VTI:s flygforskning växer med drönare och hållbarhet

VTI:s flygforskning har fått ordentligt med luft under vingarna. Sedan första september leds forskningen av en riktig flygfantast som nu vill utveckla verksamheten ytterligare. ”VTI har unik och bred kompetens”, säger han och pekar ut vilka områden som blir viktigast de kommande åren.

– Såg ni? Titta där borta, på andra sidan träden! Vilket mottagande!

Vi har precis klivit ur bilen utanför Flygvapenmuseet i Linköping för att ta bilder i flygmiljö och Magnus Nylin har upptäckt ett JAS-plan som håller på att gå ned för landning på den militära flygplatsen Malmen strax intill. Det blir som en hälsning till oss. Museibesöket passar extra bra på grund av den 47-årige Nackabons stora privata flygintresse - inte minst när det gäller flyghistoria.

– Jag vet egentligen inte var det kommer ifrån. Vi har ingen flygare eller flyganknytning i familjen eller släkten, säger han när vi knallar runt bland tunnor, lansar, viggar och alla andra gamla plan på museet.

– Men jag läste Biggles när jag var liten och morfar hade en bok som gavs ut till flygvapnets 50-årsjubileum, Att flyga är att leva. Den slukade jag också. Genom åren har flugit modellflygplan, provat att segelflyga och jag läser flyghistoria och besöker flygmuseer så ofta jag kan.

Det nya uppdraget som ansvarig för VTI:s flygforskning innebär främst att hålla ihop forskningsområdet, inspirera kollegor till nya projekt och nätverka och knyta kontakter med andra aktörer i olika flygsammanhang. På sex år, sedan 2019, har VTI:s flygforskning vuxit från något enstaka projekt och ett par hundra tusen kronor i omsättning till ett tiotal i dag pågående projekt och åtskilliga miljoner i projektbidrag.

2022 utsågs flygforskningen dessutom till en av VTI:s strategiska satsningar.

– Det är viktigare att göra rätt saker än att göra mycket. Det är inget självändamål att växa och bli större, även om jag förstås hoppas att vi kan ligga kvar på den här nivån och kanske även öka lite i framtiden, säger Magnus Nylin.

– Däremot är det en viktig uppgift att öka kännedomen om att VTI håller på med flygrelaterad forskning, även internationellt. Vi har kommit en bra bit på väg, men här finns mer att göra. Vi har bred kompetens och vill samarbeta och vara ett komplement till andra aktörer inom området.

Traditionellt handlar mycket av flygforskningen om teknik som framdrivning, aerodynamik och materialteknik. Samtidigt finns en rad andra, lika viktiga, områden som behöver växa och där VTI har stora möjligheter att bidra – frågor som miljö, samspelet med andra transportslag, energi, ekonomi, logistik och människans roll i transportsystemet. Och hur allt detta hänger ihop.

Enkelt uttryckt handlar VTI:s flygforskning i dag framför allt om fyra olika områden: drönare, laddinfrastruktur och elflyg, frågor kopplade till transportsystemet samt klimatanpassning. Utmärkande i samtliga fall är den breda och ämnesövergripande kompetensen, där forskare från olika områden samarbetar, och systemperspektivet – hur samverkar och påverkar flyget andra transportslag. Och hur påverkas luftfarten?

Dessa frågor kommer dominera också i framtiden, åtminstone de kommande fem åren, tror Magnus Nylin.

– En bubblare kan vara multimodala forskningsfrågor, till exempel hur tåg och flyg förhåller sig till varandra. Flyget har stora utmaningar när det gäller bränslen och koldioxidutsläpp, men är samtidigt jätteeffektivt när det gäller vilken fysisk infrastruktur som behövs .

Är det så att vi bedömer flyget för hårt i förhållande till andra trafikslag?

– Nej, det skulle jag inte säga. Det går inte att komma runt den klimatpåverkan som flyget har i dag. Däremot behöver vi bli betydligt bättre på att göra rättvisa jämförelser och beräkna vilken nytta och vilka kostnader som olika transportmedel för med sig.

Ett projekt som Magnus Nylin själv leder, RETAS, handlar delvis om just detta. Förkortningen står för Regionalt hållbart flyg för norra Europa: Teknikval, efterfrågan, miljöpåverkan och styrmedel och forskarna undersöker samhälls- och klimatnyttan i regionala flygtransportsystem och hur dessa konkurrerar med andra färdmedel.

I projektet granskas inrikesflyg i Sverige utifrån ett basscenario och ett antal alternativa scenarier. Basmodellen utgår från den teknik och bränslen som är tillgängliga i dag, medan framtidsscenarierna bygger på den teknologi som antas vara tillgänglig 2030, 2040 och 2050.

– Vi har upptäckt att de beräkningsmodeller som används i dag passar bättre för längre sträckor, men inte ger lika bra resultat för regionalflyg. Det är ett viktigt resultat i projektet, säger Magnus Nylin och tillägger att det fortfarande är ungefär ett år kvar av projektet.

– Fokus under det året kommer primärt att ligga på andra arbetspaket som exempelvis miljöpåverkan.

I RETAS undersöks också hur ny flygteknologi, frekvens och biljettpriser kan påverka efterfrågan på nya flygrutter. Det kan i sin tur visa vilka politiska styrmedel och affärsmodeller som kan bli aktuella.

Text: Mikael Sönne

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 4-2025