Från planka till laser – VTI firar 100 år med vägteknisk forskning

Fröet till det forskningsinstitut som nu är VTI grodde för 100 år sedan när Kungliga Automobil Klubben startade KAK:s väginstitut. Vägteknisk forskning fortsätter att vara ett viktigt fokusområde även om det sedan dess har tillkommit många andra transportrelaterade discipliner i VTI:s forskningsportfölj.

Lervälling som rann ner och täppte igen diken, marktjäle som tryckte upp stenbumlingar i vägbanan och trafikfarliga potthål. Det var några av de problem som fick dåtidens debattörer att utbrista: Sverige har inte råd med dåliga vägar!

I takt med att motorfordonen blev allt fler så ökade kunskapen om hur vägen skulle byggas upp. Grusvägar blev ersatta av vägar med slitlager av asfalt eller betong. Dåtidens manuella mätning av spårdjup och tvärfall skedde med en planka. Den är numera ersatt av avancerad laserteknik som tillsammans med georadar snart kan mäta allt i och kring vägen.

Cykling var ett vanligt transportsätt och staten gav bidrag till cykelbanor på 1930-talet. Bilboomen ledde sedan till minskad cykling. Nu är trenden åter den motsatta. Cykelbanorna byggs ut med ambitionen att få fler att välja aktiva resor, både för att minska biltrafiken och för hälsans skull.

Vägbanan behöver dock vara långsiktigt hållbar vare sig den är till för bilar eller cyklar. Då är det nödvändigt med forskning för att ständigt utveckla konstruktionen.

VTI:s hundraårsjubileum med fokus på vägteknisk forskning är ett bra tillfälle att lyfta fram institutets alla framstående forskare och forskningsingenjörer inom området vägteknik. VTI har dessutom avancerad forskningsutrustning som håller världsklass och ett ackrediterat laboratorium för vägteknisk forskning.

Vägteknik är den ingenjörsvetenskap som hanterar de tekniska egenskaperna för vägkonstruktionen, och omfattar allt från inventering av ingående förutsättningar, från projektering av konstruktionen till byggandet av anläggningen. Vägteknisk forskning handlar om hur vägar bryts ner, hur vägkonstruktioner ska anläggas, förstärkas, restaureras och underhållas. Den kunskapen är avgörande för att klara framtida påfrestningar från trafiken och inte minst klimatförändringarna.

Viktiga aspekter att beakta i forskningen är också vägens miljö- och klimatpåverkan, som omfattar allt från de material som används i vägen, vidare till bruksfasen och slutligen även vad som händer då vägen ska rivas eller byggas om.

Exakt när väginstitutet såg dagens ljus är höljt i dunkel. Förslaget att bilda väginstitutet inkom till KAK i oktober 1922 vilket sedan ledde till ett styrelsebeslut i december samma år. Styrelsen meddelade därefter direktionen för KAK:s väginstitut i januari 1923 att institutet var instiftat varvid dess stadgar skrevs i mars.

Startpunkten för VTI:s hundraårsfirande av vägteknisk forskning blev konferensen Transportforum där jubileet blev uppmärksammat med en filmexposé och tal av både infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och generaldirektör Tomas Svensson. I januari blev det också klart med ett nytt kompetenscentrum för vägteknik där VTI är en part tillsammans med Lunds Tekniska Högskola, Chalmers, KTH och Luleå Tekniska Universitet. Och det var bara början för året då vägteknisk forskning kommer att vara i fokus på många olika sätt.

Vägytemätdagen hålls i Stockholm 30 mars. I Grekland 25 till 27 oktober är det dags för ett 10-årsjubileum med VTI som arrangör: konferensen ERPUG, European Road Profile Users' Group. Andra numret för VTI:s tidning VTI aktuellt har vägteknisk forskning som tema och forskare som nu tar området in i nästa århundrade kommer att lyftas lite extra under året i VTI:s kommunikationskanaler. Häng med!

Vägteknisk forskning 100 år - vti.se