Cyklisters beteenden och värderingar

skuggan av en cyklist.
Foto: Katja Kircher

VTI bedriver socialpsykologisk forskning inom området hållbart resande och cykling. Vi studerar olika trafikantgruppers beteenden, attityder för att främja både ett ökat och säkert cyklande.

Arbetet är både teoretiskt och praktiskt och vi använder oss av ett antal väletablerade teoretiska modeller. Forskningen fokuserar främst på modeller som kan förklara varför man antingen väljer eller inte väljer att cykla, samt olika cyklisters förutsättningar att cykla. Ett viktigt syfte med dessa studier är att ta fram underlag till beteendepåverkande åtgärder som främjar cyklingen. Målet med vår forskning är att förutsäga, utforska och om så behövs förändra beteendet.

Exempel på studier inom detta område:

Att påverka vanecyklisternas hjälmanvändning: utveckling och utvärdering av en cykelhjälmskampanj byggd på vetenskaplig grund (2020, Digitala Vetenskapliga arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun (2010, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Hållbart resande – möjligheter och hinder (2014, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Läs mer om några av våra projekt på området nedan:

VTI utför kontrollerade och semi-kontrollerade studier med cyklande försökspersoner i verklig trafikmiljö, på inhägnad bana eller i simulator. Syftet med studierna är att undersöka hur cyklisterna fördelar sin uppmärksamhet beroende på till exempel vägutformning, annan trafik, och utförande av extrauppgifter som att skicka textmeddelanden.

En frågeställning i sammanhanget är även vilka strategier och taktiska beteenden som används för att anpassa sig till den rådande situationen. I samband med dessa studier mäts vanligtvis hastighet, vägval, och cyklistens ögonrörelser, samtidigt som cyklistens framfärd genom trafiken filmas från olika håll.

Kontakt: Katja Kircher

I projektet ”Trafikantstöd i mörkertrafik” har synbarhet och blickbeteende vid cykelöverfarter utifrån bilförares perspektiv studerats.

I den första delstudien mättes synbarhetsavståndet i mörker, dels till cykelöverfartsmarkeringarna, dels till cyklister (attrapper) som stod i begrepp att korsa gatan. Resultaten visade att cyklisterna syntes på signifikant längre avstånd än cykelöverfartsmarkeringarna. Synbarhetsavståndet till cykelöverfartsmarkeringarna var i genomsnitt kortare än stoppsträckan i hastigheten 50 km/h.

Field test on visibility at cycle crossings at night (2010, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Den andra delstudien var i huvudsak en metodstudie där ett ögonrörelsesystem användes för att studera bilförares blickbeteende vid cykelöverfarter efter högersväng, i dagsljus och i mörker. Studien visade att metoden är möjlig att använda i fortsatta studier om synbarhet och blickbeteende.

Driver gaze behaviour at cycle crossings in daylight and at night (2011, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Kontakt Carina Fors

Senast uppdaterad: