Vägarna avgör den tunga trafikens kostnader

Hur mycket kostar det egentligen när tunga fordon kör på vägarna? Ny forskning visar att svaret till stor del beror på vilken typ av väg det handlar om. På vissa vägar är kostnaden nästan 17 gånger högre än på andra – något som kan få stor betydelse för framtidens vägavgifter.

Väg- och järnvägsinfrastrukturen är viktig, men dyr att underhålla. I Sverige uppgick de offentliga utgifterna för drift, underhåll och reinvesteringar i vägar och järnvägar till drygt tre miljarder euro under 2024. Samtidigt finns en tydlig politisk ambition att avgifter i transportsystemet ska spegla de kostnader som trafiken faktiskt orsakar.

I en ny licentiatavhandling har Ajsuna Ragipi Rushid analyserat så kallade marginalkostnader i väg- och järnvägstrafiken. Med marginalkostnad menas den extra kostnad som uppstår när ytterligare trafik belastar infrastrukturen, till exempel när ett tungt fordon kör en kilometer på vägnätet. Fokus ligger på det slitage som varje extra fordon ger upphov till.

Två av studierna i avhandlingen handlar om vägar och visar att dessa marginalkostnader varierar kraftigt mellan olika vägtyper. På motorvägar uppgår den totala marginalkostnaden för slitage till omkring 0,03 euro per lastbilskilometer. På lågstandardvägar är motsvarande kostnad cirka 0,51 euro.

Med lågstandardvägar avses vägar med enklare konstruktion och lägre bärighet än motorvägar och andra vägar med hög standard. De är inte byggda för lika stora trafikvolymer av tunga fordon och är därför mer känsliga för belastning. Ett extra tungt fordon orsakar därmed betydligt mer slitage på dessa vägar.

– Resultaten visar att samma lastbil kan orsaka väldigt olika kostnader beroende på var den kör. Det innebär att framtida kilometerskatter eller vägavgifter för tung trafik kan behöva ta större hänsyn till var slitaget faktiskt uppstår, säger Ajsuna Ragipi Rushid.

Den tredje studien i avhandlingen fokuserar på järnvägen och analyserar hur banavgifter påverkar biljettpriser och turtäthet på sträckan Stockholm–Göteborg. Resultaten visar att högre banavgifter främst påverkar hur ofta tågen går, medan biljettpriserna förändras relativt lite. Tågoperatörerna kan också anpassa sig genom att köra längre tåg med fler vagnar.

Att biljettpriserna påverkas relativt lite beror främst på konkurrensen från andra transportmedel, exempelvis bil och flyg.

– Det är vanligt att anta att höjda banavgifter alltid leder till högre priser för resenärerna. Men studien visar att operatörerna anpassar utbudet i stället, säger Ajsuna Ragipi Rushid.

Sammantaget visar avhandlingen att marginalkostnadsbaserad prissättning av infrastruktur kräver detaljerad kunskap om var kostnaderna uppstår och förståelse för hur tågoperatörer reagerar på avgifter. Detta blir särskilt viktigt i takt med att elektrifiering av vägtrafiken minskar intäkterna från traditionella bränsleskatter och dessa på sikt behöver ersättas av andra avgifter.