Transportforum inledde med session om klimatanpassning

Inledningssession Transportforum 2022
Foto: Tiina Mauritzell/VTI

Klimatanpassning var temat för årets inledningssession på Transportforum. Konferensen hölls i Linköping 16 till 17 juni och samlar transportsektorn i Sverige. Konferensen arrangeras av VTI, denna gång med vackra Östergyllen i försommarprakt, som generaldirektör Tomas Svensson konstaterade när han hälsade välkommen.

Det var den 39 konferensen i ordningen och hölls för första gången vid denna tid på året i stället för på vintern.

– Härligt få vara här igen, speciellt vid denna årstid, jag trodde nästan att det alltid var is och snö i Linköping. Visst är det effektivt att träffas via Zoom, Teams och Skype. Däremot ger det inte samma kreativa diskussioner som att vara på plats när vi ska ta oss an de stora klimatutmaningarna som IPCC-rapporterna kräver. Att agera nu är helt avgörande, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth i sitt tal inför den inledande gemensamma sessionen, modererad av Karin Klingenstierna.

I inledningssessionen deltog Therése Sjöberg, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, Ulrika Honauer, avdelningschef för Vägsystem på Trafikverket, David Bendz, forskningschef vid Statens geotekniska institut på SGI, och Erik Jelenius, universitetslektor och avdelningschef för Transportplanering på KTH.

Senaste IPCC-rapporterna visar otvetydigt att mänsklig påverkan medför temperaturökningar och att omfattningen saknar motstycke, sett till flera hundra år tillbaka, sade Therése Sjöberg.

– Sverige har att vänta sig mer extrema väder i alla regioner, både varmare, torrare och blötare extremer med värmeböljor, skyfall, torka och skogsbränder. Mer vatten i systemen kommer att påverka även transportsektorn, till exempel med blödande asfalt, solkurvor och tjäle som minskar bärigheten och leder till potthål. Ingen kommer undan.

Sverige behöver ta ett större helhetsgrepp och samordna mer stöd för alla som arbetar med klimatanpassning var hennes budskap och där har SMHI en viktig roll med sitt nationella kunskapscentrum.

Ulrika Honauer betonade vikten av reinvesteringar och underhåll av transportsystemen. Hon gav även ett slående exempel: Vägtrummor. De kan ofta finnas många meter ner i en vägkropp vilket gör det omöjligt att kartlägga dem digitalt. I stället fick 100 personer, nya på svenska arbetsmarknaden, en utbildning, träna svenska och en jobbchans genom att ute i fält inventera 230 000 vägtrummor och dokumentera med hjälp av mobilen.

– Det var verkligen en win win för dem och oss på Trafikverket, och vissa av dem kunde vi sedan få in i den ordinarie verksamheten. Mellan 15 och 20 procent av trummorna behöver bli åtgärdade de närmaste åren fick vi reda på, allt tack vare trumregistret, sade Ulrika Honauer.

Planerad reträtt var temat för David Bendz inlägg, dock inte i den militära betydelsen. Det finns tre olika sätt att lösa situationen med stigande havsytor med hårda skydd som vallar och murar, att förstärka själva anläggningen och planerad reträtt.

– Det senare är den minst kända av klimatanpassningsstrategierna i Sverige. Det handlar om att långsamt retirera till trygg och säker mark, både med byggnader och annan infrastruktur. Ett antal forskningsprojekt är på gång i samverkan med andra aktörer och kommunerna. De kan inte bedrivas utan nära samverkan. Det är en svår fråga, sade han och betonade vikten av att berörda medborgare själva är med på noterna.

Erik Jelenius har som forskare i transportplanering studerat konsekvenserna, vad som sker vid avbrott för trafiken på vägar, järnvägar och godstransporter. Mest har det handlat om vägnätet i Sverige, scenarier där vägarna har varit helt bortspolade eller täckta av snö och det förmodligen skulle ta tid att återställa. Klimatförändringarna kommer att öka sannolikheten för sådana störningar och då kan sådan kunskap om trafikflöden och hur trafiken kan ledas om kan då vara av stor betydelse.

– Vi måste tänka om och tänka nytt. Det räcker inte bara att göra lite mer av det vi redan har gjort. Vi måste tänka på helt annat sätt om bostäder och infrastruktur inför ett samhälle som ser helt annorlunda ut 50 eller 100 år, sade Therése Sjöberg.