Analys och modellering av cykeltrafik

Cykel på en cykelväg.
Foto: Katja Kircher

Inom området trafikanalys utvecklar vi förståelsen av cykeltrafik både genom analys av trafikprocesser direkt baserat på data och genom utveckling och användning av cykeltrafikmodeller.

Modellutvecklingen inkluderar både mikroskopisk och makroskopisk modellering. Mikroskopiska modeller beaktar enskilda cyklisters interaktion med varandra och med infrastrukturen vilket är viktigt för framkomlighetsanalyser som behöver ta hänsyn till den detaljerade infrastrukturutformningen och cyklistpopulationens heterogenitet. Makroskopiska modeller kan användas för analyser av rutt- och färdmedelsval beroende på till exempel socio-demografi och cykelnätverkets utformning.

Både för modellutveckling och analys är det viktigt med tillgång till relevant data med hög kvalité. Vi arbetar med såväl traditionella mätmetoder för flöde och medelhastighet samt analyser av detaljerade rörelsemönster och interaktioner baserat på videomätningar och gps-spår.

Mikroskopiska modeller kan förutom att användas till utvärdering av specifika infrastrukturutformningar även användas som komplement till mätdata för att ta fram trafiktekniska effektsamband, som till exempel samband mellan flöde och fördröjning. Makroskopiska modeller kan användas till att utvärdera vilka policyer och åtgärder som leder till en ökad cykelandel, analysera cykelflödesmönster och identifiera viktiga cykelstråk. Makroskopiska modeller ger också underlag till samhällsekonomiska utvärderingar av infrastruktursatsningar.

Läs mer om några av våra projekt på området nedan:

Trafikmodeller för cykeltrafik saknas till stor del vilket försvårar planering av effektiv, säker och attraktiv cykelinfrastruktur. Syftet med denna förstudie var att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov i Sverige inom området cykeltrafikmodellering, för att på så sätt vägleda framtida satsningar inom området. Förstudien har genomfördes i två etapper: behovsanalys och sammanställning av kunskapsläge och forskningsbehov kring mikroskopiska och makroskopiska trafikmodeller.

Cykeltrafikmodellering - Behovsanalys och kunskapsläge (2020, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Behovsanalys för cykeltrafikmodeller (2019, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Kontakt: Johan Olstam

Syftet med projektet är att undersöka hur cykeltrafik bör simuleras för att fånga upp cyklisters beteende och möjliggöra mikroskopiska trafiksimuleringsanalyser av cykeltrafik. För utvecklingen av mikromodeller, användas videobaserade mättekniker för att extrahera detaljerad information om interaktioner mellan cyklister, andra trafikanter, samt väg- och stadsmiljö. Mer exakta mikroskopiska modeller för cykeltrafik skulle göra det möjligt att inkludera cyklister i olika trafiksimuleringsanalyser vid planering av effektiv, säker och attraktiv cykelinfrastruktur.

Projektet genomförs som ett doktorandprojekt i samarbete med Linköpings universitet, och finansieras av Trafikverket via Centrum för trafikforskning (CTR).

Modelling behavior of cyclists to evaluate bicycle traffic performance (2020, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Kontaktperson: Guillermo Pérez Castro

Inom projektet ”Cykelkedjor” utvecklades en planeringsmodell med fokus på cykel. Modellen utgår från observerat resebeteende från resvaneundersökningar och återskapar nulägets cykelflöden för Stockholm. Den användes för utvärdering av sex stora cykelinfrastrukturinvesteringar. Cykel beaktas i modellen även som anslutningsfärdmedel till resor med kollektivtrafik. Därigenom kan modellen utvärdera effekten av en förbättring av cykelinfrastrukturen på både enbart cykelresande och på cykel som anslutningsfärdmedel till kollektivtrafikstationer. Projektet finansierades av Trafikverket och genomfördes i samarbete med KTH och Linköping Universitet.

Fortsättningsprojektet RUCY (2020 till 2022) syftar till att utveckla ”Cykelkedjor”-modellen vidare genom att kvantifiera infrastrukturens påverkan på cykelruttval. Ruttvalsmodellen ska vara baserad på data över cyklisters ruttval i Göteborg som samlats in genom Appen TravelVU i det tidigare projektet ”Bike data - Crowd sourced Big Data för cykling”.

Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs i samarbete med Göteborg stad, Linköping Universitet och Trivector.

En transportmodell med fokus på cykeltrafik: modellutveckling och scenarioanalyser (2019, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Kontakt Chengxi Liu

I samband med den Nationella Cykelstrategin 2017, fick Trafikanalys i uppdrag av regeringen att utveckla och föreslå en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå och det arbetet avrapporterades i januari 2018. VTI genomförde ett pilotprojekt med syfte att utifrån kommunala förutsättningar anpassa den av Trafikanalys föreslagna metoden för en bredare tillämpning för uppföljning av såväl lokala som nationella målformuleringar gällande cykling.

Projektet finansierades av SKR:s och Trafikverkets gemensamma forsknings- och utvecklingsfond och genomfördes i samarbete med Trivector Traffic AB och Vectura.

Enhetlig metod för cykelflödesmätningar: en förberedande studie (2019, Digitala Vetenskapliga Akrivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik: kartläggning och kvalitetsbedömning (2010, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Uppföljning av gång- och cykeltrafik: utveckling av en harmoniserad metod för kommunal uppföljning av gång- respektive cykeltrafik med hjälp av resvaneundersökningar och cykelflödesmätningar (2012, Digitala Vetenskapliga Arkviet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Hur mycket cyklas det i din kommun? (2012, Trafikverket) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: