Redovisning av resultat 13 januari 2023

Foto: Biancoblue/Mostphotos.com

Populärvetenskaplig sammanfattning av sista deluppdraget som VTI redovisade till regeringen 13 januari 2023. Därmed har VTI slutredovisat sina forskningsresultat.

I den sista leveransen har VTI tagit fram en rapport med rekommendationer för att underlätta datadelning och nyttiggörande av data för planering, utveckling och drift av laddinfrastruktur och affärsmodeller. Rapporten är den mest omfattande jämfört med de tidigare och innehåller fem olika delstudier. Den gemensamma nämnaren är datadelning och digitalisering, vilken roll de kommer att få samt vilka rekommendationer det leder till.

Läs mer i rapporten:

Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Rekommendationer för att underlätta datadelning och nyttiggörande av data för planering, utveckling och drift av laddinfrastruktur och affärsmodeller (2023, Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Populärvetenskapliga sammanfattningar

Stolpe för snabbladdning.
Gamma-Man/Mostphotos

Denna studie börjar med en genomgång av olika transportanvändare och deras behov. Laddinfrastrukturen för användarna av elfordon behöver bli attraktiv, användbar och effektiv. Det är mycket viktigt nu när laddinfrastrukturen byggs ut i en allt snabbare takt.

Delstudien kan ses som ett pilotprojekt som demonstrerar hur det går att arbeta med affärsmodeller och systembeskrivningar i den framväxande laddinfrastrukturen. Studien identifierar dels de grundläggande kraven för en fungerande digitaliserad laddinfrastruktur utifrån ett användarperspektiv, dels vilken primärinformation som krävs för den digitala överföringen mellan aktörerna.

Forskarna utgår ifrån att automatiseringen av transporter kommer att öka. Det förutsätter delning av data mellan aktörerna i systemen för energi, laddning och transporter. Delningen behöver ske snabbt, ofta till och med i realtid genom digital kommunikation.

Tank med vätgas.
Foto: Markus Gann/Mostphotos.com

Delstudien undersöker den nuvarande utvecklingen av vätgas som energibärare från produktion, distribution till användning. Fokus är på aktörer och olika intressenters behov. Vätgas som energibärare är under utveckling i flera industrisatsningar.

Forskarna undersöker möjliga affärsmodeller för att utveckla vätgas och göra den kommersiellt gångbar för transportsektorn. De redogör för hur det går att digitalisera informationsflöden i hela leverantörskedjan, det vill säga från produktion, kommersialisering till delning av data och information. Det ser de som en förutsättning för en snabb tillväxt och uppskalning av produktionen.

En utbyggd vätgasinfrastruktur kommer sannolikt att vara en nationellt strategisk resurs, liknande den från elproduktion och eldistribution. Det kommer att kräva en hög skyddsklassning och inverka på hur data kan delas och bli tillgänglig. Förutom utvecklingen av vätgas i Sverige omfattar studien också Spanien, Storbritannien och Kina.

Lastbil på motorväg i vinterlandskap.
Foto: Jarmo Piironen/Mostphotos.com

Studien fördjupar resonemangen kring vikten av datadelning, dels mellan aktörer inom transportsektorn, dels mellan aktörer inom elsektorn och slutligen dem emellan. Behovet av datadelning är särskilt stort för kommersiella transporter. För tunga transporter pågår en del pilot- och utvecklingsprojekt och även en del kommersiella initiativ.

Studien försöker identifiera behoven av datadelning, vilka hinder som finns och vad som kan utvecklas. Datadelning behövs för två syften, för planering och operationellt. Datadelning i planeringssyfte handlar om att stödja de aktörer som bygger upp det elektrifierade transportsystemet. Operationellt handlar datadelning om hur olika delsystem kommunicerar med varandra. De hinder som studien har identifierat är saknade förutsättningar för digitalisering, standardisering, juridik, affärsmodeller, incitament och säker datahantering. Det finns därmed ett stort utvecklingsbehov.

Uppslagen lagbok med en domarklubba ovanpå.
Evgenyi Lastochkin/Mostphotos.com

En intermediär instans skulle kunna underlätta datadelningen, till exempel mellan konkurrenter och för att underlätta laghantering av GDPR. Sverige kan lära sig av andra länder som varit framgångsrika, såsom Storbritannien, Nederländerna och Norge.

Digitalt nätverk på en bakgrundbild av en världskarta och binärkod.
Illustration: Krissikunterbunt/Mostphotos.com

Data behöver kunna delas på ett säkert sätt för alla parter. Delstudien gräver mer på djupet om metoder och verktyg för datadelning. Det handlar om datasuveränitet – att skapa förutsättningar för efterlevnad av regler och kontroll över de data som delas.

Många avvaktar med att dela med sig av data vilket till exempel beror på brist på digital kompetens och osäkerheter kopplat till säkerhet, integritet och legala aspekter. För att motverka detta finns en del legala initiativ som ska underlätta för datadelning samt metoder, verktyg och regelböcker som inkluderar checklistor, frågeformulär och avtalsmallar, vilka kan underlätta för organisationer att dela data med andra.

Mycket arbete pågår på den europeiska marknaden kopplat till datadelning och reglering. Det kommer bli viktigt att förhålla sig till detta och vara med i framkant av den utveckling som sker. Organisationer behöver tidigt bygga upp kompetens kring detta för att stå rustade när regleringarna väl träder i kraft.

Högspänningsledning i vinterlandskap.
Alexander Klenov/Mostphotos

Delstudien pekar på behoven av och nyttan med modellering och simulering av transportsystemet samt dess efterfrågan på energi. För att peka på olika perspektiv ger studien konkreta exempel på frågor, modelleringar och verktyg. Ett sådant exempel bygger på insamlade fordonsdata från ett åkeri i Göteborgsregionen. Det lyfter frågor om hur en fordonsflotta bäst kan elektrifieras och utgår från åkeriets perspektiv.

Studien ger en översikt av olika transportmodeller och deras roll för att simulera efterfrågan på el och laddinfrastruktur på en övergripande nivå och när det är taktiskt och strategiskt med olika insatser. En sådan transportmodell har tagits fram över Stockholmsregionen som dessutom analyserats utifrån ett möjligt elektrifieringsscenario.

Exemplen visar återigen att behoven är stora av en öppen och kontinuerligt underhållen gemensam datakälla mellan transportsystemet och energisystemet som till exempel laddningskapacitet och relativa kostnader för utbyggnad av näten. Den typen av data är svåra att få tag i vilket ytterligare styrker vikten av standardiserade öppna data samt en nationell öppen datamodell eller grunddatadomän, allt för att skapa förutsättningar för en snabbare elektrifiering.

Olika informationskällor inom energi, laddinfrastruktur och transport som samlas för att kunna delas.
Schematisk bild över en ny nationell datamodell där flera samhällssektorers data samlas och ger möjlighet till en ny modellerbar datakälla. Illustration VTI.

Laddbox fäst på en tegelvägg.
Foto: Thomas Möller/Mostphotos.com

Studien avslutas med ett antal rekommendationer för att aktörer inom elektrifierade transporter effektivt ska kunna samverka digitalt kring laddinfrastruktur, allt från planering, utveckling och drift. Här följer ett urval av dessa rekommendationer.

  • Fordonen måste kunna identifiera sig automatiskt till laddsystemet, för att hindra obehörig användning. En fördel är om fordonet själv kan slå av och på laddningen, beroende på aktuellt elpris. Fordons- eller fastighetsägaren ska kunna få information om hur mycket fordonet är laddat eller levererat till ett V2H-system, vilket innebär att hemmet kan använda elen från fordonet.
  • Det behövs politiska beslut som ställer krav på att system och processer är digitaliserade, till exempel digitaliserade elnät. Det är viktigt att verka för öppna standarder, även på EU-nivå. Det är angeläget med aktiv styrning och att främja öppna lösningar, till exempel med politiska styrmedel. Det behövs en översyn av lagar som hindrar datadelning, nya lagar som understödjer digitalisering och datadelning med syftet att elektrifiera. Det är viktigt att verka för en ökad politisk debatt om säkerhetsaspekter inom datadelning och hur politiken kan understödja datadelning. Ett förslag är att inrätta en intermediär som tillhandahåller denna typ av datadelning.
  • Organisationer kommer att vilja ha kontroll över den data de delar, de behöver helt enkelt kunna uppnå datasuveränitet. Därför är rekommendationen att ta fram en strategi för att nå datasuveränitet, så att organisationer kan gå från osäkerhet till att känna sig trygga med att dela data. Samtidigt behöver satsningar göras på kunskapsutveckling för att skapa datasuveränitet och fler rättsliga vägledningar eller regulatoriska sandlådor behövs för att ge vägledning för en användarvänlig datareglering. Kort sagt behövs kunskap och kännedom om de regler som råder och är på gång samt om de befintliga metoder och verktyg som finns tillgängliga och kan användas för att underlätta datadelning.
  • Det finns ett fortsatt behov av fler studier för att gå vidare med viktiga frågeställningar. Dessa exempel kan fungera som inspiration till kommande regeringsuppdrag, utredningar och projektbeskrivningar. Dessa frågeställningar handlar om uppskalningen av elektromobilitet, räddningstjänstens speciella utmaningar, hur prioriteringen ska se ut vid elbrist, hur det går att få till stabila elpriser och elförsörjning, utbyggnad av laddinfrastruktur för tunga fordon, vikten av kompletta värdekedjor, vätgasen som strategisk nationell resurs och möjligheten att utveckla affärsmässiga laddinfrastrukturlösningar genom fler storskaliga demonstratorer.

Webbinarier om elektrifiering av godstransporter

En serie webbinarier där olika aktörer berättar om arbete med regionala elektrifierade godstransporter.

Till webbinarieserien

Kontakt

Senast uppdaterad: