Forskning om resiliens ger beredskap för det oväntade

Uttrycken resiliens och klimatanpassning används ofta tillsammans och ibland som om de betydde samma sak. Men vad innebär egentligen resiliens inom området klimatanpassning?

Frågan går till Gunnel Göransson som är forskningsledare på VTI. Hon konstaterar att betydelsen inte är helt uppenbar och att det egentligen saknas en bra översättning av ordet till svenska.

– Resiliens och sårbarhet är tätt sammansvetsade. Sårbarhet kan beskrivas som en funktion av graden av exponering för fara, känslighet för exponering, hanterings- och anpassningsförmåga. Hög sårbarhet är ett resultat av låg resiliens och tvärtom.

Enligt uppslagsverket betyder resiliens ”förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas”. Det är en bra definition enligt Gunnel Göransson som menar att resiliens i sammanhanget klimatanpassning handlar mer om ett förhållningssätt än om fysiska åtgärder.

– Klimatanpassning görs för att minska både kortvarig och långsiktig sårbarhet för effekterna av klimatförändring. Klimatresiliens kan då beskrivas som förmågan att återhämta sig från och anpassa sig till sådant som klimatförändringarna orsakar.

Begreppet används på olika nivåer och på en högre nivå kan det enligt Gunnel Göransson beskriva ett samhälles möjligheter till beredskap och anpassning inför stora förändringar på kortare och längre sikt. Till exempel beredskapen för översvämningar från stigande hav eller omfattande skyfall.

– Resiliens handlar om att vara beredd på och ha en plan för det oväntade, sådant vi inte tänker ska hända och som traditionell riskbedömning är dålig på att hantera.

Hon förklarar det också som en kapacitet att kunna stå emot, att flexibelt kunna förändras till något nytt, liksom förmåga till återhämtning, återuppbyggnad och lärande.

– Det skulle också kunna beskrivas som en framåtrörelse - man återbygger inte exakt till det som var, utan identifierar svagheter, förändrar och förbättrar.

Som exempel nämner Gunnel Göransson ett bland flera VTI-projektet som handlar om klimatresiliens: Room4water, vars syfte är att skapa beredskap för ökade vattenmängder i Nissans vattensystem.

– Det involverar kommuner, myndigheter och människor som bor utmed Nissan. Målet är att på olika nivåer kartlägga åtgärder och hur vi kan handskas med översvämningar för att skydda och anpassa samhällen.

Room4water handlar också om hur man hos markägare kan skapa acceptans för olika åtgärder i landskapet. Till exempel har det visat sig vara viktigt att åtgärder upplevs som rättvisa.

Projektet fokuserar även på att kartlägga den förändringskapacitet som finns på styrningsnivå hos myndigheter och kommuner, liksom hos boende.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 1-2025

Text: Johan Granath/Redakta

Läs mer: Room4water Länk till annan webbplats.

Läs mer: VTI och SGI skapar plats för vattnet Länk till annan webbplats.