Transportekonomi - med samhällsnyttan i fokus

Vad som är rätt eller fel, är subjektivt. Men hur samhället får största möjliga nytta av begränsade resurser, det kan VTI:s transportekonomer berätta. I framtiden önskar de mer forskning om elektrifieringen, fler utvärderingar och kanske också lite ekonomisk historia.

Transportekonomi, vad kan det vara? Jo, i grund och botten ett forskningsfält inom nationalekonomin som studerar hur transporter planeras, prissätts och utförs. Centralt är att förstå hur olika resurser kan användas så effektivt som möjligt samtidigt som hänsyn tas till transportpolitiska mål som tillgänglighet, miljö och säkerhet.

Typiska forskningsfrågor kan vara hur mycket restiden är värd för resenärer och företag, vilka investeringar i infrastruktur som ger störst samhällsnytta och hur trängseln i stadstrafiken kan minskas. Eller hur transportsektorn kan bidra till klimatmålen och hur ny teknik (som elbilar och automatiserade fordon) påverkar efterfrågan och beteenden. För att ta några exempel.

– En vanlig missuppfattning är att det bara handlar om pengar och kanske till och med om att maximera vinster. Men pengar är ofta bara ett mått för att kunna jämföra effekter som annars är väldigt olika. I grunden handlar det om prioriteringar och om vilka konsekvenser olika åtgärder får, säger Elisabeth Lång, senior forskare.

– Vi kan analysera vilka effekter olika åtgärder får, hur de fördelas mellan olika grupper i samhället och hur samhällets resurser används på bästa sätt. Däremot är det inte vår uppgift att avgöra vad som är rättvist, bra eller dåligt.

VTI:s transportekonomiska enhet omfattar drygt 20 personer, varav två professorer och fyra doktorander, som jobbar på kontoren i Linköping, Stockholm, Lund och Göteborg. En uttalad ambition är att utveckla forskningsmiljön i Lund, med i dag tre forskare, till på sikt åtminstone en handfull nationalekonomer, både seniora och juniora.
När forskningschefen Jan-Erik Swärdh beskriver verksamheten brukar han prata om tre olika delar.

Samhällsekonomiska analyser (cost–benefit): Metoder för att värdera och jämföra nyttor och kostnader av olika åtgärder, till exempel investeringar i vägar och järnvägar eller regleringar som att begränsa trafiken i ett visst område. På VTI handlar arbetet mest om att utveckla och förfina metoderna för sådana analyser, inte om kalkylerna i sig.

Prissättning och styrmedel: Studier av hur skatter, subventioner och avgifter (som trängselskatt och prissättning av koldioxidutsläpp) kan styra beteenden och minska problem med trängsel och utsläpp.

Organisationsekonomi: forskning om upphandling, kontraktsekonomi, incitament, finansiering samt drift- och underhåll.

Utmärkande för forskningen är att den skär över olika trafik- och transportslag och ofta baseras på stora mängder kvantitativa data. Två exempel är de svenska fordons- och befolkningsregistren, veritabla guldgruvor för forskarna.

Forskningen är också tillämpad och inte så sällan kontroversiell. Samhällsekonomiska kalkyler sätter kronor och ören på trafiksäkerheten, vilket kan upplevas etiskt problematiskt. En investering kan vara samhällsekonomiskt lönsam men ändå gynna vissa grupper mer än andra. Åtgärder som minskar utsläppen kan gå på tvärs med tillgänglighet och regional rättvisa.

Många studier berör politiska stridsfrågor där vi medborgare, och partierna, kan tycka väldigt olika.

– Då gäller det att hålla sig så objektiv som det bara går, säger Elisabeth Lång.

– Jag tycker inte att det borde vara så kontroversiellt, alla borde förstå att alla mål inte kan uppnås samtidigt. Vi säger aldrig att olika åtgärder är ”rätt” eller ”fel” men vi kan peka på om olika förslag bidrar eller inte bidrar till mål som samhället har satt upp, säger Jan-Erik Swärdh och tillägger att ekonomi, precis som skolan, är ett ämne de flesta har åsikter om.

Men bryr sig beslutsfattarna om vad forskarna kommer fram till? Både ja och nej. Många transportpolitiska förslag går stick i stäv med den ekonomiska forskningen – VTI-forskarna nämner flera aktuella infrastruktursatsningar som genuint olönsamma samhällsekonomiskt. Ett exempel är den planerade järnvägen mellan Göteborg och Borås.

Å andra sidan har VTI:s forskning också fått direkt påverkan flera gånger. Några exempel är inriktningen för Trafikverkets banavgifter och utformningen av olika analysverktyg och prognosmodeller på samma myndighet. Ett tydligt formulerat yttrande om den dåvarande elbilsbonusen bidrog sannolikt också till att den så avskaffades.

– Det var skattepengar som gick rakt ner i välbeställda storstadsbors fickor, konstaterar Jan-Erik Swärdh.

I framtiden, menar båda, behövs mer forskning om sjöfart och flyg, ja, över huvud taget fler trafikslagsövergripande projekt. Det behövs också fler utvärderande studier. Beslutet om halverade priser på månadskort i kollektivtrafiken är intressant och kommer säkert att generera forskning, men ännu bättre vore om sådana studier kunde göras före besluten.

– Det är svårt att få bilister att börja åka buss med morötter som lägre priser, det är snarare fotgängare och cyklister som kanske lockas över, och då blir effekten på utsläpp och trängsel inte så stor. För att påverka bilisterna behövs det mer piska, i klartext högre skatter och bränslepriser, säger Jan-Erik Swärdh.

Det behövs också mer forskning kring elektrifieringen. Hittills har utsläpp och klimat stått helt i fokus, medan aspekter som trafiksäkerhet och trängsel på vägarna är betydligt mer outforskade.

Vad har ni för drömprojekt?

– Jag är nyfiken på om det går att koppla ekonomisk historia till transportekonomi. Det finns stora skillnader i mobilitet mellan kvinnor och män som vi inte riktigt kan förklara, men kanske finns det historiska skeenden som kan hjälpa oss att närma oss en förklaring, säger Elisabeth Lång.

Jan-Erik Swärdh:

– Det finns mycket, men något mycket intressant är kopplingen mellan ekonomi och resiliens och beredskap. Det svåraste som finns är att prissätta risker som är väldigt osannolika men som innebär väldigt stora konsekvenser om de inträffar. Som naturkatastrofer och krig.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 3-2026