll i transportsystem med fokus på trafiksäkerhet.

Vår kärnkompetens omfattar statistiska metoder, simuleringsbaserad analys, design och analys av ITS-lösningar. Vi använder både traditionella och alternativa datakällor, såsom slangmätningar, fordonsdata, video- och radardata, satellitdata och mycket mer i vår forskning.

Exempel på projekt inom området är:

  • Design och utvärdering av variabla hastighetsgränser i Stockholms motorvägsnät.
  • Uppkopplade fordons roll i trafiksignaler
  • Analys och utvärdering av ITS vid vägarbeten såsom vägmärken på variabla meddelande skyltar, kövarning, etc.
  • Analys av beteende från videodata och fordonsdata vid olika ITS-lösningar för att förstå dess påverkan på trafiksäkerhet och framkomlighet.
  • Incidentdetektering med hjälp av olika datakällor för trafikstyrning och trafikledning i städer
  • ITS i fordon för att till exempel undvika, och minska konsekvenserna av, krock med vilt och begränsa hastigheten (geofencing)

Forskningen sker i nära samarbete med väghållare, industri, universitet samt nationella och internationella finansiärer. Vi bidrar aktivt med input till relevanta aktörer, såsom väghållare och entreprenörer, genom att följa, analysera och föreslå förbättringar av befintliga ITS-lösningar.

Kontaktperson: Ellen Grumert

Modeller av människan används för att återskapa de dynamiska förlopp med risk för skada som uppstår i vårt vägtransportsystem. Syfte är att förhindra att vi dödas eller skadas allvarligt av det våld som våra kroppar utsätts för.

Forskningen har i fokus att bedöma hur våldet vid tex ett islag eller en krock, för alla människor i vårt vägtransportsystemet, påverkar vår kropp och hur risken för skada kan minimeras. Vi återskapar de förlopp där vi skadas och utvecklar modeller av människan, som exempel krockdockorna SET 50F och 50M. Med modellerna av människan utvärderar vi hur väl vi skyddas av till exempel en hjälm eller ett bilsäte. Området innefattar utvärderingar med både fysiska och matematiska modeller av människan. I centrum för Nollvisionen/”Safe System” är att människans biomekaniska toleransgränser inte skall överskridas.

Kontaktperson: Astrid Linder

Safe system innebär att skapa det säkra vägtransportsystemet där ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken.

Safe System och Nollvisionen utgår från samma principer, nämligen att det inte finns någon acceptabel nivå av dödsfall eller allvarliga skador i trafiken. Det är en "förlåtande" strategi för att förebygga skador i trafiken och innebär att vägtransportsystemet ska utformas så att det inte hotar människors liv och hälsa. Nollvisionen accepterar att olyckor kan inträffa, men fokuserar på att minimera personskador genom att förbättra väginfrastruktur, fordonssäkerhet och trafikanters beteende. Det innebär också att ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan vägmyndigheter, fordonsindustrin och trafikanterna själva. Ett effektivt förebyggande av allvarliga skador och dödsfall i trafiken uppnås genom en kombination av brett politiskt stöd och en välbalanserad uppsättning av effektiva åtgärder.

VTI har lång erfarenhet och expertis inom området då det gäller att utvärdera effekter av genomförda åtgärder i linje med nollvisionen och det säkra transportsystemet och vi har en bred kompetens och möjlighet att belysa frågan utifrån till exempel olycksanalys, förändrat beteende, acceptans och juridiska aspekter.

Exempel på projekt inom området där VTI ingår är:

  • Advancing the Safe system. Ett internationellt projekt under ledning av ITF (International Transport Forum) och Världsbanken där VTI ledde arbetet med att utveckla ett ramverk om hur det säkra transportsystemet (Safe System) kan införas och förbättras. Se rapport "The Safe System Approach in Action" (PDF, International Transport Forum) Länk till annan webbplats.
  • Baseline. Ett EU-projekt som syftade till att ta fram och jämföra olika trafiksäkerhetsindikatorer (KPI:er) inom EU. Målet var att ta fram riktlinjer för datainsamling och analys för att i förlängningen kunna använda KPI:er för att kunna följa upp inom vilka områden det finns störst potential för att förbättra trafiksäkerheten.
  • Trendline. Fortsättning på projektet Baseline. Syftar till att förbättra indikatorerna från Baseline, ta fram och utvärdera nya indikatorer samt lyfta hur man kan använda KPI:erna för att ta fram olika policyer och riktlinjer på nationell nivå.
  • SAFESIS. Ett europeiskt projekt som syftar till att ta fram ett stödverktyg och vägleda nationella vägmyndigheter för att effektivt kunna implementera och förbättra Safe System-ansatsen.

För att minska antalet allvarligt skadade och dödade i linje med de mål som finns i Nollvisionen behövs mer forskning kring vilka åtgärder som är effektivast och om hur man kan integrera de mål som finns i tillsammans med andra hållbarhets- och arbetsmiljömål.

Kontaktperson: Anna Vadeby

Utgångspunkten i ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete är att Det man bryr sig om mäter man och följer upp. Sverige har lyckats minska antalet dödade och skadade över tid genom att systematiskt samla in och analysera data om de olyckor som sker i vägtrafiken.

VTI sammanställer på uppdrag statistik över olyckor och trafik som kan användas av planerare, forskare och media. Statistiken kan användas för att bedöma och granska trafiksäkerhetens utveckling och nuvarande tillstånd. På VTI genomförs även forskning om effekterna av olika reglerings-, lag- och vägnätsåtgärder samt om trafikens allmänna skadeutveckling. Resultaten från denna forskning används för att föreslå åtgärder för att ytterligare förbättra trafiksäkerheten.

Grunden till arbetet är den nationella olycksdatabasen Swedish Traffic Accident Acquisition (Strada) där VTI samarbetar med Transportstyrelsen och har direkt tillgång till data om de olyckor och skador som rapporteras av Polisen och sjukvården. I våra analyser kopplar vi flera olika datakällor, exempelvis Nationella vägdatabasen (NVDB) och Patientregistret (PAR), och tillämpar avancerade statistiska modeller för att analysera effekter och utfall av trafiksäkerhetsåtgärder. Detta innefattar till exempel analys av införandet av trafiksäkerhetskameror (ATK), sänkta hastigheter i tätort, förekomsten av alkohol och droger hos lastbils- och bussförare och skadekonsekvenser av gående- och cyklistolyckor.

VTI arbetar också med olycksdata på internationell nivå genom flertalet EU-projekt och som statistikleverantörer till European Transport Safety Council (ETSC) Länk till annan webbplats. och Nordiskt Vägforum (NVF) Länk till annan webbplats..

Kontakt: Christian Howard

Forskningsområdet säker aktiv mobilitet fokuserar på att skapa säkra och hållbara transportlösningar för cyklister, fotgängare och busspassagerare. Även andra former av mikromobilitet studeras, som till exempel elsparkcykelns roll i transportsystemet.

Genom att studera och förbättra olika aspekter för fotgängare, cyklister samt andra former av mikromobilitet för person- och leveranstransporter bidrar forskningen till att skapa säkrare, tryggare och mer inkluderande trafikmiljöer för aktiv mobilitet. VTI:s arbete inom området syftar till att studera och utvärdera olika perspektiv av aktivt resande genom bland annat statistik- och dataanalys, intervjubaserade studier, med mera.

Här är några centrala aspekter och projekt inom detta område:

  • Fotgängares fallolyckor, när ramlar fotgängare i trafiken och vad blir konsekvenserna i termer av skador och sjukskrivning.
  • Cykling, där olika projekt berör bland annat cykelbatteribränder, cykelstölder och olika sociala gruppers förutsättningar för att cykla samt hälsoeffekter av cykling.
  • Fallolyckor i buss och vid av- och påstigning på bussen.

Denna forskning bidrar till att skapa en säkrare och mer inkluderande miljö för alla som väljer olika former av aktivt resande.

Kontakperson: Linnea Kjeldgård

Medarbetare på enheten