Objektiv beräkning av företagens merkostnader för transporter i norr 

Beslutet att införa transportbidraget som regionalpolitiskt stöd för godstransporter utgår från antagandet att företag i de fyra nordligaste länen har längre transporter. Därmed kan de också ha högre transportkostnader än företag i resten av landet. VTI har med hjälp av modellberäkningar undersökt hur stora merkostnader företagen i denna region har.

Tillväxtverket administrerar transportbidraget. 2021 fick myndigheten ett regeringsuppdrag att analysera merkostnaderna för ut- och intransporter av vissa varor i bidragsområdet. Transportbidraget måste vara förenligt med EU:s statsstödsregler vilket bland annat innebär att det ska vara förutsägbart och ha transparenta förutsättningar. För att få fram ett objektivt underlag anlitade Tillväxtverket VTI som nu har lämnat över sin rapport, författad av utredningsledare Inge Vierth samt utredarna Magnus Johansson och Joar Lind.

VTI har analyserat huruvida det förekommer transportrelaterade merkostnader i de fyra nordligaste länen. Det har inte ingått i VTI:s uppdrag att studera på vilket sätt transportbidraget samverkar med andra regionalpolitiska styrmedel och bidrar till den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i bidragsområdet.

VTI har analyserat de potentiella merkostnaderna genom att ta fram fem olika ansatser och analysera dessa i den nationella godstransportmodellen Samgods. Utgångspunkten är att ett objektivt underlag går att få fram genom modeller. Beräkningarna med Samgodsmodellen baserar sig på indata och de förutsättningar som Trafikverket rekommenderar. Det är den bästa tillgängliga metoden för att få komma det verkliga utfallet så nära som möjligt eftersom den är heltäckande, anser Inge Vierth.

– Modellberäkningar är inte knivskarpa men bättre än att fråga sig fram genom enkäter och intervjuer. Dessa resurskrävande ansatser fångar inte alla transporter och det kan vara svårt att jämföra mellan olika transporter och företag med olika förutsättningar. Som komplement till modellberäkningarna har Magnus Swahn från Conlogic AB utfört några beräkningar för ett urval av transportrelationer.

VTI har även studerat hur transportbidraget har nyttjats sedan 2007. Bidraget ges till in- respektive uttransporter. Det kan sökas av företag lokaliserade i någon av de 44 kommunerna i de fyra nordligaste länen. År 2020 uppgick det utbetalade stödet till 430 miljoner kronor. De företag som får bidraget måste visa att godset transporteras längre sträckor än 401 kilometer. Det största beloppet brukar gå till vägtransporter av trä och trävaror.

– Vi har tittat på länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten tillsammans. Då är transportkostnaden, uttryckt i kronor per ton, för företagen generellt sett högre än i övriga landet. Resultaten är dock inte lika entydiga om de 44 kommunerna i de fyra länen betraktas. En slutsats är att transportkostnaderna varierar, såväl mellan kommunerna som mellan företag inom samma kommun.

Företagen i kommunerna längst bort från kusten har högre merkostnader för sina transporter. Företag inom samma kommun kan dock ha olika förutsättningar. En del kan antas kunna pressa kostnaderna genom att samordna sina transporter med andra företags transporter, medan andra inte antas kunna ha det, vilket gör jämförelsen komplex. Att det finns olika samspel som gör att prisbilden ser olika ut för olika företag är ett ännu argument för att använda Samgodsmodellen.

Det finns en motsättning mellan det regionalpolitiska målet och klimatmålen. Längre transporter ger vanligtvis mer utsläpp. Transportbidraget och liknande regionalpolitiska styrmedel leder ibland till fler långa transporter och därmed större klimat- och miljöpåverkan. Cirka tre procent av gods-transporternas samlade koldioxidutsläpp 2019 uppskattas ha kommit från godstransporter med tunga lastbilar som fått transportbidrag.

Regionala skillnader i transportkostnader för gods (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.