Forskning om klimatanpassning kopplat till resiliens

Det finns fantastiska möjligheter på VTI anser forskningsledaren Gunnel Göransson. Klimatanpassning är hennes specialkompetens. Hon söker fler som vill ta sig an forskningsområdet vilket även har en tydlig koppling till resiliens.

VTI har länge forskat om klimatförändringar på väg och annan infrastruktur. På senare tid har även klimatanpassning kommit i blickpunkten, speciellt att förstå dess påverkan på transportsystemet. Där har Gunnel Göransson en nyckelroll. Till VTI kom hon för två år sedan efter mångårig forskartjänst på SGI. Hennes intresse för geovetenskap blev väckt genom en fristående kurs som omfattade både kultur- och naturgeografi.

– Det var en rolig kurs. Jag har aldrig varit särskilt karriärmedveten, utan valt allt vad jag tycker är roligt, kul och intressant och försökt forma mitt arbete utifrån det.

Gymnasieutbildningen var inte den rätta eftersom hon hade läst ekonomi. Så hon fick först ta igen en del kunskaper genom ett naturvetenskapligt basår innan det var dags för de fortsatta universitetsstudierna. Därefter kunde hon fortsätta med geovetenskapen på Göteborgs universitet.

– Min karriärväg har varit mycket krokig. Efter universitetet sökte jag en massa jobb. I samband med det blev jag uppringd av person på SGI som tipsade om ett arbete som jag sedan fick.

Det handlade om inventering av förorenad mark och innebar mycket fältarbete genom att undersöka jord och grundvatten på exempelvis industrier och militära övningsområden. Men hon ville göra annat också. Parallellt med arbetet började hon som fristående doktorand för att sedan disputera på Lunds universitet med avhandlingen Jordskred av förorenad jord som hamnar i vattendrag – miljökonsekvenser och risker. Det tog sin tid och under tiden hann hon gifta sig och få två barn.

Under tiden på SGI blev klimatfrågan alltmer angelägen. Hon fick möjlighet att forska om klimatanpassning och sårbarhet, främst naturolyckor, föroreningsproblematik, erosion, översvämningar samt förutsättningarna för att bygga och bo i ett förändrat klimat. I det sammanhanget började hon också samarbeta med VTI-professorn Yvonne Andersson-Sköld.

Många inom transportsektorn blandar ihop begreppen klimatförändring och klimatanpassning menar Gunnel Göransson. De är inte samma sak även om de hänger samman. Klimatomställning handlar om att ställa om samhället för att minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalet och EU:s klimatlagstiftning, klimatanpassning om att anpassa samhället till effekterna och konsekvenserna av ett förändrat klimat.

– Jag söker fler som är intresserade av att forska om anpassning, vad klimatförändringen får för effekter för mobilitet över lag och för hela samhällsbyggandet. Kunskapsbehovet är stort om hur klimatet påverkar transportsystemet, men även om människans beteende i olika klimatsituationer.

Gunnel Göransson trivs med de otroligt breda och rika kompetenser som finns på VTI.

– Det är stimulerande, väldigt lärorikt och väcker nya idéer. Här på VTI finns unika möjligheter, säger hon.

Som relativt nyanställd vet hon ännu inte riktigt vad alla gör. Hon hoppas att det snart ska finnas tillfälle där VTI:are kan träffa varandra från de olika enheterna och lokalkontoren för att lära känna varandra bättre. Sitt kontaktnät har hon främst inom den offentliga sfären såsom kommuner och andra myndigheter. Hon vill gärna nå ut mer till näringslivet. Hon sitter med i en referensgrupp för den nya nationella klimat- och sårbarhetsanalys som det Nationella expertrådet för klimatanpassning ansvarar för.

Inom VTI finns en kärntrupp som har återkommande avstämningar kring klimatanpassning inom de olika forskningsenheterna. Forskning om klimatanpassning kräver tvärvetenskapliga ansatser anser hon och – långsiktighet.

– I dessa sammanhang är 10 år en kort, 50 år medellång och 100 år lång tidsrymd. Klimatanpassning kräver stora förändringar, vi måste bygga och bo på annat sätt. Kommuner behöver komma i gång så tidigt som möjligt, det finns många oklarheter att lösa.

Begreppet resiliens är inget nytt i sammanhanget och har funnits länge, se faktaruta. På 1970-talet började det användas i samband med forskning om ekosystem och natur. Nu har det även blivit anammat i samband med situationer som kris, krig och allmän osäkerhet.

– Enklast att förklara resiliens är via begreppet sårbarhet, när det händer annat än det förväntade. Det går att göra genom att förklara sårbarhet som en funktion av grad och omfattning av exponering, känsligheten för exponering, och förmågan att hantera situationen och anpassa sig därefter. Hög resiliens leder till låg sårbarhet och tvärtom.

– Klimatförändringarna pågår, men det har tagit enormt lång tid för vissa politiker och allmänheten att förstå det. Att då tala om kris leder till paniklösningar som är inte så bra, det kan bli skador någon annanstans och med oförutsedda konsekvenser vilket är olyckligt.

Kunskapen om att klimatförändringen leder till allvarliga effekter i form av global uppvärmning har funnits sedan 1960-talet, men det har inte gått mycket medel till den forskningen. Kortsiktigt tänkande har dominerat i stället för att göra på klokt sätt.

– Nu har Nato börjat inse ett och annat. För att kunna komma fram i terrängen när permafrosten smälter och vägar raseras, då behövs det åtgärder för att kunna säkra transporterna.

Fritiden ägnar hon åt olika trevligheter. Det kan handla om att fixa med huset och att vara utomhus. Hon är nog lite rastlös och behöver hålla sig i form och röra på sig. Hon har liknande vänner, de springer tillsammans på lördagsförmiddagar och avslutar med god fika. Hon paddlar gärna när det är bleke och fint på havet. Hon åker utförskidor, nyligen på en resa till Hemsedal med några kollegor. Familjelivet är också viktigt, fast barnen är numera rätt stora och klarar sig själva.

Text: Gunilla Rech