Stormen Gudrun och lärdomar om att flytta över virkestransporter från väg till järnväg

Stormen Gudrun har gett lärdomar som kan komma till användning inför aktuella och kommande utmaningar enligt VTI, exempelvis för att nå klimatmålen inom transportområdet. Efter stormen uppstod på kort tid mer effektiva lösningar för virkestransporterna. Samtidigt skedde det en överflyttning från väg till järnväg som sedan kom att förbli permanent.

Ett givande samarbete mellan inblandade offentliga och privata aktörer är en avgörande faktor för att lyckas i liknade krissituationer. Den övergripande slutsatsen drar utredaren Inge Vierth i en VTI-rapport framtagen på uppdrag av branschorganisationen Skogsindustrierna.

– I samband med att VTI följde upp effekterna av att tillåta tyngre lastbilar i Sverige upptäckte vi ett hack uppåt i statistiken för transport av rundvirke på järnväg efter stormen Gudrun. Skogsindustrin blev intresserad av hur det hade gått till, och det fanns arkivmaterial att tillgå från Skogsindustrierna. Dessutom var VTI:s förre generaldirektör Jonas Bjelfvenstam statssekreterare på den tiden och engagerad i frågan, säger Inge Vierth.

Stormen Gudrun inträffade 2005 och ökade efterfrågan på inrikes virkestransporter inom samtliga trafikslag. Det ledde till att väg- och sjötransporterna ökade kraftigt för att sedan minska. Järnvägsandelen ökade och stannade i stället på en högre nivå. Andelen låg på cirka 20 procent före stormen, därefter låg den kvar på cirka 30 procent.

För att underlätta användningen av samtliga trafikslag för att frakta stormvirket ur skogarna beslutade regeringen om ett åtgärdspaket som bland annat omfattade slopade farleds- och banavgifter. Det hade ett signalvärde men hade antagligen endast en liten effekt på transportkostnaderna. Det råder skilda meningar om det gynnade redare, järnvägsföretagen eller skogsföretagen.

När det gäller järnvägstransporter fanns gedigen kunskap inom de respektive sakområden där några hade tänkt ut lösningar som kunde implementeras ganska omgående efter stormen. Till exempel efterfrågade skogsföretagen effektivare terminaler och de berörda aktörerna kunde göra detta möjligt på olika sätt. Stormen Gudrun fungerade som katalysator och gjorde bland annat Banverket snabbfotat. Dessutom var det en fördel att Banverket ansvarade för den samlade järnvägsinfrastrukturen i hela landet.

– Parterna satt runt samma bord, både Banverket samt skogs- och järnvägsföretagen – därmed fungerade samspelet. Där fanns kunniga parter med en tydlig handlingsplan, säger Inge Vierth.

En annan möjlig orsak var den nyligen genomförda avregleringen av marknaden för godstransporter på järnväg. Mycket tyder på att stormen Gudrun gav en skjuts åt de nya aktörerna och att konkurrensen bidrog att öka effektiviteten hos samtliga järnvägsföretag.

– Avregleringen har säkert bidragit till den positiva utvecklingen. Sverige var tidigt ute med detta i Europa och de nya entreprenörerna var ute efter uppdrag. De var nytänkare, små och flexibla företag med kreativa lösningar. Det passade bra, effekten blev att de ökande virkestransporterna sedan gav dem möjlighet att expandera inom andra segment.

Liknande krissituationer kan uppstå, stormar blir allt vanligare, det kan även handla om översvämningar, torka eller barkborreangrepp. Förändringen av transportsituationen efter stormen Gudrun kan därmed tjäna som ett lyckat exempel, i linje med dagens politiska ambitioner att flytta över gods från väg till andra trafikslag.

– Utvecklingen under de senaste åren visar att det inte är lätt att åstadkomma överflyttningar från väg till järnväg och sjöfart. Därför är det extra kul att kunna visa hur stormen Gudrun fungerade som katalysator och ledde till överflyttningen till järnväg, säger Inge Vierth.

Överflyttning av godstransporter var också ämnet för det föredrag hon höll fredagen 11 november på Logistikia, en organisation och nätverk kring logistikfrågor som samlar olika aktörer i Östergötland.

Virkestransporter på järnväg efter stormen Gudrun – vad kan vi lära oss av erfarenheterna? (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.