Första tre delrapporterna färdiga om framtidens elektrifiering

Elledningar mot en rosa himmel.
Foto: Imam Muhaimin/Unsplash

Elektrifiering av transporter kräver långtgående omställning inom både energi- och transportsektorn och är helt beroende av digitalisering. I dag pågår en snabb utveckling och innovation inom regionalt elflyg, batteridrivna båtfärjor, godstransporter på elvägar och utbyggnad av laddinfrastruktur.

VTI-forskarna pekar ut de möjligheter elektrifieringen ger och vilka utmaningar som återstår. En slutsats från arbetet är att det inte i första hand är tekniken som är ett hinder, utan de krav som ställs på beteendeförändringar, acceptans hos individer, anställda och företag och nya sätt att utforma marknader.

De första delrapporterna är klara och inlämnade till regeringen 1 februari 2022. Regeringen har gett VTI i uppdrag att bidra med kunskap kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn.

Redovisning av resultat till regeringen 1 februari

VTI ska redovisa sina forskningsresultat vid tre tillfällen under 2022. I den första leveransen har VTI tagit fram rapporter inom följande tre områden:

  • Digitaliseringens möjligheter att effektivisera och påskynda elektrifieringen av transporter – inklusive rättsliga förutsättningar av forskarna Lina Nordin och Jeanette Andersson.
  • Kostnader, finansiering och affärsmodeller av Lisa Björk, forskare, Magnus Johansson, utredare, Erik Nyberg, forskningsassistent och Roger Pyddoke, senior forskare.
  • Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel av Henrik Sjöstrand, utredare, och Samuel Lindgren, forskare.

Här följer en populärvetenskaplig sammanfattning av de tre deluppdrag som forskningsinstitutet hittills har levererat.

Digitala text i form av ettor och nollor längs en väg.
Foto: biancoblue/Mostphotos.com

Rapporten beskriver olika sätt att påskynda digital information och delning av data som rör elektrifieringen av transporter och göra den utvecklingen mer effektiv. Förutom digitalisering, uppkoppling och innovativa lösningar betonar även rapporten betydelsen av europeiska gemensamma dataområden, samt lyfter de rättsliga initiativ som styr utvecklingen.

Det elektrifierade transportsystemet länkar samman flera infrastrukturer: Digital, transport, energi och legal.

Samordna och dela data

För att kunna snabba på elektrifieringen av transporter krävs två förutsättningar: Samordning och stora möjligheter att dela data på ett säkert sätt. Flera initiativ är på plats, men det råder fortfarande osäkerhet, såväl legal, teknisk som kommersiell.

Tekniskt återstår det att fastställa hur olika system ska fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra. Kärnfrågan blir därför att peka ut rätt satsningar, det vill säga vilka åtgärder, initiativ och incitament som krävs. Det finns ofta en efterfrågan på tydliga riktlinjer från en övergripande nivå. Det händer mycket samtidigt som många väntar på svar om hur elektrifieringen ska gå till.

Brett samråd med många aktörer

Rapporten är framtagen i samråd med aktörer med kunskap inom transport-, energi- och digitalinfrastruktur, aktörer som finns på myndigheter, kommuner och inom näringsliv. Deras inspel handlar framför allt om osäkerheter kopplade till investeringar samt tid för laddning.

De barriärer som finns för att dela data är sådant som brist på digital och teknisk kompetens, oro över IT-säkerhet och ansvarsfrågor som gäller felaktiga data samt tids- och resursbrist.

Flera flaggor på rad, bland annat EU:s och Sveriges flagga.
Foto: Catalby

Gemensamma europeiska dataområden

En viktig pusselbit för att främja datadelning är legala ramverk och standardisering. De gemensamma europeiska dataområdena kan bli en potentiell möjliggörare kring delning av data. Detta eftersom de är gränsöverskridande, både mellan sektorer och EU:s gränser samt kan inkludera stora digitala system och många aktörer.

Enkelhet och flexibilitet

Det finns förväntningar på att det ska bli billigare och enklare att välja eldrivet framför fossila bränslen. Samtidigt finns ett ökat elbehov och behov av att minska effekttoppar. Därför behöver det bli möjligt att ta fram olika flexibla lösningar för elektrifieringen vilket rapporten ger flera förslag och exempel på.

Rapporten om digitaliseringens möjligheter (DiVA) Länk till annan webbplats.

Vit illustrerad kontakt mot en grön bakgrund.
Foto: Hejdlösa bilder

Här beskriver VTI-forskarna elektrifieringens kostnader för olika aktörer och på samhällsnivå. Rapporten tar även upp de styrmedel på EU-nivå och svensk nivå som kan öka takten för elektrifieringen i transportsektorn.

Skiftet från fossilt bränsle till el kräver beteendeförändringar, investeringar och innovation. Att dröja med skiftet innebär höga samhällsekonomiska kostnader. Rapporten koncentrerar sig på elektrifieringsteknik som kan bidra till 2030-målet. Målet innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010, med undantag för inrikes flyg. Rapporten berör även mål på längre sikt.

Olika förnybara drivmedel behövs

Störst fokus i rapporten ligger på elektrifiering av vägsektorn där dagens teknik redan möjliggör eldrift för många fordon. Genom att ställa om stora delar av vägsektorn kan alternativa drivmedel, som biobränslen, användas där elektrifiering är svårare, till exempel för arbetsmaskiner, och inom sjöfart och flyg.

Rapporten omfattar även ett kapitel om helelektriska flygplan och dess möjligheter ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I Sverige pågår utveckling av 19-sitsiga elflygplan som potentiellt skulle kunna ersätta fossilt drivna regionalflyg.

Laddinfrastruktur i form av en laddstolpe.
Foto: Hejdlösa bilder

Energiförsörjning och kapacitet i elnäten

För att öka elektrifieringstakten har laddinfrastruktur stor betydelse och framför allt att det finns kapacitet i elnäten. Samtidigt är investering i laddinfrastruktur riskabel eftersom affären endast går ihop om tillräckligt många laddar. Den snabba teknikutvecklingen gör att efterfrågan är osäker. För att uppnå en hög och samhällsekonomiskt effektiv omställningstakt behövs styrmedel som kan möjliggöra de nätverkseffekter som är förknippade med laddinfrastruktur och att elnäten kan leverera de effektbehov som efterfrågas.

Fit for 55 och framtiden

Fit for 55 är EU-kommissionens namn på ett åtgärdspaket med förslag på ny eller skärpt lagstiftning för att uppnå EU:s klimatmål. Paketet innehåller förslag på styrmedel som kan påskynda elektrifieringen av transportsektorn. Rapporten ger exempel på vad de skärpta förslagen innebär. Det saknas analyser av hur Fit for 55-paketet påverkar effektiviteten av svenska styrmedel och mål. Det behövs analyser av hur styrmedel påverkar omställningshastigheten och styrning för att minska inlåsningseffekter.

Utmaning att skala upp affärsmodeller

Eftersom teknikutvecklingen går snabbt är det svårt att skala upp affärsmodeller kring ny teknik, tjänster och mobilitetslösningar. EU:s taxonomi styr finansiering mot utveckling och investeringar som bidrar till att uppnå klimatmålen och kan bidra till att öka omställningstakten. Samtidigt upplever aktörer att vissa stöd och finansiering till demonstrationsprojekt riskerar att vara för snävt definierade och att ha för liten omfattning.

Rapporten om kostander, finansiering och affärsmodeller (DiVA) Länk till annan webbplats.

Fartyg på öppet vatten med berg i bakgrunden.
Foto: Boris Fedorenko

Rapporten beskriver läget för elektrifieringen av sjöfarten i dag och befintliga styrmedel för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten. Rapporten behandlar styrmedel i Sverige, på internationell nivå och i andra länder.

För datainsamlingen har forskarna tagit hjälp av myndigheter, universitet, företag och andra organisationer. Dessa har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring elektrifiering av transporter.

Batterier och vätgas

Än så länge är sjöfarten elektrifierad i mycket liten utsträckning. De alternativ till fossila bränslen som inkluderas i rapporten är batterier, vätgas och bränsleceller samt elanslutning i hamn. Batterier och vätgas innebär högre kostnader och lägre energidensitet jämfört med konventionella bränslen, och vätgasframdrift leder till stora energiförluster. Dessutom är dessa tekniker mer utrymmeskrävande än konventionella bränslen.

Elektrifiering lämpar sig bäst för färjor och andra fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp. Möjligen kan vätgas i flytande form i framtiden vara ett alternativt bränsle vid längre sträckor.

Skillnader mellan länder

Rapporten avhandlar hur regler och styrmedel skiljer sig mellan olika länder. Merparten styrmedel på internationell nivå och i Sverige ska främja investeringar av såväl landelektricitet som framdrift med batterier och vätgas. Det kan handla om miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning. Nationella styrmedel i andra länder främjar i många fall elektrifieringen av enskilda fartyg.

EU-kommissionens klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan leda till ökad internalisering av utsläppskostnaderna, det vill säga att valet av transporter också omfattar samhällsekonomiska konsekvenser. Paketet innehåller förslag om beskattning av sjöfartsbränsle, handel med utsläppsrätter för sjöfarten och koldioxidbaserade bränslekrav.

Rapporten om elektrifieringen av sjöfarten (DiVA) Länk till annan webbplats.

Kontakt

Senast uppdaterad: