Gröna resplaner ska locka fler att gå eller cykla till skolan

Mer cykling, gång och rörelse. Mindre bilar och utsläpp. Och på köpet bättre trafiksäkerhet. Där har ni målen för de gröna resplaner för Linköpings skolor som kommunen arbetar med.

Fridtunaskolan på T1-området i Linköping några dagar före sommarlovet. En kvart kvar till nästa möte. Johanna Thidell, miljösamordnare på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, visar och berättar vad som gjorts för att förbättra trafiksituationen runt skolan med elever från förskoleklass till årskurs sex. Det är en hel del.

Det som tidigare var en öppen yta där barn, vuxna och bilar strömmade mer eller mindre fritt, är nu en tydligt utmärkt vändplan. Strax intill finns ett nytt övergångsställe med cykelöverfart och gupp för att sänka hastigheten. Och längs hela vägen en bred trottoar med gott om plats för små (och stora) fötter.

– Trottoaren är kanske det allra bästa, tycker jag. Och så är det förbjudet att stanna på hela den här sträckan. Föräldrar som kommer med bil ska släppa av sina barn där borta, säger Johanna Thidell och pekar en bit ner på Fridtunagatan.

Snabb språngmarsch till andra sidan av skolan. Skolan är stor. På en cykelbana, som faktiskt går över skolgården, har finns nu en målad uppmaning på asfalten: ”Cykla sakta. Lekande barn”.

– Vi funderade mycket hur vi skulle göra med cyklingen. Vi vill ju uppmuntra fler att börja cykla. Men här var det flera lärare och föräldrar som tyckte att det var lite otäckt när cyklarna svischade förbi nära barn som leker, och då gjorde vi så här, säger Johanna Thidell innan hon måste rusa i väg till nästa möte.

Fridtunaskolan var Linköpings första skola som fick en så kallad grön resplan. Trafiksituationen runt skolan har varit, och är fortfarande, ganska komplicerad. Tung trafik går till byggarbeten i området Ebbepark och invanda resvägar kan stängas av när ett nytt byggprojekt drar i gång. När skolans nya lokaler öppnade 2022 fick både lärare och rektor vara ute och dirigera trafiken.

Målet med de gröna resplanerna är enkelt uttryckt att så många som möjligt ska gå, cykla eller åka buss till skolan. Det ska i sin tur leda till bättre trafiksäkerhet, bättre res- och rörelsevanor hos eleverna och mindre utsläpp när färre tar bilen. Win-win-win, således.

– Cykling innebär frihet och vi vet att barn tycker om att cykla. Men föräldrar är ofta lite ängsliga och tycker att det känns säkrare att skjutsa i bil. I värsta fall blir det en ond cirkel där fler och fler tar bilen och därmed gör trafiken tätare och farligare, säger Johanna Thidell.

I arbetet med gröna resplaner ingår både ”hårda” och ”mjuka” åtgärder, som fysisk infrastruktur respektive information och samtal. En bärande del i projekten, och det som numera inleder arbetet med nya planer, är att eleverna själva får markera hur de tar sig till skolan och pricka ut farliga eller otäcka platser längs vägen. Kommunen har utvecklat ett IT-verktyg där dessa kartor sedan ligger till grund för de åtgärder som vidtas.

– De minsta barnen har också fått markera platser de tycker om. Det kan vara ett fint träd, en fotbollsplan eller vad som helst. Många brukar också sätta ett hjärta vid skolan, berättar Johanna Thidell och visar en av skolvägs-kartorna på sin dator.

Efter Fridtunaskolan pågår för närvarande arbete med gröna resplaner för Ånestadsskolan och Kvinnebyskolan. I höst inleds också arbete med skolorna i Vikingstad. En viktig uppgift kommande år blir att följa upp och utvärdera arbetet – har de gröna resplanerna förändrat resandet och i så fall hur?

Fotnot: Artikeln har varit publicerad i VTI aktuellt 3-3024

Text: Mikael Sönne