Fördröjning på cykelbanor – vilka cyklister fastnar mest?

Bakgrund

Många städer vill få fler att cykla, men kunskapen om hur ökande cykelflöden leder till trängsel och fördröjning på cykelbanor är fortfarande begränsad. Redan vid relativt låga flöden kan cyklister med hög önskad hastighet fastna bakom långsammare cyklister när möjligheterna att köra om är begränsade.

I dag saknas tillförlitliga samband som beskriver hur fördröjningen beror på bredd, flöde och den stora variationen i hastighetspreferenser bland cyklister, vilket gör det svårt att bedöma effekter av åtgärder och dimensionera cykelbanor utifrån acceptabla nivåer av framkomlighet.

Syfte och mål

Baserat på en bättre förståelse av cyklisters omkörningsbeteende, särskilt vad som påverkar om en omkörning genomförs, vidareutvecklar projektet en metod för att skatta fördröjningar på cykelbanor. Metoden tar hänsyn till cykelbanans bredd, trafikflöden (inklusive motflöde) och blandningen av olika cykeltyper.

Genomförande

Metodutvecklingen i projektet utgår från en befintlig metod för skattning av fördröjning i cykeltrafik under svenska förhållanden.

Den ursprungliga metoden bygger på flera förenklande antaganden:

• Att en cyklist antingen är fri eller följande.
• Att detta endast avgörs av tidsavståndet till framförvarande cyklist.
• Att fria cyklister håller sin önskade hastighet medan begränsade cyklister håller ledarens hastighet.
• Att alla cyklister oavsett cykeltyp har samma fördelning av önskad hastighet och tidsavstånd.
• Att upphinnande och omkörningar sker lika ofta.

I projektet vidareutvecklas metoden genom att lätta på dessa antaganden och använda långa körförlopp som input, insamlade med drönare på ett urval av cykelbanesträckor med olika bredd, flöden och mix av cykeltyper.

Resultat

Projektets förväntas ge:

1. Bättre förståelse för cyklisters beteende under upphinnande, följande och omkörning och hur detta skiljer sig från beteendet hos fria cyklister.
2. En metod för skattning av fördröjningens beroende av flöde, motriktat flöde, mix av cykeltyper och cykelbanans bredd.
3. En översikt över hur cykelfördröjning och omkörningsbeteende hanteras i befintliga samhällsekonomiska utvärderingar samt makro- och mesomodeller.
4. Rekommendationer för hur cykelfördröjning kan inkluderas i sådana analyser och modeller.