Otippad vändning för naturgeograf

Naturgeografen Mats Gustafsson gjorde en vändning i karriären och hamnade på VTI där han fann många spännande utmaningar. Numera är han forskningsledare inom ämnet transporternas slitageemissioner och en av landets forskningsexperter på mikroplaster.

Mats Gustafsson är utbildad naturgeograf från Göteborgs universitet och disputerade på marina aerosoler som innehåller salt, speciellt i samband med stormar och deras effekt på skog. När hans fru fick jobb i Linköping funderade han på vilka arbetsmöjligheter som fanns för honom. Utöver att söka lediga tjänster tog han även kontakt med en bekant på VTI, seniora forskaren Göran Blomqvist, vilket så småningom ledde till en anställning.

– Det var alltså lite av en slump att jag i stället började forska om vägsalt, partiklar och dubbdäck. Omkring 2000 blev detta med partikelhalter och deras betydelse för luftkvaliteteten väldigt uppmärksammat. På den tiden hade vi inte koll på alla typer av partiklar som trafiken släppte ut.
Sedan kom EU-direktiven för gränsvärden av partikelhalter, något som kommunerna behövde förhålla sig till för att inte få böter och Sverige införde miljökvalitetsnormer.

Större delen av sin tid på VTI har Mats Gustafsson forskat om hur det går att åtgärda partiklar bildade i samband med slitage av vägbeläggningar och däck samt det som kallas vägdamm.
Inom det området har han även medverkat till utvecklingen av en unik provtagningsutrustning, Wet Dust Sampler (WDS). Den har VTI byggt tre exemplar av vilka nu även används i Norge och Finland.

I början drev han ett landskapsprojekt för att titta på geovetenskapliga värden. Sådant som geologi och landformer är angelägna värden för honom som naturgeograf. Det går aldrig att återskapa värden som har sprängts eller grävts bort, det kan handla om en kulle eller en bäckravin med betydelse för friluftsliv och landskapsbild. Det är intressant att fundera på hur det går att bevara dem ett infrastrukturprojekt.

– Det var synd att det inte blev mer av detta än en rapport. Det var svårt att få finansiering för andra miljöaspekter från Trafikverket som inte gällde djur, växter eller vatten.

Desto mer uppmärksamhet har ett annat forskningsfält fått. 2018 erhöll VTI ett stort regeringsuppdrag om mikroplaster från vägtrafik. Sedan dess har Mats Gustafsson lagt ner mycket kraft och energi på att forska om mikroplaster främst från slitage av fordonsdäck.

Detta passade väl in VTI:s kompetensområde om slitagepartiklar, men nu med mycket fokus på att kunna identifiera och analysera små gummipartiklar i miljöprover, vilket är betydligt mer komplext än man kanske kan tro. Mats Gustafsson har även varit, och är, biträdande handledare till två doktorander inom området, forskaren Ida Järlskog och forskningsassistenten Maria Polukarova.

– Det har kommit mycket mer kunskap om däck de senaste fem åren och där ligger Sverige absolut i framkant. Olika länder bidrar, lite beroende på forskningsområden. Våra kompetenser kompletterar andra som är duktiga i Sverige, övriga Norden och Europa. Eftersom VTI inte har egna avancerade kemiska analysresurser behöver vi samarbeta både nationellt och internationellt, vilket är roligt och utvecklande, säger Mats Gustafsson.

Han har nyligen har varit på Tire Emissions Research Conference. I stort sett alla föredrag gav nya insikter och var intressanta för honom vilket sällan är fallet på bredare konferenser. Mats Gustafsson var också huvudtalare och hade därmed äran att inleda konferensen.

Ett nytt stort EU-projekt är NEEVE, Non-Exhaust Emissions, particles and microplastics of VEhicles and pavements to improve air quality and human health. Medfinansiär är EU-programmet Life och parterna består av åtta universitet, företag och institut i Spanien samt ett tyskt företag och VTI.

Ett annat projekt syftar till att ta fram en slitagemodell för elbilsdäck i samarbete med Volvo Cars inom forskningsplattformen SEC, Swedish Electromobility Center. Elbilar är tyngre och kan accelerera mycket snabbare än de flesta fossildrivna bilar, vilket potentiellt kan medföra högre däckslitage. En enkätstudie riktad till elbilsägare för några år sedan pekade dock på väldigt olika upplevelser. Framför allt yrkesförare hade noterat högt däckslitage, medan andra upplevde motsatsen.

Så här inför jul har Mats Gustafsson också en gedigen önskelista.

– Satsa mer på våra tunga utrustningar, de är unika! En utveckling och förstärkning behövs för att kunna hänga med och bidra till oberoende däcktester. De kommer att vara viktiga framöver på grund av kommande gränsvärden för däckslitage.

Den kommande Euro 7-förordningen ska fastställa nya regler för avgasutsläpp från vägfordon, men även för andra typer av utsläpp såsom däckslitage och bromspartikelutsläpp.

– Det vore bra för VTI att vara med på det tåget – genom att testa däck. Då behöver vi utveckla det vi har, till exempel uppdatera provvägsmaskinens styrsystem och förmågor, säger han och nämner även Långa banan, anlagd 1975, ursprungligen för att mäta däckens väggrepp på is.

Under senare år har tester med partikelmätningar genomförts på Långa banan, vilket är ett sätt att studera däckslitaget. Det vore också önskvärt att ha en så kallad trumma för slitage- och rullmotståndsmätningar.

Privat har han många aktiviteter på gång. Nyligen bytte familjen huset i Lambohov mot lägenhet och stuga i Sankt Anna. Han fotograferar mycket – några av hans uppförstorade foton pryder även Linköpingskontorets väggar. Han seglar, cyklar, är med i Munskänkarna och provar vin, går i naturen med familjens hund, spelar innebandy, åker skidor – allt efter säsong. Döttrarna är vuxna och utflugna. De har inte gått i pappas fotspår utan i stället ägnat sig åt andra färdmedel – genom att bli hippologer.

Text: Gunilla Rech

Detta är ett bidrag till en porträttserie – möt medarbetarna på VTI som forskar om och arbetar med framtidens transporter.

Vi som arbetar här - vti.se Länk till annan webbplats.