Slutrapport: Olika lösningar för fossilfri sjöfart

Lösningarna för fossilfri sjöfart kommer att se olika ut beroende på vilken typ av fartyg det gäller. Omställningen bromsas dock av osäkerheter avseende tekniska lösningar, styrmedlens exakta utformning och tillgången till och kostnader för olika energibärare. Det är några slutsatser i en ny slutrapport från VTI.

I rapporten ”Potential och förutsättningar för sjöfartens omställning till fossilfri framdrift” sammanfattar VTI-forskarna flera års analys av förutsättningarna och potentialen för en omställning till klimatneutral framdrift av fartyg som anlöper Sverige. Huvudfokus riktas mot fartygens drift och direkta utsläpp av växthusgaser. Projektet har genomförts av VTI, Chalmers, Färjerederiet, Sjöfartsverket och Kustbevakningen.

I slutrapporten ingår tre delstudier: ”Sjöfartens användning av alternativa bränslen – trender och förutsättningar” (2021), ”The feasibility of alternative fuel and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden” (2021) samt ”The Swedish maritime transport sector and scenario analyses of climate policy instruments” (2023). De två sistnämnda ingår i doktorsavhandlingar på Chalmers.

I den första rapporten genomfördes en enkätstudie och analyserades data över energianvändningen av samtliga drygt 4300 fartyg som anlöpte Sverige 2019. I slutrapporten utvecklas den så kallade SETS-modellen (Swedish energy transition of shipping model) för att simulera hur olika styrmedel påverkar fartygsägarnas val av drivmedel och framdrivningsteknik fram till 2045.

- Scenarioanalyser indikerar att det kommer att krävas kraftfulla styrmedel för att påverka fartygsägarnas kostnader och se omfattande effekter. Analyserna visar även att en relativt stor andel av sjöfartssektorns utsläpp kan komma att missas om endast fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 inkluderas i EU ETS jämfört med om fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 skulle inkluderas, sade Lina Trosvik, doktorand och en av författarna till SETS-rapporten vid ett slutseminarium i början av maj.

Den sammanfattande slutrapporten landar i två övergripande slutsatser:

·       Omställningen till fossilfri framdrift är ett relativt nytt område och det saknas allmänt accepterade definitioner till exempel för nya drivmedel. Den officiella statistiken saknar uppgifter om elanvändningen, dessutom är statistiken för utrikes sjötrafik svår att använda.

·       Lösningar för att uppnås fossilfri framdrift skiljer mellan olika fartygssegment. Flytande naturgas, HVO och el är de alternativa drivmedel som används mest. Passagerarfärjor och så kallade Ropaxfärjor (för både människor och last) passar bra för eldrift.

Vid slutseminariet berättade representanter för Färjerederiet, Kustbevakningen och Sjöfartsverket hur respektive organisation arbetar för att minska sin klimatpåverkan av respektive fartygsflotta. Färjerederiet, som driver vägfärjor över hela landet, har som vision att ”den gula färjan ska bli grön”.

– Våra färjor går ganska sakta, är inte särskilt viktberoende och går på regelbundna rutter. Det gör att elektrifiering är både bäst och billigast för oss, sade Fredrik Almlöv, teknik- och miljöchef på Färjerederiet, vid slutseminariet.

Björn Andreasson från Sjöfartsverket betonade att det inte bara är valet av drivmedel som är viktigt.

– Det räcker inte med att bara byta bränsle. Vi måste också se över verksamheten och höja effektiviteten för att vara riktigt hållbara, sade han.

Vid slutseminariet summerade Inge Vierth, utredningsledare på VTI och huvudförfattare till slutrapporten, några av de möjliggörare respektive hinder som finns för utvecklingen mot fossilfrihet. Bland det som driver på utvecklingen finns nya tekniska lösningar, EU:s plan för grön omställning (Fitfor55) och att en del både privata och offentliga aktörer går före.

Bland hindren finns höga kostnader (fartygsflottan omsätts långsamt), infrastrukturen för laddning och bunkring samt osäkerhet kring pris och tillgång av olika drivmedel.

Potential och förutsättningar för sjöfartens omställning till fossilfri framdrift (2023) Länk till annan webbplats.