Allt fler polerade vägar ökar risken för trafikolyckor

På senare år har det inträffat en del allvarliga trafikolyckor på grund av avåkning. Orsaken antas vara att landets vägar blir alltmer polerade, det vill säga släta. VTI har i en förstudie undersökt orsaken till problemet. Det kan handla om en kombination av flera samverkande orsaker såsom fordon med nya typer av dubbdäck, fler friktionsdäck och ökad trafik.

Hösten 2018 blev ett antal svårförklarade olyckor uppmärksammande som inträffat vid företrädesvis vått väglag, i både norr- och södergående riktningar på E4/E20. Sträckningen är en del av förbifart Stockholm vid Kungens kurva i södra Stockholm. Vägbanan hade uppfattats som slirig vid tiden för olyckorna, enligt de rapporter som kom in. För att undersöka orsaken till detta genomfördes en visuell inspektion samt friktionsmätning vilken påvisade låg friktion.

Problemet med polering är känt sedan tidigare, speciellt på utsatta ställen som cirkulationsplatser, skarpa kurvor eller vid trafikljus. Men på senare tid har polering uppstått på platser som inte varit de förväntade.

– Läget är allvarligt med tanke vilka krav på friktion Trafikverket ställer och att flertalet vägar som vi har undersökt visar sig ha sämre friktion. I vår förstudie har vi börjat med att lyfta fram några möjliga orsaker, säger Henrik Bjurström, projektledare och forskare på VTI.

Tidigare skedde en uppruggning på grund av dubbdäck vintertid. Den har nu minskat eller uteblivit helt. Forskarna har mätt friktionen på en provsträcka på E4/E20 i höjd med Kungens kurva och en rad infartsleder kring Stockholm. Mätningarna bekräftar att problemet med låg friktion inte längre är begränsat till enstaka vägavsnitt utan återfinns på flertalet av de undersökta vägarna.

Förutom att den förväntade uppruggningen har uteblivit under vinterperioden, har poleringen fortsatt under sommarperioden och ytterligare minskat friktionen. Friktionshöjande åtgärder har dessutom haft mycket kort livslängd.

En av de faktorer som forskarna har identifierat är den nya typen av dubbdäck med mindre aggressiva dubb som minskat slitage och uppruggning med upp till 20 procent. Likaså har användningen av dubbdäck i Stockholm minskat med 20 procentenheter de senaste tio åren. I stället har det tillkommit allt fler friktionsdäck, vinterdäck utan dubbar framtagna för nordiskt vinterväglag. Dessa friktionsdäck polerar vägbeläggningen till och med mer än sommardäck. Andra orsaker till fenomenet med poleringen är att trafiken har ökat och det tillkommit allt fler tyngre och starkare fordon.

– Vi hoppas kunna göra ett fortsättningsprojekt där vi med hjälp av VTI:s provvägsmaskin kan ta fram mer kvantitativa resultat och göra mer ingående studier på orsakerna till poleringen. Då kan vi komma närmare svaret på vilka faktorer som påverkar poleringen och hur mycket, säger Henrik Bjurström.

Ett problemområde är nämligen själva vägbeläggningen. Sverige har länge använt slitstarka stenmaterial som porfyr och kvartsit i beläggningarna för att minimera slitaget till följd av dubbdäck. När dubbarna nu utvecklas för att vara mindre aggressiva mot beläggningen och fler även väljer att köra dubbfritt kanske man måste tänka om vid val av stenmaterial, menar forskarna. Ett lågt slitage måste vägas mot tillräckligt hög friktion i och med att dessa parametrar ofta står i motsatsförhållande till varandra.

– Porfyr är den mest slitstarka typen av sten som vi har. På den biter inte den nya typen av dubbar så att den ruggar upp ytan. I stället blir stenarna polerade till att bli släta och hala.

Finland har utvecklat tester för de dubbdäck som ska lanseras på marknaden som visar hur mycket de sliter på vägen. En fortsättningsstudie skulle kunna omfatta en jämförelse med förutsättningarna i Finland och Norge, länder med liknande klimatförutsättningar som Sverige, menar Henrik Bjurström.

Förstudien är författad av Henrik Bjurström och Roger Nilsson, specialist i vägteknik på Skanska. Finansiär är Trafikverket och Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF).

Polering av högkvalitativa beläggningar (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.