Därför kommer jämställdheten bort i trafikplaneringen

Backspegel
Emma Frid Eriksson Foto: Privat

Varför går det så trögt med jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven i trafikplaneringen? Vilka hinder och vilka drivkrafter finns det? Svaren på de frågorna besvaras i två studier av Emma Frid Eriksson – en av dem ger henne dessutom pris på internationella kvinnodagen.

I studien "Gender equality and diversity perspectives in the transport sector" undersöker den tidigare LiU-studenten och VTI-praktikanten vilka metoder och verktyg som används i kommuner och regioner för att få in jämställdhet och jämlikhet i trafikplaneringen. Bakgrunden är den ”genuslucka” som innebär att transporter och trafiklösningar historiskt vanligen planerats av män för män, bland annat med stort fokus på pendling till och från arbete.

Respondenterna i undersökningen är tjänstemän som arbetar med trafikplanering och/eller jämställdhet i fem svenska kommuner och fyra regioner. Resultaten bygger på intervjupersonernas erfarenheter utifrån deras arbete och kan inte generaliseras till organisationerna som helhet.

Intervjuerna visar att jämställdhetsperspektivet bromsas av faktorer som kunskapsbrist, avsaknad av goda exempel, lagstiftning och finansiering. Framför allt bristen på lagstiftning lyfts fram som extra viktig.

– Jämställdhet och jämlikhet bör skrivas in i lagstiftningen för att göra det till ett måste för tjänstemännen att agera mer slagkraftigt. I dag finns enskilda eldsjälar som försöker få in de här perspektiven, men det är inget krav, säger Emma Frid Eriksson som efter examen arbetar som trafikplanerare i Linköpings kommun.

När det gäller kunskap är trafik- och transportplanering mer komplicerat än att bara välja kortaste vägen mellan A och B. Eller för den delen att satsa på kollektivtrafik för att många kvinnor brukar åka buss. Varför inte dra vägen till C i stället – och hur hänger valet av transportmedel ihop med tillgången på bil och inkomstfördelningen i hushållet? Sådana frågor ställs ofta inte alls.

– Samtidigt finns ofta både god vilja och intresse för de här frågorna. Det är ingen som inte tycker att det är viktigt, men i praktiken är det ändå oftast andra perspektiv som prioriteras, säger Emma Frid Eriksson.

I masteruppsatsen "The gender equality and diversity gap in the transport sector" tas granskningen ett steg vidare. Där undersöker Emma Frid Eriksson om en särskild arbetsmetod, GaDAP, kan bidra till att få in jämställdhet och jämlikhet i trafik- och transportplaneringen mer strategiskt och systematiskt. Svaret är nja, verktyget kan öka kunskapen och driva på införandet, men bara till en viss gräns. Därefter kvarstår problemet med kunskapsluckor, institutionella barriärer och avsaknad av politiska direktiv.

Den uppsatsen har utsetts till bästa jämställdhetsuppsats av Nätverket Jämställdhet i transportsektorn. Priset på 10000 kronor delas ut på Internationella kvinnodagen 8 mars.

– Jättekul! Det var mycket arbete med uppsatsen och det känns väldigt roligt att den uppmärksammas och anses bidra till forskningsfältet, säger Emma Frid Eriksson.

GaDAP står för Gender and Diversity Action Plan och är ett metodverktyg utvecklat av VTI-forskarna Malin Henriksson och Lena Levin.

Juryns motivering:

”Emma utgår i sin uppsats från det gap som finns mellan mål om jämställdhet och jämlikhet och implementeringen i kommunal transportplanering. Det finns mål och riktlinjer men utmaningen är att gå från dessa till handling. Genom att testa, analysera och utvärdera metodverktyget Gender and Diversity Action Plan (GaDAP) i en kommunal kontext utforskas praktiska erfarenheter och kunskaper. Uppsatsen visar att det finns potential och möjligheter för systematisk strategisk implementering med hjälp av verktyget, men det visar också vilka begränsningar som finns och var det praktiska arbetet fastnar i processen.”

Gender equality and diversity perspectives in the transport sector: case-studies of Swedish municipalities and regions Länk till annan webbplats.

The gender equality and diversity gap in the transport sector: could the GaDAP-tool help and push systematic implementation? Länk till annan webbplats.

Du vet väl att du kan prenumerera på VTI:s nyheter?

  • Nyhetsbrev: skickas ut med e-post sex gånger per år.
  • VTI aktuellt: kundtidning som ges ut fyra gånger per år. Få den kostnadsfritt hem i brevlådan eller digitalt med e-post.