Foto:CANDELA
Eldriven kollektivtrafik på vatten för ökad samhällsnytta och resiliens
Bakgrund och dagens problem
Vattenburen kollektivtrafik kan korta restider och avlasta vägar, tunnelbanor och spårvägar. Samtidigt har dagens pendelbåtar betydligt högre utsläpp per personkilometer än busstrafiken. Det beror bland annat på bränslen med höga utsläpp, låg beläggningsgrad och hög energianvändning.
Sjöfarten har också större utmaningar än vägtrafiken i övergången till el och fossilfrihet. Fartyg har ofta lång livslängd, vilket kan skapa inlåsningseffekter, och batterier lämpar sig framför allt för kortare sträckor.
Projektet bygger vidare på förstudien Vattenkoll – Flexibel vattenburen kollektivtrafik, som avslutades i oktober 2025. Där användes VTI:s simuleringsmodell WUM för att studera en linje mellan Ekerö och centrala Stockholm. Simuleringen visade ett kraftigt ökat resande när sex mindre eldrivna P-12-båtar sattes in, antalet avgångar ökades och tidtabellen förlängdes.
Foto:CANDELA
Syfte och mål
Syftet är att ta fram ett robust underlag för hur fossilfri vattenburen kollektivtrafik kan utformas för att ge hög samhällsnytta och samtidigt stärka transportsystemets beredskap och resiliens.
Stockholm och Göteborg är projektets studieområden. Projektet ska bland annat ge konkreta förslag på linjesträckningar och visa vilka faktorer, exempelvis resandeflöden och restidsförbättringar, som krävs för att skapa hög samhällsnytta. Resultaten ska även kunna ge kunskap som kan användas i andra svenska städer med närhet till vatten.
Det övergripande målet är att göra vattenvägen till ett konkurrenskraftigt komplement i kollektivtrafiken, med snabbare och mer attraktivt resande där det är motiverat, lägre klimatpåverkan genom fossilfrihet och ökad redundans när väg- eller spårsystemet har framkomlighetsproblem.
Projektet använder WUM, Waterborne Urban Mobility, en agentbaserad och dynamisk trafiksimuleringsmodell som har utvecklats av VTI. Modellen simulerar bland annat resenärers val av färdmedel, avgångstid och rutt samt resandeflöden för bil och kollektivtrafik, inklusive båt.
WUM finns redan för Stockholm. Inom projektet ska modellen även valideras för Göteborg och kalibreras mot observerat resande i båda städerna. Nya och befintliga linjer ska simuleras och samhällsekonomiska nyttoanalyser genomföras. Projektet ska också identifiera vilka faktorer som är särskilt viktiga för hög samhällsnytta, exempelvis beläggning, bytestid, turtäthet och hastighet.
Projektet analyserar dessutom hur offentlig upphandling av eldriven vattenburen kollektivtrafik kan utformas, bland annat när det gäller funktionskrav, incitament, optioner samt ansvar för fartyg och laddning. Upphandlingen analyseras också utifrån behovet av beredskap och resiliens.
Förväntade resultat
Projektet ska ta fram samhällsekonomiska nyttoanalyser och beräkna vilka transportkostnader som kan motiveras utifrån nyttorna. Resultaten ska också ge konkreta rekommendationer för hur vattenburen kollektivtrafik kan upphandlas för att bidra till samhällsnytta, innovation och energieffektivitet.
Resultaten ska kunna användas av regioner vid planering och upphandling av kollektivtrafik. Under projektet genomförs bland annat en behovs- och scenarioworkshop, simuleringar och nyttokalkyler samt en workshop med fokus på upphandling. I slutet av projektet planeras ett öppet webbinarium riktat till andra regioner och branschaktörer.
Kort om projektet
Fullständigt namn: Blå linjer – snabb, eldriven kollektivtrafik på vatten för samhällsekonomisk effektivitet, ökat resande och stärkt resiliens
Pågår: September 2026 till februari 2028
Studieområden: Stockholm och Göteborg
Finansiering: Energimyndigheten
Totalbudget: 3 MSEK
Kontaktperson på VTI: Henrik Sjöstrand
Projektpartners:
Västtrafik
Referensgrupp: Göteborgs stad, Region Stockholm och Stockholms stad
Beredskap och resiliens
Ett utbyggt nätverk för vattenburen kollektivtrafik kan bidra till ökad robusthet i situationer där vägförbindelser inte är farbara.
Därför undersöker projektet även hur vattenvägarna kan bidra till kollektivtrafikens beredskap och resiliens vid kris eller krig.
Mer på temat
Mer forskning inom området hittar du här: