Nya möjligheter använda data för analyser av sjöfart

Hur kan tillgängliga data bidra till mer empiriskt underbyggda samhällsekonomiska analyser av sjöfarten? En ny VTI-rapport visar att detaljerad information om fartyg och deras rörelser kan förbättra beslutsunderlag för framtida investeringar och styrmedel.

Sjöfarten spelar en central roll för svensk utrikeshandel och persontrafik till grannländer. Trots detta har samhällsekonomiska analyser för sjötransporter länge haft en lägre detaljnivå än motsvarande analyser för vägar och järnvägar. Forskningsprojektet SEAS – Samhällsekonomiska analyser för sjötransporter, som finansieras av Trafikverket, har som mål att ändra på det. Exempelvis genomförs ett arbete för att kunna beräkna samhällsekonomiska kostnader kopplade till fartygens utsläpp.

I den första delrapporten, som nyss publicerats, har VTI undersökt hur befintliga datakällor kan användas för att ge en mer heltäckande evidensbaserad bild av sjötrafiken. Det handlar bland annat om AIS-data (Automatic Information System) som visar fartygens positioner och hastigheter, en fartygsdatabas med tekniska egenskaper och mikrodata från den officiella statistiken Sjötrafik.

– Det finns en stor outnyttjad potential i dessa datakällor. Genom att kombinera dem kan vi följa trender, analysera effektiviseringar och validera modeller och indata på ett sätt som inte varit möjligt på samma sätt tidigare, säger Inge Vierth, projektledare på VTI.

Trendanalysen omfattar perioden 2010–2023 och visar bland annat att antalet anlöp i svenska hamnar minskat något, samtidigt som större fartyg används i flera segment. Containertrafiken har haft en tydlig uppväxling mot större fartyg, medan godsvolymerna totalt sett varit relativt stabila. För persontrafiken har pandemin satt spår – antalet passagerare har ännu inte återhämtat sig till nivåerna före 2020.

Rapporten visar också hur data kan användas för att följa upp samhällsekonomiska kalkyler. Som exempel studeras utbyggnaden av farleden till Gävle Hamn, som togs i bruk 2014. Uppföljningen indikerar att antagandena i kalkylen i det här fallet var rimliga, särskilt när det gäller övergången till större containerfartyg.

– Transportmyndigheter har ambitionen att genomföra uppföljningar av åtgärder. Vi visar med detta exempel att det är förhållandevis enkelt att göra för sjötransporter. Vi föreslår att uppföljningar görs systematiskt , vilket ger bättre underlag för framtida beslut, säger Inge Vierth.

Enligt rapporten bör trendanalyser för sjöfarten uppdateras årligen eller vid behov och resultaten användas för att förbättra prognos- och kalkylverktyg som Samgods och Sjökalk. Detta för att få en historik och objektiv nulägesbeskrivning avseende transport- och trafikmängder så väl som fartygens egenskaper och utnyttjande.