Aktiv mobilitet på landsbygder

Bakgrund

Kunskapsöversikter från senare år visar att transportinfrastruktur på landsbygder ofta är utformad för att tillgodose främst bilisters behov. Även regler och förordningar tenderar att optimera transportsystemet för motoriserad vägtrafik snarare än för cyklister och fotgängare.

Ökad aktiv mobilitet (gång och cykel) kan bidra till minskade utsläpp, främja folkhälsa, social delaktighet, utvecklade livsmiljöer och stärkt samhällelig resiliens.

Syfte och mål

Projektets syfte är att fördjupa kunskapen om barriärer och möjliggörande faktorer för aktiv mobilitet i landsbygdsmiljöer, samt identifiera konkreta sätt att stärka gång och cykel i dessa sammanhang.

Projektet genererar ny kunskap om villkor för aktivt resande i mindre tätorter och tätortsnära landsbygdsmiljöer. Kunskapen grundas i invånares egna perspektiv och erfarenheter.

Genom att relatera denna kunskap till antaganden, synsätt och prioriteringar i policy och planering kan projektet synliggöra glapp i arbetet med hållbart och aktivt resande.
Samtidigt fördjupas kunskapen om åtgärder som kan främja aktivt resande utanför städer och större tätorter.

Projektet bidrar därigenom till stärkta förutsättningar för hållbar, aktiv mobilitet och samhällelig resiliens i transportsystemets utveckling.

Genomförande

För att utforska frågan om aktiv mobilitet på landsbygder på ett heltäckande sätt kommer vi att använda oss av metoder från flera vetenskapliga discipliner.

Det gör det möjligt att synliggöra ett brett spektrum av förutsättningar för aktivt resande: geografiska och infrastrukturella aspekter, invånares attityder och erfarenheter, praktiska förutsättningar relaterade till vardagslivets organisering, och institutionella ramverk (såsom lagar, regelverk, normer, praxis och arbetssätt) i samhälls- och transportplaneringen.

I projektet kombineras

• En enkät fokuserad på medborgares vardagsresor upp till ca 15 km. Med fokus dels på materiella aspekter såsom infrastrukturens beskaffenhet, barriärer och förutsättningar för aktiv mobilitet, dels respondenternas egna perspektiv och erfarenheter.
• Fördjupande kvalitativa fallstudier i tre mindre tätorter och deras omland med fokus på hushålls resandepraktiker, attityder och erfarenheter.
• En kvalitativ dokument- och intervjustudie om formella och informella institutionella förutsättningar som påverkar beaktandet av aktiv mobilitet i dagens samhälls- och trafikplanering.
  

Resultaten från studiens olika delar syntetiseras i projektets resultatrapport.

Resultat

Projektet väntas

• Ge en övergripande bild av barriärer och möjligheter för aktivt resande i mindre tätorter och tätortsnära landsbygd.
• Ge fördjupade, platsspecifika insikter (på tre fallstudieorter) om vardagslivets organisering, koppling till nuvarande (ofta bilbaserade) resvanor, och förutsättningar för aktiv mobilitet.
• Klargöra faktorer som, enskilt och i kombination, formar och upprätthåller nuvarande resvanor.
• Ge insikter om formella och informella institutionella faktorer som påverkar hur trafikmiljöer på landsbygd utformas och vilka prioriteringar som görs. Genom att relatera insikterna till invånares erfarenheter formas ny kunskap om i vilken utsträckning planeringsramverk idag beaktar invånares erfarenheter och perspektiv.

Projektets slutresultat

Resultaten sammanställs i en projektrapport som även innehåller policyrekommendationer.

Ett resultatseminarium genomförs riktat till tjänstepersoner på nationella myndigheter, regionala och kommunala planeringsförvaltningar och civilsamhällesorganisationer.

Projektgenomförandet sker i kontinuerlig dialog med en referensgrupp.