Så påverkade protester på nätet klimatpolitiken

Höga bränslepriser och protester mot klimatpolitiken har präglat delar av den svenska samhällsdebatten de senaste åren. En ny vetenskaplig studie från VTI analyserar hur det digitala nätverket Bränsleupproret 2.0 bidrog till att förändra vad som uppfattas som legitim klimatpolitik – och vilka röster som räknas.

I samband med valet 2022 fick frågan om drivmedelspriser ett ovanligt starkt politiskt genomslag. I den vetenskapliga artikeln Fueling the backlash: The Fuel Uproar 2.0 and the political re-articulation of legitimacy in Swedish climate politics granskar VTI-doktoranden Joel Göransson Scalzotto hur protestnätverket Bränsleupproret 2.0 blev en samlande kraft för missnöje med svensk klimat- och transportpolitik.

Studien visar hur Bränsleupproret, som växte fram på sociala medier och samlade hundratusentals följare, inte enbart protesterade mot höga priser på bränsle. Rörelsen bidrog också till att formulera en bredare berättelse där bilen – och särskilt den fossilbränsledrivna bilen – blev en symbol för ”vanligt folk”, landsbygd och upplevd orättvisa.

Därmed omvandlades bränslepriser från en teknisk klimatfråga till en fråga om politisk identitet och legitimitet.

Genom att analysera politiska beslut, riksdagsdebatter och mediebevakning visar studien hur denna omformulering påverkade den politiska utvecklingen efter valet. Bland annat pekar forskningen på hur sänkt reduktionsplikt och avskaffad klimatbonus för elbilar motiverades med hänvisning till ”folklig acceptans” och legitimitet.

Samtidigt betonar artikeln att Bränsleupproret inte enbart fungerade som en broms för klimatpolitiken. Rörelsen bidrog också till att skapa nya former av legitimitet, där politisk acceptans i förväg kom att ses som ett villkor för klimatåtgärder – snarare än ett resultat av dem.

Studien avslutas med en bredare reflektion om att populistiska protester och teknokratisk klimatstyrning inte nödvändigtvis står i konflikt med varandra. I stället kan de, enligt forskningen, samexistera och förstärka varandra i utformningen av framtidens klimatpolitik.

Länk till artikeln: Fueling the backlash (Diva)